Annons:

Kommentar: Huthi, Iran och “Motståndsaxeln”

Den västerländska interventionen i Mellanöstern präglas av en slående dubbelmoral. Jemen är inget undantag, skriver Andi Olluri.

Uppdaterad februari 5, 2024, Publicerad februari 4, 2024
Bebyggelse i Sanaa i Jemen med berg i bakgrunden.
Jemens huvudstad Sanaa.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 32 980,00 SEK 44% Mål: 75 000,00 SEK

Sveriges regering har nyligen förklarat att man avser att bidra till armadan utanför Jemen, som består av en koalition av västerländska och arabiska nationer (framöver benämnd som "Koalitionen"). Denna koalition har brutalt attackerat och belägrat landet sedan 2015 och orsakat döden för minst en halv miljon jemeniter, som nu försvarar sig mot angriparna. Detta följer efter flera helt illegala amerikansk-brittiska flygangrepp mot Jemen, till den västerländska journalistkårens entusiastiska jubel över detta "heroiska självförsvar" mot det land vi angriper och svälter.1

Agendasättande liberalt sinnade svenska tidningar förklarade utan vidare kommentar att “hittills tyder ingenting på att USA och Storbritannien använt överdrivet våld” och att det var “bara en tidsfråga innan omvärlden var tvungen att reagera kraftfullt mot våldet från huthirörelsen i Jemen”. Meriterna för denna tankegång är lika begränsade som om ryska eller vitryska journalister hade beskrivit ryska attacker mot ukrainska mål, efter att Kiev bombarderat ryska kommersiella mål, som inte det minsta "överdrivet våld", helt enkelt "en tidsfråga".2

Varken den utbildade svensken eller dennes ryska och vitryska motsvarigheter förstår att en angripande part inte har rätt till "självförsvar" när dess offer försöker försvara sig mot angrepp.

När vi granskar argumenten som använts för att berättiga aggressionen mot Jemen, framförda av Koalitionen och deras ständiga språkrör i den fria pressen, finner vi att de utan undantag måste avfärdas som ogiltiga eller ren hyckleri.

Annons:

Stor- och småpirater

Först och främst hävdar Koalitionen att de bombar Jemen eftersom de inte kan tolerera brott mot internationell "handel och finans". Detta argument kan avfärdas direkt, eftersom Koalitionen i åratal, och ännu mer på sistone, har attackerat och konfiskerat jemenitiska oljefartyg och andra resurser från denna extremt fattiga och svältande befolkning, värda tiotals miljarder dollar. Detta sker samtidigt som västerländska och arabiska militära ockupationsstyrkor öppet stjäl enorma mängder jemenitisk naturgas, som transporteras från Jemens kuster med amerikanska, europeiska, emiratiska och koreanska kommersiella fartyg under skydd av västerländska krigsfartyg stationerade vid jemenitiska kuster. Allt detta har dokumenterats i omfattande grad, men naturligtvis når inget av detta den så kallade fria pressen.3

Eller betrakta Palestina. Världsbanken, United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) och Ekonomiska och sociala kommissionen för Västasien (ESCWA) beräknar att Palestina förlorar tiotals miljarder dollar årligen till följd av nekad tillgång till naturresurser i område C, Israels exploatering av palestinsk olja, gas, mineraler i Döda havet, vatten och jordbruksområden, samt Israels blockad av Gaza till havs. Vår reaktion har varit att fullt ut stödja detta och Israels etniska rensning i Gaza och på Västbanken.4

Disciplinerade som vi är, höjer vi inte ett ögonbryn samtidigt som vi enhetligt fördömer jemenitiska "pirater".

Svenska intellektuella har däremot sina prioriteringar på rätt plats. Det största problemet med denna aggression och terrorism är enligt dessa “höjda priser för oss konsumenter”, för att citera SvD:s utrikespolitiska analytiker, Therese Hultin.5 “Då återstår diplomati”, fortsatte Hultin, men det är knappast lätt för “Joe Biden [som] snarare vill att situationen skall lugna sig” (nämligen genom att fortsätta villkorslöst stödja attacken mot Jemen och Gaza, inklusive genom att kringgå kongressionella begränsningar för att förse Israel med gränslösa mängder vapen, veton vid Säkerhetsrådet mot vapenstillestånd och så vidare).

Svårigheterna beror överväldigande på, förklarade Hultin, att “Huthimilisen finansieras till stor del av Iran” och används för att insidiöst spä på krig och våld, men “förhoppningen är att exempelvis Kina ska gripa in och sätta press på Iran, för att få stopp på jemeniterna”. Således behöver vi inte nämna andra problem, såsom att USA och dess allierade (inklusive Sverige), som angriper Jemen i ett ohöljt aggressionskrig, kan stoppa sitt stöd till Koalitionen, som omedelbart hade stoppat kriget eftersom den är helt och hållet beroende av Washingtons Flygvapen.6 Eller att väst försett Koalitionen (främst Saudiarabien och FAE) med mellan 100 och 200 miljarder dollar i form av vapen sedan 2015 (konservativt räknat). Detta är såklart okej, men inte att Iran skickar Jemen några AK:or gömda på fiskeskepp för dess självförsvar.7 Eller att USA, enligt interna dokument från State Department, konsekvent blockerat fred i Jemen; naturligt, eftersom “USA uppmanade sina saudiska och emiratiska”, samt europeiska partner, “till att vara mer aktiva i att bossa sin region [Jemen]”, och därmed “skydda” västerländska “energi- och militära intressen i regionen”, för att återigen citera interna dokument från State Department.8

Irans imperium: gammalt vin i nya läglar

Inget av detta kan nämnas, och istället får Kina, som är fullständigt orelaterade till Houthi, men att nämna dem för västerländska läsare ger god propagandaeffekt för att skapa bilden av en metafiende vars tentakler sprider sig allt längre utåt - och “jemeniterna” skulden. Det är tveksamt huruvida RT ännu försökt sig på något så magstarkt som att lägga skulden för att invasionen av Ukraina ännu pågår på Tanzania, eller Island. De har inte kommit lika långt som oss i det avseendet.

Faktum är att denna agitprop nu blivit inte bara officiell, utan också mycket omtyckt. Således kunde vi av det amerikanska Försvarsrådets talesperson, John Kirby, läsa att “Vi hade välkomnat en konstruktiv roll av Kina, som kan använda sitt inflytande och sin tillgång [till Iran] för att hämma flödet av vapen och ammunition till Houthi” – återigen till skillnad från sig själva i Washington och Europas huvudstäder, som i ett decennium lett attacken och ockupationen av Jemen, och ännu beväpnar Koalitionen med vapen värda summor som många gånger om överstiger Jemens hela BNP.9

DN:s korrespondent Nathan Shachar förklarade att USA och Israel "har i det längsta velat undvika engagemang i andra delar av regionen så länge” de utför sitt angrepp i Gaza, nämligen genom att utföra upprepade angrepp mot Libanon, Syrien, Iran, Jemen och så vidare. Men kanske de trots allt måste göra detta, eftersom Houthi “blir en del av” Irans “ambitiösa expansion”.10 Shachar fördömde den “djärv[a] upptrappning av de Iran-ledda operationerna mot internationell sjöfart” i en artikel där enbart talespersoner från Washington och Tel Aviv citerades, väldigt likt hur ryska kommissarier rapporterar belarusiska, iranska och ryska talesmäns uttalanden som “nyheter”.11 Förhoppningen är, skrev han, att Houthi “får en läxa av den USA-ledda expeditionsstyrkan” och “bli mer medgörliga i förhandlingarna”. Det är i referens till de så kallade “fredsförhandlingarna”, som inneburit att den ockuperande Koalitionen fritt fått ockupera Jemen och plundra miljarder dollar i form av jemenitiska olja, vilket skrupulöst dokumenterats men som Shachar och andra maktens stenografer vägrat rapportera.

Av mystiska skäl har jemeniterna tyvärr inte varit “medgörliga” till detta, men förhoppningsvis skall vi lära dem “en läxa” de sent glömmer och som ändrar på det.12 Aftonbladets utrikespolitiska analytiker, Wolfgang Hansson, noterade också att “i praktiken är det Iran som står bakom attackerna”.13

Men man skall inte vara orättvis och få det att framstå som att enigheten i västerländsk press är 100 procent. Det är den inte. Frågetecken lyfts. Såsom alltid är fallet, lyfter den fria pressen kritik mot vår utrikespolitik enbart på taktiska grunder, inte principiella sådana som säger att attack och ockupation är fel och illegalt, precis som sina ryska kollegor gör detsamma om den ryska attacken mot Ukraina. Därför varnade DN:s utrikespolitiska kommentator Michael Winiarski att det inte går “att slå ut huthierna”, det “är omöjligt att slå ut en sådan rörelse med enbart flygkrig”. “Syftet är mer begränsat; att förmå huthierna att ändra beteende”, men “då är frågan: Kommer bombkriget att leda till mer än att leverera ett ‘budskap’?”14

En snabb titt på rysk press- och TV-propaganda renderar samma rundgång över huruvida bombattentaten mot Odessa och Kiev kan “leda till mer än att leverera ett ‘budskap’?” och att det är “omöjligt att slå ut Kiev med enbart flygkrig”.

I samma utgåva skrev Erik Ohlsson att “Shiamuslimska Iran backar huthierna militärt, medan Saudiarabien ... stöder det som kallas den internationellt erkända regeringen i Jemen”.

Faktum: Saudiarabien attackerar med vår hjälp landet och har instiftat en militärjunta i Jemen, ledd av general Rashad al-Alimi, bestående av saudiska och emiratiska generaler och affärsmän, som dess fega tjänare i media kallar “internationellt erkänd regering”, liksom Ohlssons kloner i rysk press hade gjort detsamma om “vad som kallas” den “erkända” regeringen i Kiev ifall Ryssland hade intagit huvudstaden och instiftat som Ukrainas “erkända regering” belarusiska, iranska och ryska generaler. Dessutom spekulerade Ohlsson att “kriget i Jemen har hittills fått liten internationell uppmärksamhet” eftersom “det inte finns några värdefulla naturresurser i Jemen”. Det är ett påstående så extremt att det inte förtjänar ens en kommentar.15

I kontrast, kan Västs avgörande roll i att möjliggöra folkmordet i Jemen, där närmare 20 miljoner svälter ihjäl från den illegala blockaden vi implementerat, utan snarare att vi direkt och indirekt är de som attackerar Jemen, inte nämnas. Faktum är att konceptet om en pågående “attack” eller ett “anfallskrig” mot Jemen är bokstavligen talat okända och outsägliga i det svenska språket – trots att det är ett okontroversiellt faktum att detta pågår, lika mycket som en rysk “attack” eller ett “anfallskrig” pågår mot Ukraina. Det lär förvåna hjärntvättade svenskar, som är omsorgsfullt isolerade från omvärldens fakta.

Den neurotiska paniken om att Iran förklarat krig mot Väst via sin beväpnade och styrda “Huthi-proxy” har nu nått sitt crescendo, och tron på detta evangelium har nu övergått till ren teologi med mått av övertygelse som hade fått vilken organiserad religion som helst att avundas. När statens hejaklack lyder marscheringsorder spelar det ingen roll om påståendet erkänns av State Department, västerländska underrättelserapporter och tekniska akademiska undersökningar om Huthis så kallade koppling till Iran kan vara ett påhitt, eftersom Huthi är “en självförsörjande enhet. De behöver inte iranierna till förfogande” och “är väldigt autonoma i sitt beslutsfattande”.16

En kort översikt av de egentliga fakta om Huthis koppling till Iran är på sina plats.

Iran-Houthi: "Otillåtna" fakta

När Barack Obama och Joe Biden initierade attacken mot Jemen i 2015 avfärdade amerikanska underrättelsemyndigheter medias rädsla om “en sorts stor iransk plan att överta halvön”.17 En FN-expertpanel beräknade att Iran försåg Huthi med 2 000 handeldvapen under det första året av Koalitionens anfallskrig (gruppen är självförsörjande från inhemska vapendepåer), och sammanfattade att de inte “sett några bevis som bekräftar direkt storskalig tillförsel av vapen från Iran”.18 Till och med Atlantic Council, Natos:s propagandaorgan, publicerade en studie i 2017, i vilken man påpekade:

Det finns visserligen bevis på småskaliga tillförsel av handeldvapen och rådgivare från Iran till Huthi. Men trovärdiga bevis på att Irans militära stöd i form av vapen som kan ändra utfallet av kriget är knappa. Huthis tidigare liering med Saleh har varit avsevärt mer avgörande i deras framgångar än iranskt stöd. Med eller utan Irans inblandning, hade konfliktens struktur förmodligen varit densamma.19

Den amerikanska handboken om kontraterrorism från 2021 inkluderade ett kapitel om Jemen och Iran specifikt, skrivet av Oxfords Elisabeth Kendall, kanske den främsta Jemenexperten i Väst. Kendall noterade att bevis “finns för att Iran och dess libanesiska proxy, Hezbollah, försett Huthi med vapen och militära rådgivare. Detta var förmodligen inte särskild betydande vid tillfället som man hävdade, och det finns knappast bevis för att Iran försåg Houthi med större vapen i början av kriget”, och “det är inte iranskt stöd som förklarar Huthis framgång” utan “Huthis relation till Iran baseras på pragmatism snarare än kommando och kontroll”.20

Men de som ännu inte fallit rov för tron att vi i Väst har rätten att styra och ställa som världens gangsterledare, letar fortfarande utan framgång efter en förklaring någonstans i hela den liberala pressen till varför det skulle vara fel för Iran att skicka vapen till en ockuperad och brutaliserad nation som försöker försvara sig från ett gäng gangsterliga stormakter. Vad detta kristallklart illustrerar är att den universellt rådande principen som godkänns bland utbildade västerlänningar är att vi måste få förbehålla full rätt att attackera vem vi vill, och minsta antydan på att offret försöker försvara sig är samma sak som att de attackerar oss.

Det finns, för att vara tydlig, bokstavligen noll uppmaningar någonstans i media till att vi skickar vapen till vare sig Huthi, Hamas eller en lång rad andra som utsätts för västerländsk attack, medan en enig kör i tidningarna dagligen kräver en störtflod av vapen till Ukraina, och denna diskrepans beror på allt annat än att sådana leveranser skulle vara moraliskt korrekta i ett men inte annat fall. Nivån av hyckleri och falskhet är yrselbildande, och det är en spektakulär prestation av de intellektuella klasserna att kunna åstadkomma detta utan att ens vara medvetna om den propagandaroll de därmed uppfyller.

Faktum är att det är “möjligt att” Koalitionen som attackerar Jemen sedan 2015 "velat provocera en skarpare respons från Iran, som ett sätt att upprätta en förevändning för att berättiga sin attack mot Jemen, och hade blivit ljuvligt glada ifall Iran försåg detta utfattiga och brutaliserade land med militärt stöd, som ett bevis på varför vi måste förinta både Iran och Houthi. Denna strategi “kan bli en självuppfyllande profetia”; belägra och bomba landet till spillror, och “som följd tvingas de bli beroende av Irans hjälp för sin överlevnad, och därmed bli beroende av Teherans hjälp och förvandlas till deras verktyg”. Till västerländska ledares djupa sorg, har “Teherans inflytande i Jemens situation verkat vara marginellt och irrelevant sett till maktbalansen i det pågående kriget”. "Irans stöd är i sanning begränsat; det har varken strategisk betydelse och underordnar inte Jemens rebeller under Irans politik (till skillnad från salafistiska och wahabistiska islamister samt en stor del av den jemenitiska [så kallade] regeringens styrkor, som är beroende av stödet och direktiven från Riyadh)". “Inte heller ökade Irans stöd till rebellerna till följd av Saudiarabiens attack, trots att det hade varit en naturlig reaktion under förhållandena för att skydda sina påstådda proxystyrkor”. Därför utgör den apokalyptiska retoriken om Irans diaboliska inflytande i Jemen från västerländska politiker, och den fria pressens tanklösa upprepning av den, “avsiktlig, mästerlig manipulation designad för att uppfylla särskilda intressen under täckmanteln” av att “skydda sig” från Iran.21

Sant, denna information går inte att finna någonstans i svensk press, men vi är inte förbjudna från att ta del av den, såsom de många svenskar som regelbundet läser The Polish Quarterly of International Affairs kan. Alltså kan vi inte klaga, det råder ingen censur av information.

Saken är därmed klar och avgjord: När vi attackerar och mörbultar någon försvarslös är detta självförsvar. När denne försöker försvara sig eller ropar efter hjälp attackerar den oss, och vi måste försvara oss mot detta anfall mot oss. Denna mentalitet, som förfinats till en konst i Väst, är inte ny. Dess principer tydliggjordes, exempelvis, redan 1 september 1939: “Inga rubriker som innehåller ordet krig. I enlighet med Führerns tal "slår vi bara tillbaka’”.22

Inga frågor ställda

Den så kallade Fria världen har också förbehållit rätten att bomba länder som vi hävdar vara “iranska sponsorer”, inklusive Irak och Syrien, och attackerna mot dessa i slutet av januari utfördes i vanlig ordning utan fog från Säkerhetsrådet.23 Inga minimalt seriösa skäl för eller ens försök att berättiga dessa aggression- och krigshandlingar, olagliga enligt internationell lag, angavs. Men sådana behövdes inte heller för att få fullständigt godkännande av medieklasserna i ett klimat av generaliserat chauvinistiskt hysteri och avsky mot de som staten utsett till dagens fiende och beordrat oss till att hata.

Det är en användbar exercis att fundera över vilka implikationer det hade inneburit ifall exempelvis Ondskans Axelmakter hade åberopat rätten att nyckfullt attackera “amerikanska” eller “israeliska sponsorer” på samma sätt som vi dagligen gör om “iranska”. Med standarden att få fritt attackera dem vi hävdar vara associerade med ett land som utgör ett hot mot oss, hade exempelvis Hamas haft en hel del bombande att göra i exempelvis Stockholm, Washington, Bryssel, samt på i stort sett alla västerländska tidningsredaktioner, som allesammans utgör ett stort hot mot Hamas. Detsamma hade gällt Huthi, som sedan nästan ett decennium tillbaka utstår brutal och mordisk västerländsk attack och ockupation, eller Iran, som utstår konstanta terrorattentat, öppna amerikanska och israeliska invasion- och kärnvapenhot, och en medieapparat som dagligen förespråkar attack mot landet, med mer.24

Det finns förresten inte minsta spår någonstans i media på rop efter att västländerna sanktionerar sig själva, skickar tiotals miljarder dollar i form av vapen till Jemen och Palestina, och att vi ger dem blankofullmakt att döda – ifall man anpassar siffrorna utefter befolkningsmängd och antal dödade i Jemen och Gaza – fler än hundra miljoner amerikaner, svenskar, européer generellt och israeler, medan Hamas och Huthi implementerar fullskaliga blockader mot europeiska och amerikanska städer och svälter deras befolkningar. Vad man än må tycka om dessa förslag, har de åtminstone lika mycket merit som den rätt till massmord Israel tilldelats av den nästan hundraprocentigt eniga medieapparaten. Faktum är att dessa förslag har mer merit än så: Israel och de ockuperande väststaterna är, trots allt, de illegala angriparna och ockupanterna, medan Palestina och Jemen är de angripna och ockuperade.

Tanken om att vi skulle tillämpa samma standarder som vi reflexivt tillämpar på de vi hatar på oss själva framstår som vissa som exotisk - och kanske till och med otänkbar - och bemöts främst med chock och avsky. Men argumentet står sig, icke desto mindre.

 

Andi Olluri

 


 

Källor och referenser:

(1) För en studie över engelskspråkiga tidningars reaktioner, se Covert Action Magazine, Andi Olluri, “US-Israeli aggression, Yemen and the coming war with Iran: The fantastic achievements of propaganda”, (kommande).

(2) DN, Ledarredaktionen, 13 jan. 2024.

(3) För noggrann dokumentation, se Andi Olluri, Covert Action Magazine, “The “Yemeni peace process” is a sham, though you wouldn’t know that from watching U.S. news or reading Foreign Affairs”, 11 apr. 2023.

(4) Se U.N CEIRPP, “The legality of the Israeli occupation of the occupied Palestinian territory, including East Jerusalem”, sep. 2023.

(5) SvD, Therese Larsson Hultin, 21 dec. 2023.

(6) Responsible Statecraft, Annelle Sheline, 1 apr. 2022.

(7) Consortiumnews, Baher Kamal 21 mar. 2022. Till exempel skickade Obama-administrationen enbart $118 miljarder i form av vapen, Trump $25 miljarder, tillsammans med liknande belopp av Biden. Samtidigt har europeiska stater (särskilt Frankrike, Tyskland och Storbritannien) skickat närmare $100 miljarder dollar sedan attacken inleddes. Se exempelvis William Hartung, "Arming Repression: US Military Support for Saudi Arabia, From Trump to Biden," Center for International Policy, 30 november 2021.

(8) International Crisis Group, ”Ending the Yemen Quagmire: Lessons for Washington from Four Years of War,” US Report #3, April 15, 2019

(9) Politico NatSec, Alex Ward et al., 23 jan. 2024.

(10) DN, Nathan Shachar, 6 dec. 2023.

(11) Ibid, 24 dec. 2023.

(12) Ibid, 14 jan. 2024.

(13) Aftonbladet, Wolfgang Hansson, 13 jan. 2024.

(14) DN, Michael Winiarski, 13 jan. 2024.

(15) DN, Erik Ohlsson, 13 jan. 2024. För diskussion om juntan, se fotnot 3.

(16) Citat av militärexperten Andreas Krieg från King’s College, London. Giorgio Cafiero and Emily Milliken, ”Implications of Iran’s domestic unrest for Yemen,” Daily Sabah, October 28, 2022.

(17) Se fotnot 8.

(18) Sana’a Center for Strategic Studies, Thomas Juneau, “What Can We Learn About Iran-Houthi Ties from the New UN Panel Report?”, jan.-feb. 2022

(19) Atlantic Council, Elisabeth Kendall, “Iran’s Fingerprints in Yemen: Real or Imagined?”, okt. 2017.

(20) Michael Sheehan, Erich Marquardt and Liam Collins, eds., Routledge Handbook of U.S. Counterterrorism and Irregular Warfare Operations (London: Routledge, 2021), pp. 83-94.

(21) The Polish Quarterly of International Affairs, Hubert Swietek, “The Yemen war: A proxy war, or a self-fulfilling prophecy?”, 2017, nr. 2, s. 38-54.

(22) Stig Jonasson, Nazismen i dokument, Prisma Förlag, Stockholm (1961), s. 92.

(23) Stars and Stripes, Matthew Adams, 24 jan. 2024.

(24) Se fotnot 1.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Grekland vill låta EU-länder stoppa asylansökningar vid massankomster

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 10:49 – av Emil Fjellstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.

Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.

— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.

Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.

Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.

Ceuta blev exemplet

Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.

Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.

Stöd från Berlin och Wien

Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.

— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.

— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.

— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.

Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.

Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nästan 2 000 gripna när gymnasieblockaderna i Frankrike slog över i våld

Publicerad Igår 09:52 – av Emil Fjellstedt
Kravallpoliser med sköldar och tårgas på gator i Saint-Denis och vid lycée Diderot i Paris den 1 oktober 2026
Kravallpolis och tårgas i Saint-Denis och vid lycée Diderot i Paris under torsdagens gymnasieblockader. Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden.

Nästan 2 000 personer greps i Frankrike under torsdagen när gymnasieelevernas blockader slog över i gatuvåld. På fredagen hålls drygt 400 skolor stängda, och regeringen pekar ut vänsterpartiet LFI som rörelsens upphovsman.

Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden under torsdagen, främst för angrepp på poliser och andra tjänstemän, våld och olagliga folksamlingar. Under dagen skadades 305 poliser och gendarmer, rapporterar RFI.

Inrikesminister Laurent Nuñez fördömde det han kallade ett ohämmat våld. Han pekade på fyrverkeripjäser som avfyrats, bränder i offentliga byggnader och plundrade butiker.

— En förvärring av situationen som inte längre har något att göra med legitima krav från gymnasieelever, utan som nu har alla kännetecken på stadsvåld, sade Nuñez i ett uttalande på torsdagen.

Mobiliseringen har pågått i mer än tio dagar. Eleverna kräver mer resurser och bättre villkor i skolorna. De klagar bland annat på pressen från antagningssystemet Parcoursup, lärare som inte ersätts när de är borta, förfallna skolbyggnader och överfulla scheman.

Enligt en säkerhetskälla räknades omkring 900 aktioner under torsdagen, och samtliga departement är nu berörda. Rörelsen har även spridit sig till universiteten.

Tårgas i Saint-Denis och Paris

I Saint-Denis norr om Paris stod gymnasieelever och poliser öga mot öga utanför polisstationen, uppger nyhetskontot CLPRESS. Enligt CLPRESS använde polisen tårgas för att skingra folkmassan.

Vid lycée Diderot i Paris 19:e arrondissement förekom fyrverkeripjäser och tårgas under en sammandrabbning på torsdagsmorgonen, enligt CLPRESS.

Kontot Visegrád 24 publicerade under torsdagen en video från sammandrabbningarna. I texten skriver kontot att det var unga i andra och tredje generationens invandrare som kastade flaskor och sten mot poliser, byggde barrikader och senare tände dem.

Kollektivtrafiken stoppades i Marseille

I Marseille stoppades kollektivtrafiken efter angrepp på bussar. Kontot AlertesInfos uppger, med hänvisning till vittnen, att gymnasieelever satte eld på en buss.

Utanför lycée Saint-Exupéry i Marseille plundrades en brandbil och stacks i brand. I hela departementet Bouches-du-Rhône greps 68 personer, och prefekturen räknade ett hundratal bränder i soptunnor.

I Nantes förstördes hallen i lycée Nelson Mandela av en anlagd brand.

Regeringen pekar ut LFI

Premiärminister Sébastien Lecornu ledde under torsdagen ett krismöte med berörda ministrar. Efteråt meddelade premiärministerns kansli Matignon att rörelsen slagit över i stadsvåld.

Kansliet hänvisade också till underrättelsetjänsterna, som enligt Matignon ser blockaderna som en "manöver organiserad av LFI och dess proxys inom ultravänstern". LFI, La France insoumise, är det vänsterparti som regeringen pekar ut.

Partiets samordnare Manuel Bompard avfärdade anklagelsen.

— Jag uppmanar regeringen att inte sjunka ned i konspirationsteorier och i att behandla gymnasieeleverna som barn. Den här spontana rörelsen är född ur frustration över helt ovärdiga utbildningsvillkor, sade Bompard i ett uttalande till nyhetsbyrån AFP.

Samma kväll backade regeringen på en punkt som gjort många unga upprörda. Budgetförslaget för 2027, som presenterades på torsdagsmorgonen, innehöll avgifter för studenter som inte är stipendiemottagare på den yrkesinriktade högskoleutbildningen BTS och i de förberedande klasserna inför elitskolorna, så kallade prépa. Avgifterna var 178 respektive 270 euro per år. Utbildningsminister Édouard Geffray meddelade i France 2 att förslaget dras tillbaka.

Polisarrest och demonstrationsförbud

Sedan måndagen har 1 793 personer anhållits i samband med blockaderna, enligt justitieministeriet. Justitieminister Gérald Darmanin samlade under torsdagen landets generalåklagare och krävde i ett uttalande "stor fasthet i den straffrättsliga responsen".

Geffray sade i France 2 att drygt 400 skolor hålls stängda på fredagen, uppger BFMTV. Landets prefekter har förbjudit demonstrationer kring de stängda skolorna, i Paris kring 13 namngivna gymnasier.

Under fredagen tar Geffray emot elevorganisationer, föräldraföreningar och personalens fackförbund.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauens premiärminister: Risken för ryskt anfall har varken ökat eller minskat

Krigshetsen

Publicerad oktober 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Mindaugas Sinkevičius och Vladimir Putin
Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius och Rysslands president Vladimir Putin.

Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius säger att det saknas verkliga bevis för att Ryssland "gör sig redo för något", trots att flera europeiska ledare återkommande varnar för ett angrepp mot ett Nato-land.

Samtidigt som bland annat Polens premiärminister och Danmarks militära underrättelsetjänst upprepar att Ryssland kan angripa Nato-territorium inom en snar framtid.

Uttalandet från Mindaugas Sinkevičius kom under tisdagen vid en gemensam presskonferens med Mark Rutte i Bryssel.

Varningen mot att överdriva hotet kommer därmed från en baltisk Nato-medlem - inte från en kritiker av alliansen.

— Jag tycker att man måste säga det om hotet finns för samhället, men man kan inte överdriva och säga: Åh, något kommer att hända under de kommande månaderna eller veckorna, sade Sinkevičius enligt litauiska public service-bolaget LRT.

— Det jag också tog upp med generalsekreteraren var: finns det några bevis, verkliga bevis? Lägger underrättelsetjänsterna fram något på bordet om att Ryssland gör sig redo för något? Och det finns faktiskt inga. Risken kvarstår alltså, men den har inte svängt, varken ökat eller minskat, sade Sinkevičius.

Litauens premiärminister var emellertid inte helt okritisk gentemot Moskva. Han beskrev Ryssland som alltmer fientligt och mindre återhållsamt.

Underrättelsetjänsterna har dock enligt honom inte presenterat något verkligt belägg för att Ryssland förbereder något mer hotfullt än de hybridangrepp han menar redan pågår.

Larmen avlöser varandra

Mindaugas Sinkevičius uttalande går rakt emot tonen i flera europeiska huvudstäder.

Polens premiärminister Donald Tusk sade tidigare i september till det polska parlamentet att Ryssland, enligt underrättelseuppgifter, skulle kunna genomföra en drönar- eller robotattack mot Natos territorium inom loppet av månader.

Även Finlands president Alexander Stubb har återkommande varnat för ryska drönare. Danmarks militära underrättelsetjänst DDIS gick nyligen ut med en bedömning om att Ryssland kan inleda ett begränsat militärt angrepp mot ett Nato-land under de kommande månaderna.

DDIS bedömer risken för ett begränsat angrepp som låg men växande och pekar på enstaka angrepp med långräckviddiga vapen mot infrastruktur som är avgörande för stödet till Ukraina. Tjänsten bedömer en regelrätt invasion som högst osannolik, men utesluter den inte.

Bilden från Vilnius är en annan. Där har risken enligt regeringschefen legat still.

Mark Rutte uppmanade i sin replik till lugn och betonade att alliansen har svarsalternativ som inte alltid redovisas offentligt.

— Vi har alla de svarsalternativ vi behöver. Ni kommer inte alltid att se dem offentligt. De kommer inte alltid att vara symmetriska. Det kommer inte alltid att vara öga för öga, sade Rutte.

Generalsekreteraren hänvisade även till Rysslands ekonomiska läge.

— Mer allmänt skulle jag vilja uppmana till ett visst lugn, eftersom vi investerar i vårt försvar. Ryssland befinner sig inte i ett bra läge. Deras ekonomi är inte i ett bra läge. Så ett visst lugn är på sin plats, men också att fortsätta arbetet, sade Rutte.

Rutte sade också att ordet hybrid kan låta lite mysigt.

Svaret på de ryska hybridangreppen ska enligt Mark Rutte vara mer stöd till Ukraina, inte mindre. Stöd som i huvudsak bekostas av respektive lands skattebetalare.

Mindaugas Sinkevičius och Mark Rutte skakar hand
Mindaugas Sinkevičius och Natos generalsekreterare Mark Rutte vid den gemensamma presskonferensen i Bryssel under tisdagen. Foto: Nato

Samma dag anklagade Estlands säkerhetspolis KAPO Ryssland för en mordbrand hos försvarsföretaget Milrem Robotics i Tallinn i augusti. KAPO menar att dådet beställts av ryska säkerhetstjänster, skriver Breaking Defense.

Estlands premiärminister Kristen Michal beskrev branden som en del av en kampanj för att skrämma. Mark Rutte applåderade i sin tur att Estland pekat ut Ryssland.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdade anklagelsen som grundlös. Inga neutrala bevis för att Moskva skulle ligga bakom branden har i dagsläget presenterats för allmänheten.

Branden i Tallinn är just den typ av hybridangrepp som Sinkevičius menar skiljer från ett ryskt militärt anfall. Den sortens hot finns enligt honom. För det senare har han inte sett några bevis.

Litauen rustar vidare

Mindaugas Sinkevičius vill samtidigt inte att beskedet ska läsas som att Litauen sänker garden. Mark Rutte sade att Litauen i år väntas nå 5,38 procent av BNP i kärnförsvar.

Linas Kojala, chef för Geopolitics and Security Studies Center i Vilnius, uppger att utgifterna ska fortsatt ligga över fem procent. Den tyska brigad som ska stationeras i landet betonar man hoppas ska vara fullt operativ i slutet av 2027.

— Ryssland försöker sprida rädsla och splittra samhällen. Men det kommer inte att lyckas. Vi darrar inte. Vi gör det som ska göras och investerar kraftigt i militär förmåga, sade Sinkevičius.

Flera litauiska bedömare ger premiärministern sitt stöd.

Säkerhetsforskaren Deividas Šlekys sade till LRT på onsdagen att ingen förbereder sig för att erövra Litauen, varken nu eller i år.

Vilmantas Vitkauskas vid Nationella krishanteringscentret påpekade att hybridangreppen inte är något nytt, och även Martinaitis bedömde hotnivån som oförändrad, enligt rapporter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Donald Trump och AI-jättar skrev under avtal om att granska sig själva

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Donald Trump sitter vid ett bord i Vita huset tillsammans med Elon Musk, Jensen Huang och andra techchefer.
Trump, Musk och Huang vid bordet i Vita huset under tisdagen, när bolagscheferna skrev under det frivilliga säkerhetsavtalet.

Donald Trump och cheferna för USA:s största AI-bolag skrev under tisdagen på ett avtal om att granska sina egna system. Trump kallar avtalet moraliskt bindande men påpekar att det är frivilligt och att man i dagsläget inte avser inrätta en ny tillsynsmyndighet.

Elon Musk från xAI, Mark Zuckerberg från Meta, Sundar Pichai från Google och Jensen Huang från Nvidia samlades i tisdags i Vita huset. Dario Amodei från Anthropic och Greg Brockman, president för OpenAI, deltog också i mötet.

Musk, som en tid stått på kant med Trump, var därmed tillbaka i Vita huset. Presidenten och bolagscheferna undertecknade i samband med mötet avtalet White House Accord on Super Intelligence.

Bolagen lovar fyra lager av kontroller. Egna spärrar mot dataintrång, biologiska risker och kemiska hot ingår, liksom en intern granskningsgrupp.

Oberoende revisorer och en styrelsekommitté ska granska rapporterna. Bolagen ska också mötas regelbundet om gemensamma regler.

— Vi kom överens om ett antal saker, bland annat gemensam övervakning, särskilda styrelsekommittéer och att helt enkelt rätta varandras läxor, betonade Elon Musk.

Avtalets sista stycke öppnar för lagstiftning längre fram: "Med tiden kan det vara rimligt att kodifiera dessa steg i lagar eller förordningar".

Donald Trump sade att det finns en övertygelse om att branschen ska reglera sig själv i stor utsträckning och liknade dokumentet vid nästan en konstitution. Han svarade nej på frågan om det krävs mer än kärlek till fosterlandet för att skydda människor mot AI.

Talmannen Mike Johnson beskrev åtagandena som frivilliga. Vicepresident JD Vance avvisade uttryckligen en statlig tillsyn i stil med läkemedelsmyndigheten eller luftfartsmyndigheten.

— Lösningen på en del av AI-riskerna är att ni tar risken på allvar, inte att ni kommer till staten för att få en regleringsregim som kan göra saken värre, sade Vance.

Vicepresidenten framhöll att konsumentmyndigheten och justitiedepartementet redan kan ställa utvecklare till svars för produkter som skadar konsumenter.

Nytt namn, samma lag

Donald Trump undertecknade några timmar senare ett dekret som hör till samma satsning.

Vita huset publicerade texten, som anger att myndigheterna inom den verkställande makten ska använda Super Intelligence och SI i stället för artificiell intelligens och AI.

Namnbytet gäller officiell korrespondens, webbplatser, rapporter och styrdokument så långt lagen tillåter.

Myndigheterna behöver inte skriva om äldre regler, kontrakt och historiska dokument. Begreppen behåller enligt rapporter samma juridiska innebörd som tidigare.

Super Intelligence betyder det som lagen redan definierar som artificiell intelligens. Presidentens vetenskapsrådgivare har 60 dagar på sig att föreslå en eventuellt reviderad lagtext.

Demokraten Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott, gick till angrepp i ett pressmeddelande: "Bolagen som bygger de mest kraftfulla AI-systemen varnar oss för att tekniken utvecklas snabbare än våra skyddsåtgärder. Presidentens svar? Att döpa om den och säga åt bolagen som utvecklar den att reglera sig själva".

En republikansk invändning i senaten stoppade samma dag Warners eget lagförslag om AI-risker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.