Globala Södern är varken geografiskt söder eller enhetlig – men blocket representerar över 40 procent av världsekonomin och majoriteten av jordens befolkning. Nya Dagbladet är ett av få västerländska medier som bevakar denna geopolitiska omvandling på plats, och var i Peking när finansledare från 30 länder samlades för att diskutera framtidens finanssystem.
När begreppet "Globala Södern" nämns tror många att det handlar om utvecklingsländer eller biståndsmottagare. Verkligheten är en annan: det är ett politiskt och ekonomiskt block som utmanar den västerländska dominans som rått i årtionden.
Termen har sina rötter i Bandung-andan från 1955, där asiatiska och afrikanska länder för första gången samlades utan västerländsk närvaro. Dagens Globala Södern är inte en formell organisation som EU eller NATO, utan ett löst sammanhållet ekonomiskt block som inkluderar BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika plus nyare medlemmar), stora delar av Latinamerika, Afrika, Sydostasien och Mellanöstern.
Tillsammans står dessa länder för mer än 40 procent av världens BNP och mer än 85 procent av befolkningen. De kontrollerar majoriteten av världens naturresurser – olja, gas, sällsynta jordartsmetaller – och har en alltmer integrerad handel länderna emellan.
Peking samlar finansmakterna
Den 25–26 mars hölls Global South Financiers Forum 2026 i Peking, under temat "Illuminating Global South". Forumet arrangerades av den statliga nyhetsbyrån Xinhua News Agency.
Lu Lei, ställföreträdande guvernör i Folkets Bank i Kina, meddelade att centralbanken uppmuntrar finansiella institutioner att öka gröna satsningar i länder som deltar i Belt and Road-initiativet.
Fu Hua, president för Xinhua News Agency, betonade att nyhetsbyrån arbetar för att stärka Globala Söderns röst och dokumentera dess utveckling.
– Vi kommer att utnyttja vårt multimediala nätverk och världsnärvaro för att främja djupare finansiellt samarbete mellan Globala Söderns länder och bidra med lösningar för att bygga en ny global finansiell världsordning, sade Fu Hua.
Till deltagarna hörde bland andra Erwin Ramirez, utvecklingsminister i Nicaragua, Shahin Mahmudzada från Azerbajdzjans centralbank, samt representanter för Argentina, Kirgizistan och flera andra nationer.
Ett nytt finansiellt råd tar form
En av forumets viktigaste nyheter var etableringen av Council of the Global South Financiers Forum – ett nytt råd som ska samordna finansiellt samarbete mellan länderna i Globala Södern. Rådet ska fungera som en plattform för policyutveckling, kunskapsutbyte och gemensamma finansieringsinitiativ.
Erwin Vincent Ramirez Colindres, Nicaraguas utvecklingsminister, betonade i sitt anförande vikten av att bryta beroendet av västerländska finansinstitutioner.
– Vi behöver strukturer som speglar våra egna prioriteringar, inte villkor som dikteras från Washington eller London, sade Ramirez.
Shahin Mahmudzada från Azerbajdzjans centralbank lyfte fram grön finans som ett område där samarbete mellan länderna inom den Globala Södern redan visar resultat. Han pekade på Kirgizistans Green Finance Fund som ett exempel på hur mindre ekonomier kan samarbeta kring hållbara investeringar.
Mayra Garcia, direktör för argentinska nyhetsbyrån Noticias Argentinas, noterade att mediernas roll är avgörande för att Globala Söderns egna berättelser ska höras.
– Om vi inte berättar våra egna historier kommer andra att göra det åt oss – och ofta med fel perspektiv, sade Garcia.
Kina som katalysator
Lu Lei, ställföreträdande guvernör i Folkets Bank i Kina, presenterade centralbankens nya initiativ för grön finansiering inom Belt and Road-ramverket. Han underströk att Kina ser sig som en katalysator snarare än en dominerande aktör.
– Vi bjuder in alla länder att delta på lika villkor. Det handlar inte om att ersätta existerande system, utan om att komplettera dem med alternativ som är mer anpassade till Globala Söderns behov, sade Lu Lei.
Ma Weihua, tidigare vd för China Merchants Bank och nu rådgivare till forumet, beskrev hur kinesiska finansinstitut redan idag har miljardinvesteringar i Afrika, Latinamerika och Sydostasien – investeringar som ofta sker utan de politiska villkor som IMF och Världsbanken ställer.
Varför spelar det roll för Sverige?
För Europa och Sverige är Globala Söderns framväxt inte en abstrakt geopolitisk fråga – den påverkar energipriser, handelsflöden och säkerhetspolitik. När länder som Kina, Indien och Brasilien bygger alternativa finansieringsstrukturer utanför IMF och Världsbanken, förändras spelplanen för väst.
Kinas strategi är inte primärt militär, utan ekonomisk och institutionell. Genom att erbjuda alternativ finansiering via Nya utvecklingsbanken (NDB) och Belt and Road-initiativet skapar Peking ett parallellt system där västerländska sanktioner och villkor har begränsad verkan.
Samtidigt är grön finansiering ett av forumets huvudteman. Kinas ledare ser klimatomställningen som ett område där samarbete mellan länderna i den Globala Södern kan ge vinster för båda parter – teknologiexport från Kina mot resurstillgång och marknadstillträde.
Journalistteamet i Chongqing – infrastruktur på ett nytt sätt
Efter forumets officiella program arrangerade arrangörerna en utflykt för den internationella journalistdelegationen till Chongqing, en megastad i sydvästra Kina med över 32 miljoner invånare. Resan gav en konkret bild av hur infrastrukturutvecklingen i Globala Södern ser ut i praktiken.
Chongqing är känt för sin arkitektoniska kreativitet – här byggs inte bara snabbt, utan också annorlunda. Tåg som kör genom bostadskomplex, hissar som ersätter gator i kulliga områden, och broar som spänner över extremt djupa dalar. För västerländska observatörer kan det verka främmande, men det speglar en pragmatisk inställning till stadsplanering där funktionalitet prioriteras framför konventionella lösningar.
För journalisterna från Globala Söderns länder var resan mer än en turistattraktion – den visade på ett alternativt synsätt på utveckling. Istället för att kopiera västerländska stadsmodeller har Chongqing utvecklat egna lösningar anpassade till lokala förhållanden.
Från biståndsmottagare till regelskapare
Den mest slående förändringen är psykologisk: Globala Söderns länder ser sig inte längre som mottagare av västerländskt bistånd eller godkännande, utan som likvärdiga aktörer som formar egna regler.
Forumet i Peking var en markering av detta självförtroende. När finansministrar och centralbankschefer från 30 länder samlas i Kinas huvudstad för att diskutera gemensamma finansieringsmekanismer, signalerar de att alternativet till det västerländska systemet inte längre är en teoretisk möjlighet – det byggs aktivt.
För svenska beslutsfattare och företag innebär det att det blir allt dyrare att ignorera Globala Södern. Frågan är inte om maktförskjutningen kommer, utan hur snabbt väst anpassar sig till en värld där centrum inte längre uteslutande ligger i Washington och Bryssel.
Tror du att den Globala Södern fullt ut kan utmana västvärldens finansiella dominans?
Röstning stängd
5 röster totalt
