MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 februari 2025

onsdag 19 februari 2025

Iran visar upp underjordisk flottbas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 29 januari 2025
– av Redaktionen
Bilder från den iranska flottbasen.

Iran har visat upp en underjordisk flottbas, belägen 500 meter under ytan i Persiska viken.

Basen, vars exakta plats inte offentliggjorts, är designad för att härbärgera avancerade fartyg utrustade med långdistansmissiler och genomföra operationer med mycket hög precision och räckvidd.

Den underjordiska konstruktionen är unik genom sin djupa placering och säkerhet mot flyganfall och andra typer av attacker. Enligt uppgifter från iransk statlig media innehåller basen radarundvikande snabbåtar av Taregh-klassen som kan avfyra kryssningsmissiler. Dessa båtar uppges även ha kapacitet att förstöra amerikanska krigsfartyg och jagare.

General Hossein Salami, ledare för Revolutionsgardet, besökte nyligen anläggningen under en militärövning och beskrev utvecklingen som ett viktigt steg i landets försvarsstrategi. Han kommenterade att basen är en av flera underjordiska anläggningar som byggts för att stärka Irans marina kapacitet.

– Vi försäkrar den stora nationen Iran att deras unga befolkning är kapabel att komma ut ärofulla och segerrika från en strid på haven mot både stora och små fiender, kommenterade generalen.

Syftet med att visa upp basen på det här sättet tros vara att skicka en tydlig signal till omvärlden – och till fientliga nationer som USA och Israel i synnerhet. Placeringen i Persiska viken uppges också förstärka Irans position i en strategiskt viktig region för världshandeln, där en stor del av den globala oljeexporten passerar.

Nästan bara civila dödsoffer när Israel bombade ”terrorcentral”

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 24 januari 2025
– av Redaktionen
Israels militär hävdar att man alltid säkerställer att antalet civila offer ”inte är oproportionerligt i förhållande till den militära fördelen som förväntas av attacken”.

Minst 73 personer dödades när israelisk militär bombade ett sexvåningshus i byn Ain El Delb i Libanon i slutet av september förra året – den dödligaste israeliska attacken i landet de senaste 18 åren.

Israels försvarsmakt (IDF) gick snabbt ut och hävdade att byggnaden var en ”terroristledningscentral” och att ”den överväldigande majoriteten” av de dödade var terrorister – men en granskning visar att nästan samtliga offer var civila.

BBC:s grundliga undersökning har identifierat 68 av de 73 offren, varav minst 62 var civila, däribland 23 barn. Endast sex offer kunde kopplas till Hizbollahs militära gren, och ingen av dessa tycks ha haft någon högt uppsatt position.

Granskningen har avslöjat detaljer som väckt sorg och raseri på sociala medier. Ett litet spädbarn, bara månader gammal, dödades i lägenhet 2B. I lägenhet 1C miste läraren Abeer Hallak livet tillsammans med sin make och tre barn och tre våningar upp utplånades tre generationer av familjen Hakawati.

 

IDF har valt att inte kommentera huruvida de sex identifierade Hizbollah-krigarna var de avsedda målen. Försvarsmakten hävdar dock att man ständigt gör bedömningar för att säkerställa att antalet civila offer ”inte är oproportionerligt i förhållande till den militära fördelen som förväntas av attacken”.

Sedan oktober 2023 har israeliska bombningar och angrepp krävt tusentals civila liv och orsakat omfattande förstörelse i Libanon. Ett stort antal attacker har också genomförts mot sjukhus och andra vårdinrättningar och närmare 1,5 miljon libaneser har tvingats lämna sina hem.

I vanlig ordning förklarar den israeliska militären de civila dödsoffren med att deras fiender använder sig av mänskliga sköldar och angriper israeliska mål från tätbefolkade platser – som just sjukhus eller bostadskomplex.

Kristersson: Israels attacker ska rannsakas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 3 januari 2025
– av Redaktionen

Statsminister Ulf Kristersson (M) avvaktar med att ta ställning till om man från Sveriges sida bedömer Israels rapporterade sjukhusattacker som förenliga med folkrätten, men betonar vikten av att skydda civila.

Enligt en rapport från FN:s människorättsorgan OHCHR, publicerad i december 2024, har Israel sedan oktober 2023 genomfört 136 attacker mot 27 sjukhus och 12 andra vårdinrättningar i Gaza. Vid flera av dessa anfall har patienter och vårdarbetare dödats, och massgravar har påträffats med kroppar som visat tydliga tecken på att de tillhört vårdsökande.

Statsminister Ulf Kristersson uttrycker allvarlig oro över situationen i Gaza men undviker att ta ställning till huruvida Israels attacker mot sjukhus i området som förenliga med folkrätten.

– Vi vidhåller våra krav på både humanitärt tillträde och på behovet av otrolig varsamhet där det finns många civila, säger Kristersson till TT.

Israels regering hävdar att sjukhusen används som gömställen för terrorister, men FN beskriver bevisningen som presenterats för detta som vagt. Sveriges regering uppger likaså att man inte heller har tagit del av tillräckliga bevis för att kunna avgöra om attackerna kan motiveras som proportionerliga enligt folkrätten.

– Jag har inte sett några bevis. Inte heller för motsatsen, ska jag säga, utan det här är ju saker som kommer att rannsakas väldigt, väldigt noggrant, säger Kristersson.

Han konstaterar samtidigt att även att ett ”enigt EU” kritiserar Israel för bristande hänsyn till civila, även med hänsyn till den komplicerade situationen i det tätbefolkade Gaza.

– Likväl har den krigförande parten ett ansvar att skydda civila. Där får Israel kritik hela tiden, även av ett enigt EU, säger Kristersson.

 

Källor: Turkiet förbereder invasion av Syrien

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 18 december 2024
– av Isac Boman
Turkiet anklagas för att vilja bli regionens "härskare".

Turkiet och dess allierade miliser rapporteras bygga upp sina styrkor nära den syriska gränsen och förväntas snart inleda en omfattande invasion mot kurdiskt kontrollerade områden i landet.

Det är Wall Street Journal som kommer med uppgifterna och hänvisar till högt uppsatta amerikanska tjänstemän. Enligt tidningens källor inkluderar styrkorna såväl miliskrigare som turkiska kommandosoldater och ett stort antal artilleripjäser.

Förberedelserna sker nära Kobani vid Syriens norra gräns mot Turkiet – en stad som idag har en kurdisk majoritet, och enligt källorna fokuserar Washington just nu på att försöka övertala den turkiska ledningen att avvakta med den militära operationen.

Ilham Ahmed, som arbetar för de syriska kurdernas civila administration, har också skickat ett brev till USA:s tillträdande president Donald Trump och vädjar till denne att förhindra ett turkiskt angrepp.

Från andra sidan gränsen kan vi redan se hur turkiska styrkor samlas, och våra civila lever under ständig rädsla för överhängande död och förstörelse”, skriver Ahmed i brevet som WSJ tagit del av.

USA hotar med sanktioner

Enligt kurderna är Erdoğans målsättning att ”de facto etablera kontroll” över de kurdiska territorierna innan Trump tillträder i januari – och syftet uppges vara att USA ska tvingas samarbeta med Ankara som ”härskare” i regionen.

Redan förra veckan uppgav USA-stödda kurder i landet att de utsatts för turkiska artilleri- och drönarattacker, varpå den republikanske senatorn Lindsey Graham varnade ledningen i Ankara för att Nato-medlemmen kan komma att utsättas för sanktioner om man inte upphör med fientligheterna.

Efter att ha störtat Bashar al-Assads regering har militanta jihadister och dess allierade också tagit kontroll över nästan hela västra Syrien – och stöttas på olika sätt av just Turkiet.

Hayat Tahrir al-Sham (HTS)
Abu Mohammad al-Julani är idag Syriens de facto statschef – men olika aktörer slåss om kontroll över syriskt territorium. Foto: faksimil X/@PamirNews/CNN

Kamp om inflytande och nytt territorium

I Öster och nordost kontrolleras Syrien dock fortfarande av kurdiska Syriska demokratiska styrkorna – som bland annat finansieras av USA. Turkiets hållning är att de väpnade kurdiska grupperna är att betrakta som terrorister.

Det bedöms leva mellan 1,6 och 2,5 miljoner kurder i Syrien – företrädesvis i autonoma regioner i de norra delarna av landet. I området Kurdistan, som innefattar delar av, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet, bor cirka 35 miljoner kurder, och kurdiska nationalistgrupper strävar efter att upprätta en självständig nationalstat i regionen.

Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om tycks Assads fall ha lett till att olika aktörer snabbt försöker beslagta territorium och stärka sitt inflytande i regionen. Ett tydligt exempel är Israel, som nyligen erövrade ny mark bortom området vid Golanhöjderna som de illegalt ockuperat sedan 1967 – detta med hänvisning till att man vill förhindra potentiella fientligheter och terrorhot mot den judiska staten.

Assad bryter tystnaden: ”Fylld av hopp att Syrien åter ska bli fritt”

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 17 december 2024
– av Redaktionen
Bashar al-Assad styrde Syrien i 25 år innan han störtades av islamistiska terrorister.

För första gången sedan militanta islamister grep makten i Syrien och störtade landets sekulära regering har ex-presidenten nu valt att bryta tystnaden och berätta varför han egentligen flydde till Ryssland.

Bashar al-Assad uttrycker också att han alltjämt känner en stark samhörighet med Syrien och dess folk och att han trots allt är hoppfull om att landet ”återigen ska bli fritt och oberoende”.

Han uppger bland annat att beslutet att lämna Syrien fattades så sent som på kvällen den 8 december och hans initiala plan var att fortsätta strida mot jihadisterna som dagen innan hade avancerat till huvudstaden Damaskus.

Jag stannade i Damaskus och utförde mina uppgifter fram till de tidiga timmarna på söndagen den 8 december 2024. När terroriststyrkor infiltrerade Damaskus flyttade jag till Latakia i samordning med våra ryska allierade för att övervaka stridsoperationer. Vid ankomsten till Hmeimim-flygbasen den morgonen stod det klart att våra styrkor helt hade dragit sig tillbaka från alla stridslinjer och att de sista arméposteringarna hade fallit”, skriver Syriens störtade ledare.

I takt med att fältsituationen i området fortsatte att försämras utsattes den ryska militärbasen själv för intensifierade drönarattacker. Eftersom det inte fanns några hållbara sätt att lämna basen begärde Moskva att basens ledning skulle ordna en omedelbar evakuering till Ryssland på kvällen söndagen den 8 december”, fortsätter han.

”Meningslös ockupation”

Enligt Assad var hans avresa till Moskva ”varken planerad eller skedde under de sista timmarna av striderna”, som vissa hävdat. Tvärtom var han inställd på att varken avgå eller fly innan allt hopp var ute.

Ex-ledaren betonar vidare att han aldrig har sökt befattningar för personlig vinning utan alltid betraktat sig själv som en förvaltare av ett nationellt projekt, som stöds av det syriska folkets tro på dess vision.

Jag har haft en orubblig övertygelse om deras vilja och förmåga att skydda staten, försvara dess institutioner och stå fast vid sina val in i det sista”, fortsätter han.

När staten faller i terrorismens händer och förmågan att göra ett meningsfullt bidrag går förlorad tappar varje befattning sitt syfte, vilket också gör ockupationen meningslös. Detta minskar inte på något sätt min djupa känsla av samhörighet med Syrien och dess folk – ett band som förblir orubbat oavsett omständigheterna. Det är en tillhörighet fylld av hopp om att Syrien återigen ska bli fritt och oberoende”, avslutar han sitt brev.

Styrde i 25 år

Bashar al-Assad styrde Syrien i 25 år innan han störtades och dessförinnan satt fadern Hafez al-Assad på posten mellan 1971 och år 2000.

I Västvärlden har Assad särskilt de senaste åren anklagats för att vara en blodtörstig och totalitär despot som styrt landet med järnhand och systematiskt fängslat eller förtryckt regimkritiker och oliktänkande.

Anhängare till den störtade presidenten pekar dock på att Syrien under Assad, till skillnad från många av grannländerna, var ett land där relativt stor frihet rådde, där kristna och ateister kunde leva sina liv utan att riskera att dödas eller utsättas för övergrepp av islamister, och att landet fram till inbördeskriget var förhållandevis välutvecklat och välmående jämfört med andra nationer i regionen.