Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I Irak har parlamentet röstat fram den kurdiske politikern Barham Salih till att bli landets nya president.
Under tisdagen röstade parlamentet i Irak om vem som skulle efterträda kurden Fuad Masum på presidentposten. Valet stod mellan två kurder, moderaten Barham Salih och den nationalkonservative Fuad Hussein. Salih fick 219 röster mot Husseins 22 röster, rapporterar Al Jazeera.
Presidentposten i Irak är mer av en ceremoniell post jämfört med premiärministerposten och har sedan Saddam Husseins fall 2003 gått till en kurd.
Barham Salih är en god vän till USA och i en intervju 2009 välkomnade han USA:s invasion av Irak och störtandet av Saddam Hussein. Trots sin kurdiska bakgrund motsätter han sig kravet från vissa kurder om att bilda en utbrytarstat i Irak och i flera andra länder i regionen.
Barham Salih har föreslagit shiamuslimen Adil Abdul-Mahdi som ny premiärminister. Abdul-Mahdi har enligt den irakiska konstitutionen nu 30 dagar på sig att bilda en ny regering och få den godkänd i parlamentet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Tiotusentals människor samlades under söndagen på gatorna i Israel i en landsomfattande protest mot kriget i Gaza. Demonstranter blockerade viktiga motorvägar och krävde ett slut på konflikten och frigivning av de kvarvarande gisslan.
Söndagens massiva protester organiserades av familjer till gisslan och aktivister som kräver ett omedelbart slut på kriget i Gaza samt att de kvarvarande gisslan snarast ska frisläppas, rapporterar Associated Press.
Över 300 demonstrationer har enligt uppgifter ägt rum, från Tel Aviv till Jerusalem och andra städer, där de största samlingarna väntades i Tel Aviv vid det så kallade Hostages Square.
Demonstranter blockerade bland annat motorvägen Highway 1, där de tände eld på däck och orsakade långa trafikstockningar. Flera dussin personer greps för ordningsstörningar. Många av deltagarna var släktingar till gisslan och reservsoldater som vägrat delta i kriget.
Kraven är tydliga: ett slut på kriget och en diplomatisk lösning för att säkra hemkomsten av de israeliska medborgare och soldater som hålls som gisslan av Hamas i Gaza.
⚡#BREAKING – Israeli protesters block several highways across Israel in an attempt to shut down the entire country, demanding a deal to return the hostages and end the war. pic.twitter.com/k2kXtDmbS5
Många privata företag, universitet och vissa fackföreningar stödjer strejken och uppmanar anställda att delta, medan Israels största fackförening, Histadrut, har valt att inte delta officiellt. Histadrut har dock uppmanat arbetsgivare att tillåta personal att delta i demonstrationerna utan att förlora lön.
Regeringsföreträdare har kritiserat protesterna. Finansminister Bezalel Smotrich kallade dem en skadlig kampanj som gynnar Hamas, medan kulturminister Miki Zohar varnade för att blockader och störningar skadar landets säkerhet.
Söndagens protester är de största sedan förra årets eskalering av konflikten och visar på en växande inhemsk splittring i Israel kring hur kriget ska hanteras.
FN och andra organisationer varnar för humanitära konsekvenser av den fortsatta konflikten i Gaza, där tiotusentals civila redan har dödats eller skadats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Det historiska och omfattande arkivet över frimurarnas förehavanden som samlades ihop av tyskarna under andra världskriget kan bidra till att avslöja nya hemligheter om ordenssällskapet, menar forskare.
Samlingen förvaras just nu i ett gammalt universitetsbibliotek i västra Polen och har redan gett forskare ny kunskap om det kontroversiella sällskapet. Mycket arbete återstår dock och projektet att gå igenom de drygt 80 000 insamlade objekten från 1600-talet och framåt är mycket tidskrävande.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 20 januari 2022.
– Det här är ett av de största frimurararkiv som finns i Europa, berättar kuratorn Iuliana Grazynska.
Under det nationalsocialistiska styret i Tyskland betraktades frimurarna som en samhällsomstörtande och subversiv sekt med globala maktambitioner. Som en följd stängdes frimurarloger på bred front och många av ordens medlemmar sattes bakom lås och bom. Föremål och skrifter kopplade till ordenssällskapet samlades samtidigt systematiskt in av SS-ledaren Heinrich Himmler och arkiverades för framtiden.
Samma praxis anammades även i Vichyfrankrike under andra världskriget, där man bland annat arrangerade gratis utställningar av frimurarloger för allmänheten där utvalda föremål visades upp. Sällskapets historik förklarades framförallt för att visa på ordenssällskapets historiska intrigspel, delansvar i kriget och dess globala maktambitioner.
Noterbart i sammanhanget är att den franske regissören Jean Mamy 1942 regisserade filmen Forces Occultes som porträtterar hur frimurarna agerar i samarbete med judiska lobbyister och USA och Storbritannien för att pressa Frankrike att deklarera krig mot Tyskland. Mamy avrättades senare 1949 tillsammans med manusförfattaren Jean Marquès-Rivière och producenten Robert Muzard på grund av filmen, formellt för ”samarbete med fienden” under kriget.
I samband med de allierades omfattande terrorbombningar av tyska städer i slutskedet av kriget flyttades samlingen till Polen och Tjeckien för att sättas i säkert förvar. Frimurararkiven i Polen beslagtogs sedan efter krigsslutet av polska myndigheter.
Det handlar bland annat om transkriberade interna tal, medlemslistor, utbildningsmaterial och andra hemliga frimurardokument som forskarna kan ta del av i syfte att förstå det ljusskygga sällskapet bättre. Ett av de mest studerade föremålen i Poznans universitetsbibliotek är den första versionen av den allra tidigaste frimurarkonstitutionen från 1723 – som skrevs bara sex år efter att den första logen skapades i England.
– Det är ett av de föremål vi är stoltast över, berättar Grazynska.
Det finns dock ännu äldre dokument än så – bland annat skrifter från 1600-talet kopplade till den esoteriska rörelsen Rosenkreuzarna som delvis beskrivs som en föregångare till Frimurarna och vars symbol var ett krucifix med en ros i mitten. Samlingen är öppen för såväl forskare som privata besökare men alla föremål görs inte tillgängliga för allmänheten samtidigt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.
Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.
– Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.
Putin betonar bilaterala relationer
Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.
– Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.
Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.
FULL REMARKS: President Trump Participates in a Press Conference with the Russian President Vladimir Putin – No deal until there’s a deal.
Putin admits the Russia-Ukraine war wouldn’t have happened if Trump were President in 2022
Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.
Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
De båda presidenterna tog ett handfast grepp vid hälsningen på den amerikanska flygbasen för att senare inleda de spända förhandlingarna kring bland annat Ukrainakriget.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
De amerikanska och ryska presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin håller idag ett toppmöte vid den amerikanska flygbasen Joint Base Elmendorf-Richardson i Anchorage, Alaska. Det är första gången Putin besöker USA på cirka tio år, och Ukrainakonflikten förväntas dominera samtalen.
President Trump tog personligen emot sin ryske kollega på flygfältets landningsbana när Putin anlände kort efter Air Force One. En röd matta hade rullats ut med en stor skylt märkt ’Alaska 2025’ vid dess slut, medan fyra amerikanska stridsflygplan positionerats på båda sidor om mattan.
De inledande samtalen kommer endast att omfatta presidenterna och deras närmaste medarbetare, innan de fullständiga delegationerna går med senare. Efter förhandlingarna planerar Trump och Putin att hålla en gemensam presskonferens.
Mötet kan pågå i upp till sju timmar
Toppmötet kan komma att pågå mellan sex och sju timmar, enligt Kremls talesman Dmitrij Peskov. Även om Ukrainakonflikten allmänt förväntas bli mötets centrala tema, kommer agendan att omfatta betydligt mer än så, enligt Moskva.
– Andra ämnen som de två presidenterna planerar att diskutera inkluderar bilaterala relationer mellan Ryssland och USA, möjliga gemensamma ekonomiska projekt och andra regionala och internationella frågor, säger Peskov.
Högnivådelegationer från båda sidor
Den ryska delegationen inkluderar utöver Putin utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Andrej Belousov, finansminister Anton Siluanov, Kreml-medarbetaren Jurij Usjakov och presidentens ekonomiska sändebud Kirill Dmitriev, som har varit en nyckelfigur i Ukraina-förhandlingsprocessen.
Från amerikansk sida deltar utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, specialsändebud till Ukraina och Mellanöstern Steve Witkoff, finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick, enligt Vita husets pressekreterare Caroline Leavitt.
Även försvarsminister Pete Hegseth kommer att delta i ett utvidgat bilateralt möte och lunch, meddelade Vita huset.
Detta är Putins åttonde besök i USA och det första på ungefär ett decennium. Senast den ryske presidenten var i Amerika var 2015, när han deltog i FN:s generalförsamling i New York och höll samtal med dåvarande president Barack Obama.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.