Annons:

”Ingen tror på USA:s skäl” – 93,8 procent ser Iran-attacken som illegitim

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad april 8, 2026 – av Redaktionen
CGTN:s debattprogram The Global Debate: Who Shapes The Future? med deltagare i het diskussion.
Susan Thornton, tidigare biträdande utrikesminister vid USA:s utrikesdepartement och Michele Geraci, tidigare statssekreterare vid Italiens näringsdepartement i CGTN:s debattprogram The Global Debate med deltagare i het ordväxling.

På mindre än 20 timmar hade USA:s Nato-allierade tagit avstånd från Iran-attacken – och oljepriset stigit till över 119 dollar per fat. Rösterna om USA:s minskade hegemoni blir allt starkare. En CGTN-sänd debatt mellan kinesiska och amerikanska röster avslöjar sprickorna i den västliga fronten.

Med komikern och journalisten Lee Camp som lagledare för lag A, och professorn Xie Tao från Beijing Foreign Studies University som lagledare för lag B, gick debatten rakt in på frågan: kan USA behålla sin globala maktposition efter militärattackerna mot Iran? Programledare var CGTN:s Tian Wei. Och i panelen satt två tidigare diplomater: Susan Thornton, tidigare biträdande utrikesminister vid USA:s utrikesdepartement, och Michele Geraci, tidigare statssekreterare vid Italiens näringsdepartement.

"Legitimiteten är den verkliga grunden"

Lee Camp inledde med att ifrågasätta grunderna för USA:s agerande. Han menade att ingen tror på de officiella motiveringarna till attacken – vare sig det handlar om att skydda demokratin eller hjälpa kvinnor genom att bomba skolor med barn i.

Ingen tror på något av de skäl som angavs. Det visar en total avsaknad av legitimitet, menade Camp.

Annons:

Han kopplade ihop attacken med en djupare ekonomisk kris: petrodollarns förfall. Kärnan i hans argument var enkel: USA:s möjlighet att trycka pengar för sin militär bygger på att dollarn är världens reservvaluta – och den ställningen börjar vackla i takt med att världen övergår från fossila bränslen.

Det här är desperationen hos en petrodollar som försvagas. Om världen överger fossila bränslen kan USA inte längre trycka biljoner dollar årligen för sin militär, förklarade Camp.

Han pekade även på att Iran, med bara en procent av USA:s militära budget, lyckats utmana den amerikanska övermakten med relativt enkla medel – drönare för 30 000 dollar som slår ut avancerade vapensystem.

Professor Xie Tao från lag B höll med om att USA genomgår en legitimitetskris, men förnekade att Iran-kriget utgör en avgörande vändpunkt. Han hänvisade till historiska motgångar som Vietnamkriget och 11 september-attackerna – tillfällen då många förutspådde USA:s fall, men där landet återhämtade sig.

Vad är grunden för amerikansk makt? Hård makt: det handlar om pengar och styrka, fastslog Xie Tao.

Han pekade på att USA fortfarande har 750 militärbaser i över 80 länder, en försvarsbudget på nästan en biljon dollar och en dollar som står för 58 procent av världens valutareserver.

Alliansernas tystnad – ett tecken på försvagning?

Debattens fokus hamnade på frågan om alliansernas roll. Lag A lyfte fram att Natoländer som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Kanada denna gång hållit sig på avstånd – trots att USA och Israel inlett attackerna tillsammans. Något som aldrig hänt vid tidigare Mellanösterkrig, enligt debattörerna.

Cheng Haoming från lag A underströk att opinionsundersökningar visade att endast 7 procent av amerikanerna stödde en storskalig markinvasion i Iran.

Vi har redan sett tendensen att allierade backar. De flesta håller inte med, varken internationellt eller nationellt, sade Cheng Haoming.

Leopold Lind från lag B kontrade: om trenderna pågått i årtionden, varför skulle just Iran vara vändpunkten?

En boxare blir slagen många gånger, och sedan kommer den sista som fäller honom. Ni säger bara: titta, han har blivit slagen många gånger – så han mår bra eftersom han fortfarande står kvar, svarade Lee Camp.

Xie Tao höll fast vid sin linje: det krävs bevis för bestående och omfattande skador för att tala om en brytpunkt. Sådana bevis saknas fortfarande.

Experterna: "Finansmarknaden är skoningslös"

I de avslutande kommentarerna lyfte Michele Geraci frågan om hur snabbt förtroendekriser kan slå igenom. Han varnade för att dagens penningsystem – fiatpengar, alltså papperspengar utan guldbackning – bygger helt på internationellt förtroende.

Finansmarknaderna är skoningslösa. De förlåter inte. De kraschar över en natt. Utan mjuk makt – alltså utan tilltron till dollarn – finns ingen militärmakt, för USA behöver en stark dollar för att finansiera sina operationer, sade Geraci.

Han noterade även att Nato inom loppet av 20 timmar uttryckt tveksamhet – att jämföra med Vietnamkriget och Irakkriget, där det tog årtionden innan USA:s allierade vägrade följa efter.

Susan Thornton, den före detta amerikanska diplomaten, medgav att det fanns allvarliga problem med hur konflikten hanterats. Hennes bedömning: utrikesdepartementets experter hade rekommenderat en helt annan väg.

Debatten avslutades med en publikomröstning där lag B utsågs till vinnare. Men mer talande var CGTN:s egen undersökning: 93,8 procent av deltagarna ansåg att USA:s militära anfall mot Iran saknar legitimitet, och 94,1 procent menade att det påskyndar den amerikanska hegemonins fall.

Irreversibel skada? Jag ser inga bevis för det än, menade Xie Tao i sin slutsummering.

Men som Geraci konstaterade: vi kan inte veta att vi står vid en vändpunkt förrän tjugo år senare – precis som vi först i efterhand insåg att Irakkriget startades på falska grunder.

Se hela debatten här:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 13:19 – av Redaktionen
Oljetankers i Hormuzsundet.

TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen.

Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran.

Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran.

Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består.

På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".

Plan för tillfällig sjöfartskorridor

I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden.

De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang.

Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 11:33 – av Emil Fjellstedt
Mohsen Rezaei i militäruniform framför den iranska flaggan under en tv-intervju.
Mohsen Rezaei gjorde uttalandet i en intervju med iranska statstelevisionen IRIB den 6 september.

Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.

I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 beskriver Rezaei en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.

Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.

Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.

Örlogsfartyg i skottlinjen

CENTCOM bekräftar i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.

USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.

Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran ändrar militär doktrin – öppnar för föregripande angrepp

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad augusti 27, 2026 – av Jan Sundstedt
Irans armétalesperson Mohammad Akraminia talar och gestikulerar under en intervju i juli 2026.
Irans armétalesman Mohammad Akraminia under en intervju som han publicerade på sitt officiella X-konto den 22 juli 2026.

Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts.

Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en intervju med den iranska nyhetsbyrån Mehr.

Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds.

Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt.

I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt.

Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.

Uppgifterna saknar fullständig insyn

Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system.

Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga.

Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16.

Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa.

Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt.

Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.