Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit en förordning om att inrätta en asylbyrå på EU-nivå. Detta ses av makthavarna som ett naturligt steg i arbetet med att ta fram en överstatlig och gemensam migrationspolitik för hela den europeiska unionen, där de enskilda länderna i praktiken förlorar allt mer av sitt självbestämmande.
”Målet för unionens asylpolitik är att utveckla och inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem (Ceas) som överensstämmer med unionens värderingar och humanitära tradition och styrs av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning”, står det bland annat att läsa i förordningen om EU:s asylbyrå.
I ett pressmeddelande skriver rådet att omvandlingen av det tidigare Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) till en ”fullfjädrad byrå” görs för att ”förbättra tillämpningen av asylpolitiken inom EU”.
”Asylbyrån ska ansvara för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion genom att tillhandahålla ökat operativt och tekniskt stöd till medlemsländerna och genom att bidra till en mer enhetlig bedömning av ansökningar om internationellt skydd”, skriver man.
Sloveniens inrikesminister Aleš Hojs är öppen med att det handlar om att implementera en överstatlig migrationspolitik på EU-nivå.
”En fullfjädrad asylbyrå är ett viktigt steg i uppbyggnaden av EU:s gemensamma asylpolitik. Byrån kommer att kunna ge snabbt och konkret stöd till medlemsländerna närhelst det behövs. Den ska också bidra till vårt samarbete med tredjeländer och på ett mycket konkret sätt visa styrkan i våra gemensamma åtgärder”, kommenterar han.
I förordningen framgår också att den nya byrån ska ha ett ”nära samarbete” med nationella myndigheter i medlemsländerna som ansvarar för asyl- och invandringsfrågor samt med EU-kommissionen. Man ska också samverka med bland annat FN:s flyktingorganisation UNHCR samt ”andra relevanta organisationer”.
”En gemensam asylpolitik baserad på en fullständig och heltäckande tillämpning av Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967, ingår som en del i unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som söker internationellt skydd i unionen”, konstaterar man vidare.
Förespråkarna av en gemensam europeisk migrationspolitik menar att det är nödvändigt att asylsökande behandlas på samma sätt i alla medlemsländer och att samma riktlinjer och miniminormer för prövning av asylansökningar gäller överallt. Man är också bekymrade över att vissa EU-länder idag är betydligt mer restriktiva än andra när det kommer till att godkänna asylansökningar.
Många är dock oroliga för att den nya asylpakten ytterligare kommer att driva på massinvandring till Sverige och andra EU-länder än som redan sker idag och att medlemsländerna tvingas ta emot stora antal migranter från tredje världen mot sin vilja. Kritiker är också bekymrade över att medlemsländernas nationella bestämmanderätt urholkas allt mer till förmån för regelverk på överstatlig nivå och där det blir allt svårare för enskilda länder att själva besluta kring sina interna angelägenheter.
Bland svenska partier har såväl SD som Moderaterna tidigare varnat för att den nya ”asylpakten” kan driva på massinvandringen till Sverige.
– Om det är så kommer vi i Moderaterna aldrig att kunna ställa oss bakom det, sa Maria Malmer Stenergard (M) förra året.
