MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 18 maj 2025

söndag 18 maj 2025


Här lever vita sydafrikaner i extrem fattigdom

publicerad 4 juli 2017

Ett brittiskt filmteam har besökt en av många de kåkstäder som byggdes efter fallet av apartheid och som nu är hem åt hundratals vita familjer.

I en film av ett brittiskt filmteam intervjuades en av representanterna för välgörenhetsorganisationen South African Family Relief Project (SAFRP) som berättade att en av de främsta orsakerna till att vita sydafrikaner lever i extrem fattigdom beror på kvotering och arbetslagar som diskriminerar vita personer ute på arbetsmarknaden.

 

Arbetet med välgörenhetsarbetet går långsamt, men behovet av hjälp är stort.

Vita barn lever under svåra förhållanden i kåkstäder, utslagna av regeringens diskrimineringspolitik.

 

Organisationen SAFRP uppmanar de som vill stötta de utsatta sydafrikanerna att donera vid organisationens hemsida, safrpsa.org.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Myanmars premiärminister: Ingen enskild makt bör kontrollera världen

Den multipolära världen

publicerad Idag 9:33
– av Redaktionen
Min Aung Hlaing är övertygad om att "den multipolära världen" snart kommer att bli verklighet.

Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing riktar skarp kritik mot det USA-ledda blockets globala dominans och slår fast att världen behöver en ny ordning där makten delas – inte koncentreras till en eller ett fåtal aktörer.

I en intervju med den ryska nyhetskanalen RT uttrycker Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing starkt stöd för en multipolär världsordning – där ingen enskild aktör längre har globalt herravälde.

Han varnar för att en ensidig maktfördelning ökar risken för konflikter, och pekar ut Ryssland, Kina och Indien som nyckelaktörer i den framväxande globala maktbalansen.

– En unipolär världsordning har särskilt drabbat utvecklingsländer som Myanmar. Därför är en övergång till en multipolär struktur det bästa för oss, sade Hlaing i intervjun som sändes på lördagen.

Han argumenterar för att global rättvisa kräver en mer jämn fördelning av resurser och inflytande:

– Det är bättre att dela på globala resurser, agera rättvist och fördela mer jämnt. Konflikter uppstår ur ojämlikhet – vill vi undvika dem, är en multipolär världsordning rätt väg.

”Den multipolära världen kommer bli verklighet”

Min Aung Hlaing anklagar USA och västvärlden för att historiskt ha dominerat världen genom ett unipolärt system, som enligt honom förstärkt deras maktposition.

– Först blev världen bipolär under kalla kriget, men efter Sovjetunionens fall återgick den till unipolaritet – och det gynnade Väst, konstaterar han. Nu menar han att en förändring pågår:

– I vår tid har Ryssland, Kina och Indien gjort enorma framsteg – militärt, ekonomiskt och vetenskapligt. När dessa tre jämnstarka stormakter samarbetar och agerar enat, kommer den multipolära världen att bli verklighet. Då kommer ingen längre att acceptera en unipolär maktstruktur.

Samarbete är nyckeln

För mindre länder, som Myanmar, handlar det om att hitta sin plats i det nya systemet.

– Att samarbeta med Ryssland, Kina och Indien är absolut värt försöket. Vi måste stärka vår egen ekonomiska kapacitet och samtidigt fördjupa samarbetet med varandra, säger Hlaing som sätter dagens utveckling i ett historiskt perspektiv.

– Världsordningen har pendlat mellan unipolaritet och bipolaritet, men nu ser vi en ny riktning där flera makter balanserar varandra. Ingen enskild nation bör styra världen – det är så det ska vara.

Den senaste tiden har Myanmars relationer till Ryssland fördjupats och beskrivs av Vladimir Putin som ”ständigt växande” med god utvecklingspotential. Bara under 2024 ökade handelsvolymen länderna emellan med 40 procent.

– Vi ser en positiv utveckling, inte minst ekonomiskt, men också politiskt, sade Rysslands ledare.

En multipolär världsordning kännetecknas av att flera länder eller maktcentra delar på det globala inflytandet, snarare än att en enda stormakt dominerar. Det innebär att exempelvis USA, Kina, Ryssland, EU och Indien spelar mer jämbördiga roller i internationell politik, ekonomi och säkerhet.

Förespråkarna anser att detta skapar en mer balanserad och rättvis global struktur där inget enskilt land kan tvinga igenom sin vilja. Samtidigt innebär den ökade maktspridningen att det riskerar att bli svårare att uppnå internationella överenskommelser, eftersom flera starka aktörer måste enas trots skilda intressen och världsuppfattningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill göra Gaza till amerikansk ”frihetszon”

publicerad 15 maj 2025
– av Redaktionen
Många palestinier är mycket negativt inställda till idén att Israels viktigaste allierade tar kontroll över deras hem.

Donald Trump har återigen föreslagit att USA tar kontroll över Gazaremsan och omvandlar hela området till en ”frihetszon”.

Vad detta i praktiken skulle innebära för befolkningen är dock högst oklart, och palestinska aktivister betonar att man inte har något intresse av att hamna under amerikansk överhöghet.

Under ett besök i Doha, Qatar, upprepade Donald Trump sin vision om att USA ska ”ta över” Gazaremsan och skapa en så kallad frihetszon.

Uttalandet kommer mitt i en regional turné och följer på tidigare hårt kritiserade förslag om att förvandla Gaza till ”Mellanösterns Riviera”, genom att flytta den palestinska befolkningen till grannländerna och ersätta dem med ”människor från hela världen”.

– Vi arbetar mycket hårt för Gaza, som har varit ett område präglat av död och förstörelse, förkunnade presidenten och fortsatte:

– Jag skulle vara stolt över att USA skulle få det, ta det och göra det till en frihetszon.

Israels viktigaste allierad

Vad exakt en ”frihetszon” innebär förtydligade han inte och inte heller tidigare har Trump gett detaljer om hur en omflyttning eller återuppbyggnad av Gaza skulle genomföras.

Qatar och Egypten, som medlar i kriget mellan Israel och Hamas, har sett fredsförhandlingarna stranda de senaste månaderna – detta då en storskalig folkfördrivning av palestinierna inte bara förkastas av palestinierna själva – utan också av många arabstater.

Trumps förslag väcker frågor om huruvida Gazas befolkning har intresse av att byta den israeliska ockupationen mot amerikansk kontroll. Sedan krigets utbrott har över 40 000 palestinier dödats och större delen av infrastrukturen förstörts, enligt FN. Många fler har skadats eller är försvunna under rasmassorna, och allt fler röster beskriver situationen som ett pågående folkmord.

Många palestinska aktivister och utomstående bedömare pekar på att USA stödjer och har möjliggjort Israels invasion, bombningar och krigsförbrytelser och att det ur ett palestinskt perspektiv knappast är önskvärt om Israels närmaste allierade, USA, tar kontroll över området.

Andra betonar att den palestinska befolkningen vill ha, och har rätt till, självständighet och självbestämmande och möjlighet att styra över sitt eget territorium – utan att behöva underkasta sig varken Israel eller USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s undanhållande av Pfizer-sms om covidvaccinavtal olagligt – fälls i domstol

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad 15 maj 2025
– av Redaktionen
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla hade hemliga sms-konversationer 2021.

EU-kommissionen fälls av EU-domstolen för att ha undanhållit sms mellan Ursula von der Leyen och Pfizers vd i samband med miljarduppköpen av covidvaccin. Domstolen slår fast att kommissionen bröt mot öppenhetslagstiftningen när man vägrade lämna ut meddelandena.

Nu måste kommissionen delge konversationerna eller ge en mer trovärdig förklaring till varför man inte kan lämna ut dem.

Det var under våren 2021 som det framkom att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och Pfizers vd, Albert Bourla, haft privata sms-konversationer i samband med det omfattande covidvaccinavtalet som slöts mellan EU och läkemedelsbolaget. Avtalet gällde 1,8 miljarder covidvaccindoser, men få detaljer kring hur detta tillkom har blivit publicerade för allmänheten. Bland annat vet man fortfarande inte prislappen för de respektive doserna.

När en journalist från New York Times begärde ut sms-konversationerna mellan von der Leyen och Bourla, meddelade man att dessa hade raderats. Året efter granskade EU:s revisionsrätt ärendet och ifrågasatte varför EU-kommissionen inte lämnar ut vare sig sms-meddelandena eller andra detaljer i skrift kring avtalet. Vidare ska kommissionen ha valt att inte delge några som helst detaljer i skrift angående avtalet, något man varit transparent med tidigare, något som självfallet också ifrågasattes av revisionsrätten.

EU:s revisionsrätt har ingen auktoritet att kräva mer information kring sms-konversationerna, men New York Times valde under 2023 att lämna in en stämningsansökan i saken och under veckan togs ärendet upp i EU-domstolen. Domstolen skulle granska huruvida EU-kommissionen brutit mot gällande lagstiftning när man inte lämnade ut konversationerna.

Domstolen: ”Måste lämna trovärdiga förklaringar”

I domstolens beslut konstateras att EU-kommissionen faktiskt har brutit mot lagen när man vägrat delge sms-konversationerna mellan ordföranden och vd:n, rapporterar New York Times. Enligt EU:s öppenhetslagstiftning borde konversationerna ha delgetts tidningen.

EU-kommissionen påstod att man ansett att konversationerna inte varit viktiga och därför raderat dem och att man inte heller kan återfinna dem. Man förklarade dock aldrig hur omfattande sökningen efter dem varit, något som domstolen menar inte räcker.

Kommissionen kan inte bara konstatera att den inte har de begärda handlingarna, utan måste lämna trovärdiga förklaringar som gör det möjligt för allmänheten och domstolen att förstå varför dessa handlingar inte kan hittas”, konstaterade domstolen.

Det är oklart huruvida sms:en faktiskt är raderade, men domstolen beslutar att EU-kommissionen nu antingen måste delge konversationerna, eller åtminstone ge en mer detaljerad och trovärdig förklaring till varför de inte kan lämnas ut. I ett uttalande sade EU-kommissionen att man skulle ”anta ett nytt beslut med en mer detaljerad förklaring”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad 15 maj 2025
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.