EU-kommissionens sekretess kring avtalen med vaccintillverkare börjar nu skapa oro hos representanter i Europaparlamentet. Därför har nu medlemmar från De Gröna/EFA-gruppen skickat in en ansökan till Europeiska unionens domstol för att begära ut alla uppgifter.
”Sekretess är en grogrund för misstro och skepsis, och den har ingen plats i offentliga avtal med läkemedelsföretag”, skriver medlemmarna.
Trots att man i de flesta länder lättat helt eller delvis på coronarestriktionerna så verkar EU-kommissionen vilja ha kvar de så kallade digitala covidintygen. Sedan 1 februari 2022 gäller exempelvis nya bindande regler som innebär att vaccinationsintyg ska godtas i nio månader i samband med resor inom EU. Det innebär att de som kan uppvisa att de vaccinerat sig mot covid-19, testat negativt eller haft sjukdomen nyligen då inte ska behöva testa sig vid inresa i annat EU-land eller omfattas av andra restriktioner.
Med det så har man säkrat miljarder doser covidvaccin till EU:s medborgare genom avtal med läkemedelsbolagen som tillverkar dem. Däremot har man inte varit helt öppen med vad som faktiskt står i dessa avtal, något som medlemmar inom Europaparlamentets grupp De Gröna/EFA-gruppen nu tar ställning mot.
Annons:
Margrete Auken, Kim van Sparrentak, Tilly Metz, Jutta Paulus och Michele Rivasi från gruppen lämnade under förra veckan in en ansökan till Europeiska unionens domstol mot EU-kommissionen där man begär information om kommissionens kontrakt med läkemedelsbolag i samband med köpvillkor av covidvaccin. Medlemmarna menar att transparens ger tillit och att det är en viktig del av kampen mot covid-19.
”Transparens är ett nyckelverktyg i kampen mot covid-19. Sekretess är en grogrund för misstro och skepsis, och den har ingen plats i offentliga avtal med läkemedelsföretag. Europeiska kommissionens vägran att ge insyn i sina vaccinkontrakt påverkar allmänhetens förtroende för EU:s förmåga att få bästa möjliga resultat för sina medborgare. Med det här fallet kommer vi att kämpa för allmänhetens rätt till information," skriver danska Margrete Auken.
Medlemmarna begär att få tillgång till pris per enhet, förskottsbetalningar, donationer samt vad det finns för skyldigheter och skadeersättningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett nedbrunnet stadshus från 1883, plundrade butiker och företagare som stod ensamma mot plundrarna. Veckans landsomfattande demonstrationer i Frankrike urartade under lördagen i migrantkravaller, mordbrand och plundring i många franska städer, långt in på natten. Nya Dagbladet visar bilder från kravallerna i Frankrike.
Montage och illustration: NyD. Faksimil: @MarioNawfal och @Osint613/X
Kravaller och plundring rapporterades från många franska städer under lördagen. Omkring 1 800 personer hade gripits enligt inrikesministerns preliminära söndagsbesked.
Inrikesminister Laurent Nuñez uppgav på söndagen att omkring 1 800 personer har gripits och att över 500 poliser, gendarmer och brandmän har skadats. Siffrorna är provisoriska, rapporterar BFMTV. Nuñez talar själv om "betydande materiella skador".
Enligt inrikesministeriet deltog 550 000 människor i hela landet, varav 110 000 i Paris. Arrangörerna uppger 800 000. Nuñez räknade till 110 demonstrationståg.
Protesterna har pågått sedan mitten av september, först om resurser till skolan och sedan mot levnadskostnader, budgeten och nedskärningar i offentlig service. Gymnasieelever, studenter, fackförbund och gula västar har gått i tågen. På lördagen tog kravallmakarna över gatorna.
Kravaller, bränder och plundring har rapporterats från bland annat Paris, Limoges, Marseille, Lyon, Lille, Bordeaux, Nice, Nantes, Rennes, Caen, Grenoble, Rouen och Montpellier.
Annons:
USA:s vicepresident JD Vance lägger skulden på invandringen. I ett inlägg på X, skrivet som kommentar till en film från stadshusbranden i Limoges, hävdar han att västliga progressiva har importerat tredje världen till Frankrike och andra länder i mångfaldens och medkänslans namn, enligt BFMTV.
Bilderna har spridits över hela kontinenten. "Vilken perfekt illustration av vad makteliterna gjort med Europa. Från Stockholm i norr till Rom i söder. Civilisation i bakgrunden, barbari i förgrunden", skrev Fredric Morenius på X i en kommentar till ett klipp från domkyrkan i Milano i Italien.
Morenius inlägg och klippet från Milano finns här nedan.
Värst drabbades Limoges i centrala Frankrike. Mot slutet av demonstrationen brändes en kommunal polisbil, fönster krossades och maskerade personer tog sig in i stadshuset och tände eld på det. Byggnaden invigdes 1883. Klocktornet rasade.
Klippet nedan visar hur tornet ger vika i lågorna.
Taket föll in över de undre våningarna utom i den västra flygeln, och två tredjedelar av fasaden var borta, enligt Maurice Barate, prefekt och statens representant i departementet Haute-Vienne. Han beskriver byggnaden som till stor del förlorad och talar om en kulturarvskatastrof.
— Det var med full avsikt som elden anlades, sade Barate till tv-kanalen LCI, där han beskrev gärningsmännen som en vild hord.
Enligt nyhetsbyrån AFP grät en kommunanställd i famnen på en lokalpolitiker när byggnaden brann. Branden var inringad först på söndagsmorgonen.
Sjutton personer, varav sju minderåriga, sitter i förvar i Limoges. Åklagaren har inlett en utredning om förstörelse med farligt medel i organiserad grupp och uppger att även privatpersoner angreps, ibland våldsamt.
Stadens borgmästare Guillaume Mérin är rasande över att polisen inte kunde stoppa förstörelsen.
— Runt 15.30 kunde våra kommunalpoliser, trots att de var många, inte längre stå emot våldet från vandalerna eftersom de inte hade någon ammunition kvar, sade Mérin till BFMTV.
Han kallar det ett kolossalt misslyckande för staten.
Butiksägarna stod ensamma
I Paris skedde plundringen ofta långt från de godkända marschvägarna. Kring Place de la République såg AFP:s reportrar ungdomar krossa skyltfönster och tömma butiker utan att bry sig om kamerorna, skriver BFMTV.
Ett Monoprix och en McDonald's drabbades. Ur en SFR-butik kastade angriparna mobiltelefoner till kamraterna utanför. En Yves Rocher-butik slogs sönder och tömdes, och en Kawasaki-handlare sattes i brand.
Vid 17-tiden sattes CRS 8, kravallpolisens specialenhet mot upplopp i städerna, in i Les Halles. Samtidigt rapporterades plundring kring Madeleine.
I Lyon slog en gatsten sönder skyltfönstret hos floristen Clémence. Samma ruta hade redan krossats under de gula västarnas protester.
— De kom in från alla håll, och hur mycket vi än sa att vi bara var blomsterhandlare brydde de sig inte. Vi hade ingenstans att ta vägen och vi var jätterädda, sade Clémence till BFMTV.
I Nice syns en man i svart försöka hålla stånd vid ingången till en Micromania-butik, omringad av ungdomar. Till slut viker han undan och föremål kastas.
Omkring 40 personer greps i Nice och ett tiotal butiker plundrades, enligt lokalmediet Nice Mag.
Ett annat klipp, där platsen inte är fastställd, visar en kvinna i brun kappa vid en sönderslagen butik. Bland glassplitter och varor tar hon tag i folk i armen, medan någon griper tag i hennes.
I Bordeaux plundrades lyxbutiker och Apple-butiken.
— Det här är ett våld som går ut på att roffa åt sig och som krossar moralen hos handlarna, sade prefekten i Gironde, Sophie Brocas, på en presskonferens.
Handelskamrarnas nätverk CCI France varnar för att kravallerna drabbat företag "som redan försvagats av år av återkommande kriser, av stigande kostnader och av färre besökare i stadskärnorna".
Stadshus stormades och prefektens residens skadades
Limoges var inte ensamt. I Marseille tog sig vandaler in i stadshusets entréhall och vandaliserade en byst av Marianne, republikens symbol. I Lille invaderades och slogs stadshuset sönder, och i Nantes vandaliserades stadshusets fasad.
I Bordeaux skadades prefektens residens. I Lyon plundrades turistbyråns kontor på Place Bellecour och sattes i brand. I Grenoble började det brinna i en butik för festartiklar i ett bostadshus, och de boende evakuerades.
I Paris har hela gator metodiskt förhärjats, enligt borgmästaren Emmanuel Grégoire.
— Det var en våldsnivå som vi, tror jag, aldrig har sett, sade hans första vice borgmästare Lamia El Aaraje till franceinfo.
Nattliga bilder från Paris visar polisfordon som rör sig genom rök och projektiler.
Borgmästarna i Paris, Lyon och Marseille kräver nu att få träffa premiärminister Sébastien Lecornu och ifrågasätter polisens resurser. Marseilles borgmästare Benoît Payan säger att landets näst största stad hade ett enda CRS-kompani, omkring 80 man, när dagen började.
— Jag vill veta vilka order som gavs, sade Payan.
Regeringen lägger skulden för kravallerna på extremvänstern och opportunistiska plundrare. Inrikesministeriet pekade redan på lördagen ut svartklädda grupper, så kallade black blocs, på flera hundra personer "samlade kring ultravänstern". Lecornu anklagar sedan länge vänsterpartiet LFI för att elda på vreden.
Åklagaren i Paris uppger att 720 personer gripits i huvudstaden och att 517 hålls i förvar, varav 171 minderåriga. Gripandena gäller främst häleri, gruppering i syfte att begå våld och skadegörelse.
En av medarrangörerna, Benjamin Ball, vägrar ta avstånd. "Den här vreden fördömer jag inte: jag hyllar den", skriver han.
Macron dansade kvällen före
Kvällen före lördagens kravaller filmades president Emmanuel Macron och hustrun Brigitte när de dansade i en privat loge på en Céline Dion-konsert, enligt brittiska Daily Mail. Landet hade då redan skakats av en månad av protester.
På lördagen fördömde Macron våldet och lovade att ingripa och straffa de skyldiga.
Vance: tredje världen importerades
Vance går längre än så. De västliga progressiva har enligt honom försummat de grundläggande frågorna om assimilation och förenlighet, trots att de varnades för att det skulle sluta så här. Han ber för att Frankrike ska sätta stopp för galenskapen innan fler monument brinner.
Vance kopplar samtidigt händelserna till det amerikanska kongressvalet den 3 november och anklagar demokraterna för att vilja samma framtid för USA.
Lecornu ska på söndagskvällen klockan 19 leda en krisgrupp för att hantera följderna för ekonomin, handeln, försäkringarna och rättsprocesserna. I Marseille kräver Payan att de drabbade handlarna får ersättning.
— Staten kommer att behöva ta sitt ansvar, sade Payan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump lättar det ekonomiska trycket på Ryssland och på länder som köper rysk energi. I en order på fredagen undantar han tills vidare de nya strafftullarna och sanktionerna i Grahamlagen från tillämpning.
Lagen, Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, undertecknades den 18 september. Ordern är daterad den 16 oktober och bygger på lagens paragraf 115. Den ger presidenten rätt att undanta tullar och sanktioner om han intygar för kongressen att det ligger i USA:s nationella intresse.
Det framgår av ordern. Enligt ordern har ett intyg och en redogörelse för skälen lämnats till kongressen.
Undantaget omfattar tre tullhöjningar som skulle ha slagit mot olika grupper. Ryska varor skulle få en tullhöjning på 500 procent.
Annons:
Varor från de fem största köparna av rysk råolja och naturgas skulle få 100 procent, om landet medvetet gör nya inköp från och med den 18 oktober. Lika mycket skulle drabba varor från de fem länder som mest hjälper till att kringgå de ryska oljesanktionerna.
Ingen av de tre tullhöjningarna tillämpas nu. Ordern namnger inga länder.
Utrymme att agera
Även en lång rad av lagens sanktioner och restriktioner mot personer undantas tills vidare från tillämpning.
Undantagen gäller tills presidenten eller utrikesministern, i samråd med finansministern och handelsrepresentanten, bedömer att nya åtgärder behövs. USA:s handelsrepresentant ska under tiden övervaka köpen av rysk energi och kringgåendet av sanktionerna och rapportera till presidenten. Washington kan därmed justera kursen utan ny lagstiftning.
Ordern anger uttryckligen att äldre sanktioner enligt tidigare presidentorder mot Ryssland inte berörs, inklusive de personer som redan är sanktionerade.
Lagen står kvar, men dess nya tullar och sanktioner ligger vilande så länge undantaget gäller.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Foto: Dati Bendo / European Union, 2026 / EC - Audiovisual Service, CC BY 4.0
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.
Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.
— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.
Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.
Annons:
Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.
Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.
Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.
— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.
Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.
— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Minst 600 000 människor i Ukraina blev på onsdagen utan ström efter en rysk robot- och drönarattack mot energianläggningar och annan kritisk infrastruktur, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Onsdagens angrepp riktades i huvudsak mot Kiev, den omgivande regionen och staden Charkiv i östra Ukraina.
Zelenskyj skriver att attacken orsakade omfattande skador på 26 anläggningar i elsystemet och fyra anläggningar inom olje- och gassektorn.
Kievs borgmästare Vitalij Klytjko uppger att ballistiska robotar slog mot huvudstadens energiinfrastruktur.
Annons:
Myndigheterna i Kiev redovisade under onsdagsmorgonen att fyra människor hade dödats och 25 skadats i kvällens och morgonens attacker mot staden. Tre av de döda var kvinnor i stadsdelen Desnjanskyj och en person dödades i Holosijivskyj.
Ryssland använde 128 drönare och 39 robotar av olika typer i attacken, enligt ukrainska flygvapnets sammanställning.
Flygvapnet uppger också att luftförsvaret oskadliggjorde 115 drönare och fyra robotar och att flera robotar inte nådde sina mål. Nedslag registrerades på 22 platser, medan vrakdelar från nedskjutna projektiler föll på åtta platser.
Osäkert kring Trumps energivapenvila
Rysslands försvarsministerium meddelade på onsdagen att dess styrkor hade träffat sju ukrainska energianläggningar och ett datacenter i en massiv attack under natten.
USA:s president Donald Trump skrev i ett inlägg på sociala medier i söndags: "Med omedelbar verkan råder en ENERGIVAPENVILA i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt inte mot den!"
Moskva har dock inte bekräftat någon färdig överenskommelse, och Kremls Dmitrij Peskov sade på måndagen att kontakterna fortsätter.
Ukraina har ställt sig bakom initiativet men efterfrågat detaljer, rapporterar Politico.
SpaceX
Rymdföretaget SpaceX har dessutom begränsat hur snabbt Starlink-terminaler i Ukraina får förflytta sig, uppgav den ukrainske presidentens rådgivare Serhij Beskrestnov på onsdagen.
Gränsen gäller det militära tjänstepaketet Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 kilometer i timmen.
"Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om en sådan begränsning, och det ledde till störningar i ett antal uppdrag", skriver Beskrestnov på Telegram, och antyder att åtgärden kunde ha samband med det "rådande politiska läget".
Elon Musk poängterar att Starshield ägs och kontrolleras av USA:s regering och att begränsningar beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten.
Den ukrainske ministern Mychajlo Fedorov uppgav att anslutningen för terminaler i upp till 160 kilometer i timmen höll på att återställas och krävde att Starshield-gränsen slopas helt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
