Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
EU-kommissionen har godkänt nya försvarsinköp till Ukraina för 6,1 miljarder euro, motsvarande omkring 67 miljarder kronor. Pengarna lånas upp på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet, medan återbetalningen är villkorad av att Ukraina i framtiden får krigsskadestånd från Ryssland.
Beslutet meddelades den 24 augusti, på Ukrainas självständighetsdag. Det nya beloppet läggs ovanpå tidigare godkända försvarsbeställningar på omkring 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder redan har betalats ut.
De 6,1 miljarderna finansieras inte genom att de frysta ryska tillgångarna tas i anspråk. EU lånar i stället upp pengarna på kapitalmarknaden och garanterar långivarna med marginalen i EU-budgeten. Enligt kommissionens lagförslag blir Ukrainas återbetalning aktuell först när landet får krigsskadestånd från Ryssland.
EU-kommissionen motiverar beslutet med att 376 robotangrepp registrerades mot Ukraina under juli. Pengarna ska användas till luft- och robotförsvar, ammunition och radarutrustning. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen säger att inköpen ska hjälpa landet att skydda befolkningen och luftrummet medan kriget fortsätter.
EU-budgeten garanterar miljardlånet
Det nya beslutet ingår i ett särskilt EU-lån på totalt 90 miljarder euro för Ukrainas budget- och försvarsbehov under 2026 och 2027. I kommissionens förslag delas beloppet upp i 60 miljarder euro till försvarsindustrin och inköp av militär materiel samt 30 miljarder till ekonomiskt stöd och statsbudgeten.
Under 2026 väntas 28,3 miljarder euro betalas ut inom försvarsdelen. Ukraina får inte beloppet fritt tillgängligt, utan begär utbetalningar efter att avtal har ingåtts med försvarsföretag och granskats av EU-kommissionen. Konstruktionen innebär att EU-budgeten står bakom upplåningen medan inköpen genomförs stegvis.
Försvarsindustrin får miljardbeställningar
Merparten av materielen ska köpas från tillverkare i Ukraina, EU och EES-länderna. Stödet blir därmed också en omfattande satsning på den ukrainska och europeiska försvarsindustrin. Leverantörer i andra länder kan godkännas genom särskilda undantag när den efterfrågade utrustningen inte tillverkas i Europa.
Inköpskraven har blivit en politisk stridsfråga inom EU. Vissa medlemsländer vill att de lånade miljarderna i första hand ska stärka Europas försvarsindustri, medan andra har krävt större frihet för Ukraina att köpa den materiel som kan levereras snabbast.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Ukraina vill använda EU-lånet för framtida köp av Jas Gripen. Även sådana beställningar skulle omfattas av reglerna för lånets försvarsdel.
