Annons:
Annons:

Gabbard anklagar Obama för mångårig kupp mot Trump

Donald Trumps USA

Publicerad 24 juli 2025 – av Isac Boman
Det finns obestridliga bevis som i detalj visar hur president Obama och hans nationella säkerhetsteam styrde skapandet av en underrättelsebedömning som de visste var falsk, menar Gabbard.

USA:s underrättelsechef Tulsi Gabbard har släppt en tidigare hemligstämplad rapport som hon hävdar avslöjar hur tidigare presidenten Barack Obama och hans administration medvetet skapade falsk information om rysk inblandning i 2016 års val.

Gabbard beskriver det som "det mest flagranta missbruket och politiseringen av underrättelsetjänsten i amerikansk historia".

Vid en presskonferens, i Vita huset den 23 juli, presenterade Gabbard den avklassificerade rapporten från representanthusets underrättelsekommitté, som ursprungligen producerades i september 2020.

Rapporten ifrågasätter grunderna för bedömningen att Rysslands president Vladimir Putin skulle ha velat hjälpa Donald Trump att vinna valet.

Annons:

— De chockerande avslöjanden som vi släpper idag borde vara en angelägenhet för varje amerikan. Detta handlar inte om demokrater eller republikaner. Detta handlar om integriteten i vår demokratiska republik, sade Gabbard vid presskonferensen.

Obama "visste att rapporten var falsk"

Gabbard anklagar Obama-administrationen för att medvetet ha skapat en underrättelsebedömning som de "visste var falsk". Hon hävdar att de skapade en konstruerad berättelse om att Ryssland ingrep i 2016 års val för att hjälpa Trump vinna.

— Det finns obestridliga bevis som i detalj visar hur president Obama och hans nationella säkerhetsteam styrde skapandet av en underrättelsebedömning som de visste var falsk, förklarade Gabbard.

Enligt rapporten ska Obama ha utfärdat "ovanliga direktiv" för att påskynda publiceringen av underrättelsebedömningen innan Trumps tillträde, vilket förbigick normala samordningsprocedurer inom underrättelsetjänsterna.

CIA anklagas för bristfälliga källor

Rapporten kritiserar CIA för att ha misslyckats med att följa sina egna standarder och för att ha baserat sina slutsatser på vad som beskrivs som "ett knappt, oklart och overifierbart fragment av en mening från en av de undermåliga rapporterna".

Gabbard hävdar att dåvarande CIA-direktören, John Brennan, och underrättelsetjänsten medvetet undertryckte information som visade att Putin "höll tillbaka från att läcka komprometterande material om Hillary Clinton före valet".

— Brennan och underrättelsetjänsten feltolkade underrättelseinformation och förlitade sig på tvivelaktiga, undermåliga källor för att skapa en fabricerad, falsk berättelse om att Putin utvecklade en tydlig preferens för Trump, sade hon.

Påståenden om Clintons hälsotillstånd

I rapporten beskrivs omfattande material som Ryssland påstås ha haft om Hillary Clinton, inklusive dokument som enligt Gabbard visade "bevis på Hillarys psyko-emotionella problem, okontrollerade vredesutbrott och aggression" och påståenden om att Clinton var "på en daglig regim av tunga lugnande medel".

Gabbard hävdar också att underrättelsetjänsten exkluderade viktig information som skulle ha motsagt deras huvudsakliga slutsatser, inklusive rapporter om att "några ryska underrättelseofficerare planerade för kandidat Hillary Clintons seger".

Krav på rättslig prövning

Hon har krävt en brottsutredning av tjänstemän från Obama-eran och anklagar dem för att ha tillverkat en falsk berättelse för att diskreditera en sittande president. Trump har stöttat hennes slutsatser och krävt åtal mot Obama och höga tjänstemän i hans administration.

— De konspirerade för att undergräva den amerikanska folkets vilja som valde Donald Trump i det valet i november 2016. De arbetade med sina partners i media för att främja denna lögn, i slutändan för att undergräva president Trumps legitimitet och lansera vad som skulle bli en årslång kupp mot honom och hans administration, sade Gabbard.

Rapporten hävdar också att interna amerikanska underrättelsebedömningar konsekvent drog slutsatsen att Ryssland saknade både förmåga och avsikt att ingripa i 2016 års val, men att dessa resultat medvetet undertrycktes.

Ryssland har förnekat all inblandning i amerikanska val, och president Putin har upprepade gånger sagt att Moskva inte gynnar någon särskild amerikansk politisk kandidat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

AI-aktier återhämtar sig efter börsraset – motståndet mot datacenter kvarstår

Utvecklingen av AI

Publicerad 8 november 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med Peter Tuchman på börsgolvet i New York till vänster och en flygbild över datacenterbygget i Abilene till höger.
Oro för datacentrens el- och vattenförbrukning har blivit en politisk fråga i USA. Börsfotot är från 2021; bilden av AI-centret är från Abilene 2025.

Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.

Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.

Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.

På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.

Annons:

Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.

Wall Street
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.

Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet

I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.

Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.

— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.

Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.

I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.

Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.

— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.

Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.

Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.

Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.

Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.

— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.

Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.

OpenAI: Vi betalar

OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.

Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.

Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.

Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.

Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Demokraternas senatsledare: Vi ska avsluta Irankriget

Donald Trumps USA

Uppdaterad 5 november 2026, Publicerad 5 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Chuck Schumer
Chuck Schumer (D) i samband med onsdagens presskonferens.

Demokraternas ledare i USA:s senat, Chuck Schumer, sade på onsdagen att kriget mot Iran ska avslutas och att det kommer att finnas stöd för detta från vissa republikanska senatorer.

Chuck Schumers (D) uttalande kom i samband med en presskonferens dagen efter Demokraternas jordskredsseger i det amerikanska mellanårsvalet.

— Vi ska avsluta kriget. Vi har redan några republikaner som har anslutit sig till oss för att avsluta kriget, och grundlagsfäderna såg budgetmakten som ett av sätten att hålla tillbaka en president som för krig utan det amerikanska folkets samtycke, sade Schumer vid en presskonferens på Demokraternas senatsvalskommittés högkvarter i Washington.

Annons:

Donald Trump sade på tisdagskvällen att kriget mot Iran delvis låg bakom Republikanernas omfattande förluster i mellanårsvalet.

Trump vidhöll dock att han inte ångrade att han inledde kriget tidigare i år.

— Iran var en del av det, sade Trump i telefonintervjun när han fick frågan om kriget bidrog till Republikanernas svaga valresultat.

I juni röstade fyra republikanska senatorer tillsammans med Demokraterna för en resolution om presidentens krigsbefogenheter.

Resolutionen krävde att Trump skulle dra tillbaka amerikanska trupper från stridigheterna mot Iran, som hade inletts utan ett formellt bemyndigande från kongressen att använda militärt våld.

Demokraterna har i mellanårsvalet vunnit majoriteten i både representanthuset och senaten med bred marginal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tungt valnederlag för Donald Trump

Donald Trumps USA

Publicerad 4 november 2026 – av Jan Sundstedt
Närbild av Donald Trump i blå kostym på hans officiella presidentporträtt, med en amerikansk flagga i bakgrunden.
Donald Trumps officiella installationsbild från januari 2025.

Demokraterna tar makten i kongressen efter storseger i det amerikanska mellanårsvalet. Partiet har vunnit båda kamrarna, senaten och representanthuset, med stor marginal, samtidigt som Donald Trump avvisar att förlusten är hans.

Nyhetsbyrån AP och flera amerikanska medier utropar Demokraterna till segrare i senaten. Partiet behövde vända minst fyra platser och gick långt därutöver.

Demokratiska kandidater vann senatsplatser i Iowa, Kansas, Ohio, North Carolina, South Carolina och Texas. Flera av delstaterna har i decennier hört till Republikanernas säkraste fästen.

Kansas valde en demokrat till senaten för första gången sedan 1932, Texas för första gången sedan 1988. I Maine erkände republikanen Susan Collins förlust mot Troy Jackson efter trettio år i senaten.

Annons:

Demokraterna har också säkrat de 218 mandat som krävs för majoritet i representanthuset, enligt New York Times prognos. Hur stor majoriteten slutligen blir återstår att se.

Minoritetsledaren Hakeem Jeffries står på tur att bli USA:s förste svarte talman, om partikollegerna väljer honom till posten i januari.

"Inte ett slag mot mig"

Trump lovar i en intervju med New York Times att acceptera valresultatet.

— Jag är definitivt villig att acceptera resultaten, säger Trump.

Presidenten ser fram emot att samarbeta med Demokraterna och tänker inte fullfölja hotet om veto mot alla lagförslag. Samtidigt påminner han motståndarna om vem som har sista ordet.

— Jag har total vetorätt, så de måste komma till oss.

Trump tror att Irankriget spelat stor roll för utgången men vill inte skuldbelägga någon. Han vidhåller att Republikanerna hade vunnit om hans eget namn stått på valsedlarna.


I Fox News berömde han Demokraterna för att ha kämpat hårt och gjort ett bra arbete. Skulden lade han i stället på de republikanska kandidaterna.

— Jag ser det inte som ett slag mot mig, menar Trump.

Texas guvernör Greg Abbott, en av presidentens mest lojala allierade, förlorade mot demokraten Gina Hinojosa. Trump stämplade honom efteråt på Truth Social som en "RINO", republikan endast till namnet.

Egna partiet pekar ut presidenten

Två tjänstemän i republikanska senatskampanjer ger en helt annan bild. Förlusterna i South Carolina, Ohio och Texas var en direkt dom över presidenten, säger de anonymt till AP.

Donald Trump vann alla tre delstaterna med god marginal för två år sedan. Han bad väljarna rösta som om hans namn stod på valsedeln.

Väljarna gjorde just det, fast inte på det sätt presidenten hoppats, menar strategerna. Missnöjet med hans politik och de stigande levnadskostnaderna drev väljarna bort.

Talmannen Mike Johnson erkände nederlaget redan under natten. Republikanerna hade behövt trotsa mer än hundra år av mellanårsval för att behålla representanthuset, förklarade han.

Johnson syftade på att presidentens parti nästan alltid förlorar mellanårsval. Väljarna fattade samma beslut som i alla utom två mellanårsval det senaste seklet, konstaterade han senare.

Demokraterna tar i januari över kongressens utskott och kan då inleda granskningar av Trumpadministrationen.

Robert Garcia, som står på tur att leda representanthusets granskningsutskott, gav ett kort besked i ett uttalande: "Skaffa advokat."

— Lättnad är på väg, lovar senatens demokratiske ledare Chuck Schumer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hegseth sparkar Pentagons högste militärplanerare

Donald Trumps USA

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Pete Hegseth i kostym till vänster och generallöjtnant Brett Sylvia i uniform till höger, framför flaggor.
Brett Sylvia är den andre chefen för Pentagons strategi- och planeringsavdelning J5 som tvingas lämna under Pete Hegseth. Båda porträtten är arkivbilder.

Pentagonchefen Pete Hegseth har avsatt generallöjtnant Brett Sylvia, den amerikanska generalstabens högste chef för strategi och planering. Det sker samtidigt som Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Någon förklaring har inte getts, och ingen efterträdare är utsedd.

Sylvia ledde J5, generalstabens avdelning för strategi, planer och policy. Avsättningen rapporterades först av The Atlantic. En försvarstjänsteman uppger att inget skäl har angetts och att det inte finns någon ersättare på plats.

Joint Staff tackar Sylvia för 32 år i tjänst, men säger inget om varför han fick gå.

Avdelningen tar fram de strategier och planer som generalstabschefen Dan Caine bygger sina militära råd till presidenten på. Sylvia var tidigare chef för den 101:a luftburna divisionen och vice chef för J5.

Annons:

Han är den andre J5-chefen som tvingas bort under Hegseth. Företrädaren Joseph McGee pressades att gå i pension i oktober förra året, efter slitningar med Hegseth och Caine.

Anfall efter valet

Avsättningen kommer när Trump har lovat att "avsluta jobbet" i Iran och sagt att nya anfall är ett alternativ efter mellanårsvalet nästa vecka. Kriget, som USA och Israel inledde i slutet av februari, har nu pågått i åtta månader.

Amerikanska tjänstemän har bett flera länder i Mellanöstern att förbereda sig på nya militära insatser efter valet, och på att Iran kan slå tillbaka. Något slutgiltigt beslut har Trump enligt dem ännu inte fattat.

USA:s centralkommando har dessutom tagit fram planer för anfall mot Iran som kan sättas i verket efter valet om Vita huset ger klartecken, skriver The Hill.

Omfattande avskedanden i Pentagon

Sylvia är långt ifrån ensam. Ett stort antal höga militärer och civila chefer har fått lämna under Hegseth, däribland ministrarna för armén och flottan. I nästan inget av fallen har Pentagon förklarat varför.

Hegseth har också beordrat att antalet generaler och amiraler ska minska med 20 procent till den 1 januari 2027. I dag finns omkring 800 sådana poster.

— Jag kallar det ansvarsutkrävande och sedan länge på tiden, sade Hegseth till yngre officerare på Quantico den 30 september.

Frågan kvarstår om avsättningen har att göra med delade åsikter kring irananfallen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.