Det framväxande avtalet mellan USA och Iran uppges innehålla en privat investeringsfond på 300 miljarder dollar. Upplägget beskrivs som ett sätt att locka Iran till en slutlig uppgörelse – men utan att USA betalar skadestånd för krigets förstörelse.
Mer än hälften av fondens planerade kapital är redan utlovat, uppger en källa med direkt insyn i förhandlingarna för Reuters. Uppgiften återges även av The Business Standard.
Fonden ska enligt uppgifterna inte bestå av amerikanska offentliga pengar, bidrag eller formella skadestånd, utan av privat kapital.
Uppgifterna kommer efter att Washington och Teheran sagt sig ha enats om ett ramverk för att få slut på kriget, häva den amerikanska blockaden av Iran och åter öppna Hormuzsundet.
Ett samförståndsavtal väntas ge parterna 60 dagar för fortsatta förhandlingar om kärnprogrammet, sanktionerna, regional säkerhet och de ekonomiska delarna av uppgörelsen.
Fonden, som uppges kunna få namnet Reconstruction and Development Fund, blir enligt Reuters först aktuell om ett slutligt avtal skrivs under.
Under de kommande 60 dagarna ska fondadministratörer, iranska företrädare och investerare i så fall kartlägga projekt och sektorer.
Privat kapital i stället för skadestånd
Teheran ska enligt en iransk källa först ha krävt 400 miljarder dollar i ersättning från USA för krigsskador. Ett krav som Washington enligt uppgifter avvisade.
Den nya fondmodellen framstår därmed som ett politiskt mellanting: Iran erbjuds tillgång till mycket stora investeringar, samtidigt som Trumpadministrationen kan säga att amerikanska skattebetalare inte finansierar återuppbyggnaden.
President Donald Trump betonade vid G7-mötet i Frankrike att USA inte skjuter till pengar: — Vi investerar inte, vi bidrar inte med så mycket som tio cent.
Investeringarna uppges omfatta energi, logistik, tillverkning och transport. Bolag från bland annat USA, Gulfstaterna, Sydkorea, Japan, Singapore och Malaysia har nämnts som möjliga deltagare, men någon fullständig lista över investerare har inte offentliggjorts.
Kräver iranska eftergifter
USA:s vicepresident JD Vance har tidigare sagt att Iran skulle kunna få tillgång till en fond på 300 miljarder dollar om landet uppfyller sina åtaganden i ett fredsavtal.
Han uppger för CBS att villkoren bland annat gäller att Iran ska avveckla sitt lager av anrikat material, tillåta regelbundna inspektioner och avstå från att utveckla kärnvapen.
USA:s linje är därmed att fonden inte utgör en belöning, utan är ett villkorat ekonomiskt styrmedel. För Iran kan den samtidigt bli en väg till kapital och återuppbyggnad efter månader av krig, blockad och skador på infrastrukturen.
Reuters uppger att fonden är fristående från förhandlingarna om sanktionslättnader och Irans frysta statliga tillgångar utomlands. Därmed kan uppgörelsen komma att bestå av flera parallella spår: ett säkerhetspolitiskt, ett kärntekniskt och ett ekonomiskt.
Ännu återstår centrala detaljer. Det slutliga avtalet är inte undertecknat, och både amerikanska och iranska företrädare har redan beskrivit delar av ramverket på olika sätt.
Särskilt tolkningen av läget i Hormuzsundet har pekats ut som en tvistefråga.
