Annons:
Annons:

EU:s nya krav hotar braskaminens framtid

Energikrisen

Publicerad 21 mars 2025 – av Jan Sundstedt
För många är braskaminen inte bara en energikälla utan också en symbol för tradition och självständighet.

EU:s planer på skärpta regler för vedeldade kaminer och spisar har orsakat debatt inom EU och inte minst i Sverige. Strängare utsläppsgränser och krav på elanslutning riskerar att öka kostnaderna för användarna med tiotusentals kronor om året samt påverka en älskad uppvärmningsmetod.

EU-kommissionen utformar just nu en ny ekodesignförordning och planerar att införa den år 2027. Förslaget sänker sotpartikelgränsen från 1 500 milligram till 500 milligram och ställer krav på att nya kaminer kopplas till elnätet för automatisk förbränningskontroll.

Syftet är att minska utsläpp och stödja EU:s klimatmål, men reglerna gäller enbart nya installationer – inte redan befintliga kaminer.

Kritiker har reagerat kraftigt på förslaget och branschorganisationen CEFACD, som representerar tillverkare av spisar och kaminer, varnar för skenande kostnader och att färre uppgraderar till moderna modeller.

Annons:

"Hot mot svenska intressen"

Frank Kienle från CEFACD konstaterar i samtal med Samnytt: – Högre priser kan avskräcka från uppgraderingar, vilket skadar både miljön och industrin.

– Det behövs viss utveckling. Det är likadant med bilindustrin. En bils livslängd är kanske tio-femton år. För en spis är det lite annorlunda. Den kan utan problem stå i femtio år.

Svenska politiker, som Beatrice Timgren (SD), hakar på och pekar på risker för Sveriges totalförsvar, där kaminer spelar en viktig roll vid strömavbrott.

– Det förslag som nu ligger på bordet är ett direkt hot mot svenska intressen. Vårt totalförsvar kan inte göras beroende av elnätet, säger Beatrice Timgren.

"Vedspisupproret"

Sverige har en historia av motstånd mot liknande regler. År 2017 införde Boverket förbud mot nya installationer av äldre vedspisar, men efter protester via Facebook-gruppen "Vedspisupproret", backade myndigheten två år senare.

Upproret samlade tusentals svenskar som försvarade kaminens kulturella och praktiska värde, och regeringen fick till och med vedträn skickade till sig som protest.

Det nu aktuella förslaget skapar oro bland inte minst småhusägare, särskilt i glesbygd. Krav på elanslutning fungerar dåligt för fritidshus utan tillgång till elnät, med beräknade kostnader på hundratusentals kronor för vissa användare.

Branschen framhåller att moderna kaminer möter de höga krav som ekodesignreglerna införde år 2022, och dessa regler sänker utsläppen med upp till 90 procent jämfört med äldre modeller.

EU:s arbete med förordningen har dock mött hinder. Euractiv meddelade i februari i år att EU-kommissionen skjuter upp presentationen av utkastet på grund av tekniska justeringar.

Beatrice Timgrens uttalanden fångar frustrationen hos många som ser kaminen som en del av svenskt liv och inte bara som en värmekälla. Samtidigt riskerar europeiska tillverkare att tappa mark mot billigare kinesiska alternativ, enligt CEFACD.

Tradition och självständighet.

En rapport från EU-kommissionen år 2018, visar att vedeldning i hushåll orsakar över 45 procent av fina partikelutsläpp i EU, trots att denna bara står för 2,7 procent av energianvändningen.

Förespråkare menar att skärpta krav förbättrar luftkvaliteten, medan andra undrar om inte bättre information om eldningsteknik vore effektivare. Debatten speglar således en svår balansgång mellan olika intressegrupper.

Tidigare protester visar att kaminen inte bara handlar om uppvärmning utan också om tradition och självständighet. När EU nu finslipar reglerna blir det avgörande att väga miljövinster mot praktiska och kulturella behov – en utmaning som väntas fortsätta prägla debatten fram till 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny elprischock väntar i vinter – södra Sverige drabbas hårdast

Energikrisen

Publicerad Igår 12:14 – av Redaktionen
Kraftledningsstolpe och elledningar ovanför frostklädda träd mot en ljusblå vinterhimmel.
Bixias vinterprognos pekar på stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige.

Elhandlaren Bixia varnar för ovanligt höga elpriser i vinter. Systempriset i Norden väntas under december–februari bli cirka 1,70 kronor per kilowattimme, något högre än under elpriskrisen 2022–2023, och södra Sverige ser ut att drabbas värst.

Enligt TT är det hushåll och företag i södra Sverige som ser ut att få det tyngst, eftersom tyska och danska elpriser smittar av sig där, uppger nyhetsbyrån.

Dyrast blir det i elområde SE4, som omfattar Skåne, Blekinge och delar av Halland och Småland. Där väntas priset under vintermånaderna landa på 1,80 kronor per kilowattimme.

Längre norrut, i SE3 med storstadsområdena Stockholm och Göteborg samt Mälardalen, pekar prognosen på 1,50 kronor. I SE1 och SE2, i princip norr om Dalälven, väntas betydligt lägre nivåer på cirka 70 öre.

Annons:

"Men osäkerheten är ovanligt stor och priserna kan svänga kraftigt åt båda håll", säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, i pressmeddelandet enligt TT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordiska storbolagens elplan kan höja svenska priser

Energikrisen

Publicerad 16 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden över ett skogslandskap med snö.
Vattenfall är ett av energibolagen bakom Nordic Compass energispår, där nya förbindelser och energihubbar föreslås. Vindparken Stor-Rotliden på arkivbilden är inte en av de föreslagna hubbarna.

Några av Nordens största bolag vill binda ihop ländernas elsystem med fler kablar och nya knutpunkter för el. Tanken är att elen ska flöda dit den betalar sig bäst, och för hushållen i södra Sverige kan det betyda att kontinentens dyra el får ännu större genomslag.

Planerna lades fram när nätverket Nordic Compass höll sitt första toppmöte i Göteborg den 5 november. Fler än 200 företagsledare och politiker deltog, och Finlands president Alexander Stubb invigde mötet.

Bakom Nordic Compass står fler än 40 nordiska företag, stiftelser och organisationer. I gruppen för energifrågor sitter bland andra Vattenfall, Statkraft, SKF och Alfa Laval. Industribolaget berättar att gruppen presenterade planer på nya energihubbar som ska knyta ihop de nordiska länderna.

I Göteborgs-Posten presenteras förslaget som ett sätt att sänka elpriset.

Annons:

El från Sverige till Danmark

Huvudförslaget är att länderna kopplas samman med nya kablar och en stor vindkraftpark i mitten, som ska leverera 1 500 megawatt till varje land, rapporterar Omni.

Christian Rynning-Tønnesen, som ansvarar för energifrågorna i Nordic Compass, beskriver tanken utan omsvep: elen ska gå från den marknad där priset är lägst, till exempel från Sverige till Danmark. Nästa steg är samtal med industrin och regeringarna.

Kontinenten sätter priset i söder

För svenska elkunder är det just där problemet ligger. När billig svensk el lättare kan säljas till grannländer med dyrare el ökar efterfrågan på den, och priserna tenderar att närma sig varandra.

Svenska kraftnät beskriver hur handelskapaciteten med grannländerna och kontinenten har ökat de senaste åren. Följden är att priserna i södra Sverige i allt högre grad bestäms av kontinentens priser, medan norra Sverige styrs av tillgången på vatten- och vindkraft.

Myndighetens chefsstrateg Niclas Damsgaard konstaterar att fler ledningar inte räcker för att jämna ut skillnaderna. Södra Sverige behöver också ny elproduktion som kan köras när elen behövs.

Fler kablar kan alltså ge danska elkunder billigare el. Men när mer billig svensk el säljs söderut riskerar hushållen i södra Sverige att få se sina elräkningar stiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Annons:

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gaspriset i Europa på högsta nivån sedan 2022

Energikrisen

Publicerad 27 oktober 2026 – av Redaktionen
LNG-terminalen i Świnoujście med vita lagringstankar och industribyggnader bakom ett stängsel.
EU:s gaslager var omkring 75 procent fulla den 26 oktober, enligt Gas Infrastructure Europe. Arkivbild från LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.

Europas gaspris passerade på måndagen 97 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan december 2022. Lagren inför vintern är bara tre fjärdedelar fyllda.

Grossistpriset på europeisk naturgas var på måndagen det högsta på nästan fyra år. På tisdagen gav det vika något och handlades kring 95–96 euro, uppger Trading Economics, men ligger fortfarande nära flerårshögsta. Priset är ungefär tre gånger så högt som för ett år sedan och drygt en tredjedel högre än för en månad sedan.

Rekordet från mars 2022, 345 euro, är fortfarande långt borta. Lagren ger ändå ett tydligt besked. Gas Infrastructure Europe, som samlar in lagerdata från operatörerna, redovisar att EU:s lager var fyllda till 74,92 procent den 26 oktober. Tyskland, med EU:s största lagerkapacitet, låg på 61,65 procent.

Trading Economics kallar nivån den lägsta för årstiden som någonsin uppmätts. Temperaturen väntas sjunka över kontinenten, vilket ökar uppvärmningsbehovet, och oplanerade avbrott i Norge drar ner tillgången ytterligare. Europa och Asien tävlar dessutom om samma laster, och konkurrensen kan hårdna när kylan sätter in.

Annons:

Marknaden är särskilt känslig för flytande naturgas, LNG. Det är gas som kyls ned till vätska så att den kan fraktas med tankfartyg. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet fortsätter, och det håller oron för leveranserna uppe. Hoppet om fred efter samtal mellan Saudiarabien, Turkiet, Pakistan och Iran på måndagen var det som drog ned priset på tisdagen.

Siffrorna gäller grossistpriset. Det är inte detsamma som hushållens räkning.

Rysk gas på väg ut

Samtidigt stänger EU dörren till den ryska gasen. Enligt EU-kommissionen har unionens beroende av rysk gas minskat från 45 procent av importen 2021 till 12 procent 2025. EU-länderna antog i januari en förordning som förbjuder rysk rörledningsgas och LNG permanent.

De återstående 35 miljarder kubikmetrarna som importeras varje år ska vara borta från marknaden om mindre än två år. Kommissionen anger att EU betalar omkring 10 miljarder euro om året för den gasen.

Trading Economics räknar med att priset når 98,20 euro vid utgången av fjärde kvartalet och 119 euro om tolv månader.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.