USA:s och Israels militära angrepp mot Iran saknar folkrättsligt stöd – det är experterna eniga om. Ändå förhåller sig Sverige påfallande tyst, trots att landet så sent som 2022 stod i spetsen för försvaret av "den regelbaserade världsordningen".
Enligt FN-stadgan krävs ett beslut i säkerhetsrådet för att ett militärt angrepp ska vara folkrättsligt legitimt. Något sådant mandat saknas helt för attacken mot Iran.
Pål Wrange, professor i folkrätt och ofta anlitad av SVT som expert, lämnar ingen tvekan om vad det innebär.
— USA:s och Israels attack mot Iran är ett solklart brott mot folkrätten, sade han till SVT.
Wrange varnar också för de långsiktiga konsekvenserna av att kringgå FN-systemet.
— Att enskilda makthavare bestämmer sig för att utföra attacker riskerar att skada förtroendet för hela det folkrättsliga systemet, menar Wrange.
Sveriges tystnad
Kontrasten mot 2022 är slående. Vid Rysslands invasion av Ukraina ställde sig Sverige i spetsen för dem som framhöll FN-stadgan som ett omistligt fundament. Nu, som fullvärdig Nato-medlem sedan mars 2024, är tonläget ett annat.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har nöjt sig med att konstatera att det är "svårt att se attackerna som förenliga med internationell rätt". Inga ledande svenska politiker har offentligt krävt att USA och Israel ska inhämta FN-mandat.
Frågan som kvarstår – och som ingen svensk politiker hittills velat besvara – är enkel: ska folkrättens regler gälla lika för alla, eller bara när det passar?
