Iranska flottans största skepp sjönk efter brand

USA för i praktiken ett krig mot Rysslands AI-utveckling genom Ukraina, menar den amerikanske analytikern Brian Berletic. I en ny analys pekar han på drönarangreppen mot teknikjätten Yandex datacenter, samtidigt som Washington erbjuder Moskva en dieselaffär.

För Berletic, som analyserar geopolitik på Youtubekanalen The New Atlas med drygt 300 000 prenumeranter, handlar angreppen om betydligt mer än ett enskilt mål. Han kallar datacentren den artificiella intelligensens ryggrad och jämför angreppen med att bomba laboratorierna i ett annat lands kärnvapenprogram.

— Om man vill stoppa artificiell intelligens slår man mot datacentren. Och det är exakt vad USA nu gör, förstås genom proxy. Det här är bara en provkörning för vad de i slutändan vill göra mot Kina, säger Berletic.

Analysen tar avstamp i uppgifter om att ukrainska drönare träffat två av Yandex fem datacenter. I Sasovo i Rjazanregionen är verksamheten enligt bolaget "helt avbruten", medan delar av anläggningen i Kaluga sydväst om Moskva har tagits ur drift. Sasovo rymmer två av de tre superdatorer som används för att utveckla bolagets AI-modell. Om de klarade sig är okänt.

Yandex, ofta kallat "Rysslands Google", driver landets mest använda sökmotor och appar för taxi och matbeställning med tiotals miljoner användare. Bolaget uppger att vissa funktioner i dess AI-chattbot tillfälligt slutat fungera. Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna som ett svar på ryska angrepp mot ukrainska datacenter.

Ex-Googlechefen och drönarna

Berletic lyfter fram Eric Schmidt, tidigare vd för Google. I ett TED-föredrag i maj 2025 resonerade Schmidt om hur en rival som hamnar efter i kapplöpningen mot superintelligens till sist kan se bombning av motståndarens datacenter som enda utväg. Schmidt framställde USA som den part som skulle behöva skydda sig.

Berletic läser föredraget tvärtom. Enligt honom var resonemanget projektion, en beskrivning av vad USA självt planerade att göra mot Ryssland och Kina.

Schmidt är inte bara teoretiker. Drönarbolaget Perennial Autonomy grundades och finansierades av honom. Bolagets delvis AI-styrda kamikazedrönare Hornet används av Ukraina mot ryska försörjningskonvojer efter ett leveransavtal sommaren 2025. Vilka drönare som träffade Yandex framgår däremot inte av rapporteringen.

Berletic menar att etiketten "ukrainsk" döljer vem som egentligen ligger bakom angreppen.

— När de säger att ukrainska drönare slår mot ryska datacenter talar de om drönare som konstruerats och byggts i USA och Europa, förts över till Ukraina och styrs med amerikansk underrättelse, övervakning och spaning för att ta sig förbi luftvärnet. Det här är amerikanska angrepp mot ryska datacenter, säger han.

Proxyn tar smällarna

Kärnan i Berletics analys är asymmetrin. Ryssland kan enligt honom svara med att lägga Ukraina i ruiner, men de amerikanska datacenter som driver USA:s egen AI-utveckling förblir orörda. Ingen diskuterar ens att angripa dem.

— Det är hela poängen med att ha en proxy: att de tar skadorna och att du skördar alla fördelar av det pågående kriget. Du försvagar Rysslands AI-förmåga, och dina egna datacenter är helt oskadda, säger Berletic.

Han vänder sig mot både etablerade medier och delar av alternativmedierna, som enligt honom fastnar i att räkna skador mellan Ryssland och Ukraina. Ur ett amerikanskt perspektiv spelar den balansen ingen roll, menar han. Om Moskva och Peking inte tänker slå tillbaka direkt mot USA måste de i stället se till att kunna ta förlusterna och ändå dra ifrån.

Berletic medger att han inte vet om de lyckas.

— Jag har inte alla siffror framför mig. Jag ser inte vad Moskva, Peking och Teheran ser. De har tillgång till information som jag inte har. Kanske är de övertygade om att de vinner till slut, men det är ett stort om, säger han.

Diesel från Putin, drönare mot Ryssland

Samma vecka som datacentren brann presenterade Donald Trump ett avtal om rysk diesel. Enligt Trump har Vladimir Putin gått med på att omedelbart släppa 300 000 ton till den amerikanska och globala marknaden, följt av 500 000 ton i november och ytterligare en miljon ton därefter. Det amerikanska finansdepartementet ska som en del av avtalet ha pausat sanktionerna mot rysk dieselexport till den 7 april.

Zelenskyj kallade avtalet en gåva till Putin. EU:s utrikeschef Kaja Kallas skrev att pausade sanktioner ger Moskva "mer intäkter för att föra krig".

Berletic avfärdar hela grälet som teater. Enligt honom gör Zelenskyj som Washington säger, och avtalet är bara den senaste i en rad tillfälliga lättnader. Redan i maj förlängde USA ett undantag från sanktionerna mot rysk olja.

— Ingen borde läsa in för mycket i det amerikansk-ryska energiavtalet. Det har gjorts gång på gång och lett till ingenting. Allt det gör är att köpa USA utrymme och tid att omgruppera, säger han.

Samtidigt fortsätter angreppen mot rysk energi. Rysslands dieselproduktion har fallit med nästan 30 procent efter ukrainska drönarattacker mot raffinaderier, enligt Internationella energiorganets uppskattningar. Berletic hänvisar till amerikansk rapportering om hur CIA och den amerikanska militären gav den ukrainska drönarkampanjen mot ryska oljeanläggningar och tankfartyg en kraftig skjuts.

Inte heller pumppriserna lär påverkas mer än tillfälligt, menar Berletic. Grundorsaken är enligt honom USA:s krig mot Iran och hoten mot sjöfarten från Mellanöstern. Investeringsstrategen Tim Armitage på Quilter Cheviot säger att den första leveransen motsvarar mindre än en dags amerikansk dieselförbrukning och inte kommer att göra någon märkbar skillnad.

Två boxare i clinch

Varför spelar då Ryssland och Iran med? Berletic svarar med en bild från boxningsringen, där två utmattade tungviktare hänger på varandra för att hämta andan inför nästa rond.

— Det motsvarar två utmattade boxare som lutar sig mot varandra mitt i matchen. Ett femårigt barn kanske frågar om de har blivit vänner nu. Svaret är nej. De samlar kraft inför fortsatta strider, säger Berletic.

Enligt honom har USA inga som helst avsikter att häva sanktionerna permanent. Moskva, Peking och Teheran vet det, menar han, och tar varje andrum för att rusta upp. Avgörandet ligger enligt Berletic i hur pausen används: den som utnyttjar tiden bäst är också den som på lång sikt går segrande ur konflikten.

Berletic menar att Washington inte kan vinna mot Ryssland, Kina och Iran. Faran ligger enligt honom i de desperata åtgärder USA kan ta till för att ändå försöka ändra utgången.

— De vet att de inte kan vinna, och de är beredda att ta till desperata och farliga åtgärder för att försöka ändra utgången trots alla sina nackdelar, säger Berletic.

I sin knappt halvtimmeslånga genomgång på The New Atlas går Berletic igenom angreppen mot Yandex, Schmidts föredrag och dieselavtalet steg för steg. Se hela analysen nedan.