Minst en person har omkommit och minst åtta skadats sedan en bomb från andra världskriget detonerat i staden Euskirchen i västra Tyskland, rapporterar lokala medier.
Explosionen inträffade vid ett grävningsarbete vid halv 2-tiden på fredagen. Bomben detonerade när en grävmaskin kom åt den vilket resulterade i en explosion som krävde grävmaskinistens liv.
– Det var en enorm tryckvåg. Den tunga grävmaskin skadades rejält liksom närliggande bilar och containrar, säger Nordbert Hardt, talesman för polisen, till BILD.
Grävmaskinen gick upp i lågor och smällen kändes i marken på en mils avstånd. Av de åtta som skadades bedöms två vara allvarligt skadade och resten drabbades av relativt lindriga skador.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den danske folketingsledamoten Jacob Harris vill tala med Ryssland i stället för att trappa upp kriget. I en intervju berättar han att han motarbetas på hemmaplan för sin fredslinje, och att regeringen enligt honom inte lämnar utrymme för någon annan åsikt än sin egen.
Harris sitter som politisk vilde i Folketinget, Danmarks parlament. I intervjun, som RT publicerade torsdagen den 12 november, säger han att han och ytterligare en ledamot är två av Folketingets 179 som vill se en annan kurs än den Danmark och de flesta europeiska länder håller i dag.
Enligt Harris trappar den kursen upp konflikten och gör Ryssland till skurken i allt.
— Det jag gör här i parlamentet är att jag vill tala med Ryssland. Jag vill inte slåss med Ryssland, och jag behandlas kanske som landets allra värsta människa på grund av det. Och det är väldigt olyckligt, säger Harris.
Annons:
Fördömd efter protesten
Intervjun kom dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talat från Folketingets talarstol. När de andra ledamöterna reste sig och applåderade satt Harris kvar med armarna i kors. Bilder på protesten lade han sedan ut på X.
Reaktionerna var hårda. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kallade protesten en provokation, och oppositionsledaren Inger Støjberg anklagade Harris för att gå Putins ärenden.
Efter intervjun gick utrikesministern ännu längre.
— Det han gör är uppenbart skadligt. Det är skadligt för landet, och det är skadligt för allting, sade Løkke Rasmussen till danska DR, enligt The Copenhagen Post.
Under november har Harris träffat både Rysslands ambassadör Vladimir Barbin och Ukrainas ambassadör Andrii Yanevskyj i Köpenhamn. Mötet med Barbin i tisdags kallade han "respektfullt". De två efterlyste där en mer neutral dansk hållning till kriget.
— För mig handlar det inte om att stödja Ukraina eller stödja Ryssland. Jag stöder det danska folket, och vi vill inte ha ett krig med Ryssland som regeringen vill, säger han.
I Folketinget samarbetar Harris med Cecilie Liv Hansen, även hon politisk vilde och tidigare i Liberal Alliance. De har bildat en arbetsgemenskap på Christiansborg sedan båda uteslutits ur sina partier, skriver DR.
Hansen stödde redan i oktober hans planerade möte med Rysslands ambassadör och kallade det rimligt att träffa ambassadörer oavsett var de kommer ifrån. På sin gemensamma Facebooksida skriver de att de tror på "frihet, fred och starka gemenskaper".
Statsministern och grannländerna
Harris säger att han var den förste skandinaviske politikern som sträckte ut handen till Ryssland, när han meddelade att han skulle tala med den ryske ambassadören. Efter det valde Norge och Finland att kontakta Putin. Enligt programledaren i intervjun talade Finlands president och Norges statsminister med den ryske presidenten i telefon i slutet av oktober.
Statsminister Mette Frederiksen reagerade då snabbt och negativt, berättar Harris. Hon ville tala med grannländerna och få dem tillbaka på linjen att Norden ska fortsätta med en aggressiv ton mot Ryssland.
— Det finns inget utrymme att ha en annan åsikt än regeringarnas, särskilt här i Danmark, säger Harris.
Han pekar på hur snabbt Frederiksen samlade Finland och Norge till möte och bjöd in Zelenskyj till Skandinavien för att träffa alla.
Dagen före talet i Folketinget mötte Zelenskyj de nordiska regeringscheferna på Marienborg, statsministerns residens. Harris kallar alltihop ett spel som styrs från toppen.
Garantier åt båda sidor
Harris vill att båda parter lägger de misslyckade förhandlingarna bakom sig och ser framåt, nu när kriget går mot sitt femte år.
— Om vi fortsätter att inte tala med varandra kommer den här konflikten bara att bli värre. Så jag säger: låt oss mötas och glömma hur de tidigare samtalen har gått, säger han.
Enligt Harris talar europeiska medier och regeringar bara om säkerhetsgarantier för Ukraina. Nato byggdes som ett försvar, säger han, men den som expanderar är inte längre ett försvar.
— Vi borde lyssna på båda sidor och fråga: vilka garantier kan vi ge Ryssland, och vilka garantier kan vi ge Ukraina och Europa? För om man bara talar om garantier för Ukraina, varför skulle Ryssland ens vilja ha den uppgörelsen? säger Harris.
Som Europas samtalspart vill han se någon med mindre aggressiv ton, kanske Finland, som fram till nyligen var ett neutralt land.
Linjen går stick i stäv med regeringens. Samma torsdag sade Frederiksen i Dublin att hon ännu inte ser några tecken på att Ryssland vill ha fred, och att det viktigaste är att Ukraina får vapen. Løkke Rasmussen har senare avvisat att diskutera Europas framtida säkerhetsordning med Ryssland innan det finns ett fredsavtal.
Folket och miljarderna
Två dagar före intervjun meddelade regeringen ytterligare 4,8 miljarder danska kronor i militärt stöd till Ukraina. Harris säger sig företräda en växande grupp danskar som är trötta och inte längre har råd med samma saker som för tre år sedan.
— Och sedan ser de Zelenskyj komma till Danmark och åka därifrån med miljarder. Jag tycker att vi borde fråga det danska folket innan vi skickar mer pengar till den här konflikten, säger han.
Han tror inte heller att de amerikanska förhandlarnas samtal i Moskva leder till något så länge Europa fortsätter att stödja kriget.
I ett Facebookinlägg efter intervjun skrev Harris att en lösning kräver att man förstår alla parters säkerhetsintressen: Ukrainas, Europas och Rysslands. "Därför bör vi ta varje chans till diplomati", skrev han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ledarna för APEC:s 21 medlemsekonomier samlas på onsdag och torsdag i kinesiska Shenzhen för att diskutera digital handel, AI och snabbare tullhantering. Kina står värd för tredje gången. Tillsammans har medlemsekonomierna omkring tre miljarder invånare och stod 2025 för 61,6 procent av världens reala BNP.
Kinas utrikesministerium meddelade den 13 november att president Xi Jinping leder det 33:e ledarmötet den 18–19 november. Mötets tema är att bygga en gemenskap i Asien–Stillahavsområdet för gemensamt välstånd.
Redan på tisdagen inleds näringslivets toppmöte, APEC CEO Summit, där Xi håller huvudtalet. Han bjuder också de deltagande ledarna på välkomstbankett och håller bilaterala möten vid sidan av ledarmötet.
Över 2 000 företrädare för näringsliv och politik samlades i Shenzhen under tisdagen den 17 november för APEC CEO Summit 2026. Foto: Xinhua/Deng Hua.
Ledarveckan avslutar ett helt år som värdland. Under året har över 300 APEC-möten hållits i fler än tio kinesiska städer med omkring 10 000 deltagare, och ytterligare 10 000 väntas under själva ledarveckan, skriver APEC-sekretariatets chef Eduardo Pedrosa. Kina har under värdåret prioriterat öppenhet, innovation och samarbete.
Annons:
Ett forum sedan 1989
APEC grundades i Canberra 1989 av tolv ekonomier, som ett forum för ekonomiskt samarbete runt Stilla havet. Kina, Hongkong och Taiwan, som deltar under namnet Chinese Taipei, anslöt 1991, och sedan 1993 träffas ledarna varje år.
Sedan 1998 har forumet 21 medlemmar, bland dem USA, Ryssland, Japan, Sydkorea, Kanada, Mexiko och Australien. Målet är fri och öppen handel och investering samt ekonomiskt och tekniskt samarbete. Den långsiktiga kursen pekas ut i Putrajaya-visionen, som sträcker sig till 2040.
Kanadas premiärminister Mark Carney anlände till Shenzhen den 16 november för att delta i det 33:e APEC-ledarmötet. Foto: Xinhua/Xin Yuewei.
APEC fungerar annorlunda än många internationella organisationer. Besluten fattas med konsensus, åtagandena är frivilliga och ekonomierna kan samarbeta i olika takt. Pedrosa beskriver modellen som ett sätt för länder med olika förutsättningar att hitta gemensam mark.
Regionens ekonomi går in i mötet med medvind. APEC:s analysenhet höjer sin tillväxtprognos för i år till 3,4 procent, från tidigare 3,2 procent, tack vare teknikinvesteringar och halvledarexport. Nästa år väntas tillväxten mattas av till 3,1 procent, bland annat på grund av dyrare energi och fler handelshinder.
Kinas förslag ligger på bordet
Under helgen gick de högre tjänstemännen igenom det som ledarna ska ta ställning till. Flera av de tyngsta punkterna är fortfarande kinesiska förslag och inga fattade beslut, enligt APEC.
Det gäller ett ramverk för digitaliserad handel 2027–2030, ett uttalande om digital ekonomi och AI för människors välfärd och ett utkast om ett frihandelsområde för Asien–Stillahavsområdet, som är forumets långsiktiga mål. Kina föreslår också en ny plan för förbindelser fram till 2035. Den omfattar inte bara infrastruktur utan även regelverk, digitala system och människors rörlighet.
Ekonomierna har också under året stämt av hur långt samarbetet kommit fem år efter att Aotearoa-planen antogs 2021. AI-förslagen ska hjälpa ekonomierna att bygga upp den digitala infrastruktur och kompetens som krävs.
På tullsidan har arbetet kommit längre. En arbetsplan för ett kompetenscentrum för papperslös handel är redan godkänd, och samarbete pågår kring elektroniska fraktsedlar och AI i tullen.
Pedrosa lyfter fram vardagsnyttan. En last kan korsa ett hav på några dagar och sedan fastna i tullen på grund av krångliga procedurer och dokumentkrav. För mindre företag kan sådana förseningar avgöra om de växer eller går i konkurs.
— Jag hoppas att våra diskussioner i dag hjälper oss att överbrygga klyftorna ytterligare, nå bredare samförstånd och bidra till ett framgångsrikt och fruktbart ledarmöte, sade ambassadör Chen Xu, ordförande för årets tjänstemannamöten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Franska soldater har sedan minst sommaren arbetat i Ukraina inom det hemliga uppdraget Volia, som leds av en fransk general. Parlamentet har hållits ovetande, trots att grundlagen enligt senatorn Cédric Perrin kräver att det informeras.
Paris har aldrig bekräftat att franska militärer finns på ukrainsk mark. Ändå har Volia i månader skickat in små grupper på korta insatser, organiserade så att de snabbt kan anpassas efter behoven, rapporterar RFI.
Soldaterna ska utbilda ukrainare och sköta underhållet av utrustningen, inte strida. Frankrike har skickat bland annat Caesar-pjäser, Mirage 2000-plan och precisionsrobotar till Kiev, och det krävs specialister för att hålla en sådan vapenpark i drift.
Civila tekniker valdes bort just för att Ukraina är i krig. I stället skickas soldater från vanliga förband. Vilka regementen det gäller avslöjar RFI inte, av hänsyn till soldaternas säkerhet.
Annons:
Polen som täckmantel
För att hålla närvaron hemlig används Gerfaut, den franska militärstyrka som helt öppet finns i Polen sedan februari 2023, bland annat på lägret Wedrzyn. Gerfaut ingår i EU:s utbildningsinsats för Ukraina, EUMAM-Ukraine.
RFI:s källor beskriver Gerfaut som dörren in i Ukraina. Soldater som skickas vidare ska ha blivit tillsagda att säga att de åker till Polen.
Hur många franska soldater som är i Ukraina har inte uppgetts. Le Monde skriver dessutom att Frankrike, utöver utbildare och reparatörer, har personal i underrättelseförband som sköter observationsuppdrag "mycket närmare fronten".
Parlamentet förbigås
Den franska grundlagens artikel 35 kräver att parlamentet får veta när en konventionell styrka skickas utomlands, även om den inte ska strida. Ändå har regeringen inte informerat vare sig deputerade eller senatorer om Volia.
Perrin är konservativ och leder senatens utrikes- och försvarsutskott. Han avvisar tanken att ett sådant uppdrag kan gömmas bakom försvarssekretess.
— Det är en konstitutionell skyldighet. Presidenten måste, så snart trupper är insatta, informera parlamentet inom en bestämd tid. Demokratins funktion hänger på det, säger Perrin.
En anonym källa med insyn säger till nyhetsbyrån AFP att franska utbildare roterar mellan Frankrike, Polen och "ibland" Ukraina. Myndigheterna anser enligt källan att parlamentet inte behöver godkänna insatsen, eftersom den är begränsad och inte ska strida.
Men att slippa ett godkännande är inte detsamma som att slippa informera parlamentet, och det är just informationsplikten Perrin pekar på. Generalstaben svarade inte direkt på AFP:s frågor.
Risk för konfrontation med Ryssland
Med franska soldater på ukrainsk mark blir risken för en direkt konfrontation mellan Frankrike, ett Natoland, och Ryssland högst konkret. Vladimir Putin sade i september att europeiska trupper i Ukraina skulle innebära krig mot Ryssland.
Putin har också flera gånger hävdat att Ryssland i praktiken redan slåss mot "det kollektiva väst" i Ukraina, ett uttryck han främst använder om Natoländerna och deras allierade.
Emmanuel Macron skrev på lördagskvällen på X att det som står på spel i Ukraina "angår oss direkt" och att hjälpen till landet "skyddar Frankrike och fransmännen".
— Vi kommer att finnas på marken i Ukraina. Freden i landet är nödvändig för européernas säkerhet, säger personer i Macrons följe vid Francophonies toppmöte i Kambodja, enligt RFI.
Perrin anser att Ukrainafrågan måste upp i valrörelsen inför presidentvalet i april och maj.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Eóin Noonan/Web Summit och Thijs ter Haar (CC BY 2.0)
EU:s sanktioner mot Chay Bowes fryser tillgångar inom unionens jurisdiktion och förbjuder EU-medborgare och företag att ställa pengar till hans förfogande.
EU:s utrikesministrar har satt den irländske journalisten och RT-korrespondenten Chay Bowes på sanktionslistan, utan åtal och utan rättegång. Hans tillgångar inom unionen fryses och ingen i EU får längre betala honom, trots att ingen domstol först har prövat anklagelserna.
Rådet meddelar att Bowes fördes upp på måndagen, i en omgång med 30 personer och två enheter under sanktionssystemet mot Rysslands "destabiliserande verksamhet".
Förutom reseförbudet förbjuds EU-medborgare och företag att, direkt eller indirekt, ställa pengar till hans förfogande. En uppdragsgivare eller givare i unionen som för över pengar till honom bryter därmed mot sanktionerna.
Frysningen gäller tillgångar inom EU:s jurisdiktion. Reseförbudet betyder inte att Irland måste vägra honom inresa, eftersom medlemsstater inte är skyldiga att avvisa egna medborgare, skriver Irish Times. Bowes, som kommer från Dublin, uppges vistas mycket i Moskva.
Annons:
Bowes kallar anklagelserna "fullständigt grundlösa" och skriver på X att han sanktionerats utan förhandling och utan bevis. "De vill skrämma mig till tystnad", skriver han.
I ett uttalande som Irish Times återger kallar han beslutet "ett uppenbart försök att tysta en avvikande röst". Där uppger Bowes också att han avser att "energiskt" angripa beslutet i irländsk domstol.
EU:s anklagelser
Bowes står som nummer 106 i rådets beslut 2026/2556. I sin motivering pekar rådet bland annat på hans arbete för RT International, som EU kallar en rysk "transnationell påverkanskanal". Sedan februari 2024 leder han RT-programmet "Moscow Mules".
Bowes var med och grundade The Islander News, som rättsakten rubricerar som ett "proryskt desinformationsnätverk". Hans påstådda medverkan i "informationsoperationer" som drivs av Foundation to Battle Injustice, enligt EU skapad av Wagnergruppen, anförs också som skäl för sanktionerna.
Vidare anklagar rådet honom för att regelbundet ha spridit vidare innehåll från Storm-1516, som EU betecknar som en rysk påverkansoperation.
Även hans framträdande i FN:s säkerhetsråd, på inbjudan av Rysslands FN-representation, räknas in. EU kallar det spridning av "antivästlig och anti-ukrainsk desinformation". Utifrån dessa anklagelser drar rådet slutsatsen att Bowes underminerar demokratin och säkerheten i unionen.
Daly slår tillbaka
Tidigare EU-parlamentarikern Clare Daly riktar också skarp kritik mot förfarandet. Hon pekar på rättsgrunden, beslut 2024/2643 och förordning 2024/2642, och kallar de så kallade hybridsanktionerna "utomrättsligt straff för ogillat tal". Inga åtal, ingen dom och hemlig bevisning, skriver hon.
Hon påpekar samtidigt att sanktionerna kan prövas i efterhand av EU-domstolen i Luxemburg. Men det är en ansökan om att upphäva ett administrativt beslut, inte ett försvar, framhåller hon.
Processen kan enligt Daly ta upp till 24 månader och kosta hundratusentals euro, medan reseförbud och frysta tillgångar gäller. Som boende i EU kan man då i praktiken inte arbeta eller försörja sig, skriver hon.
Bowes är inte den förste. Den 20 maj 2025 listade rådet under samma sanktionssystem bland andra Hüseyin Doğru, grundare av AFA Medya som drev nyhetsplattformen RED. Rådet pekar i hans fall på RED:s påstådda ryska kopplingar och informationspåverkan.
Samma dag fördes Alina Lipp, bakom Neues aus Russland, och Thomas Röper, bakom Anti-Spiegel, upp. För båda hänvisar rådet till deras publicering om Ryssland och Ukraina.
Röper har stämt rådet vid EU:s tribunal i mål T-459/25, väckt den 10 juli 2025, sju veckor efter listningen. Han åberopar press- och yttrandefriheten och uppger att samarbeten dragits in.
När Röper vände sig till tribunalen hade hans betalningsvägar redan blockerats och inkomster från böcker och donationer fallit bort, enligt hans talan.
I december 2025 sanktionerades även Jacques Baud, pensionerad schweizisk överste med bakgrund i underrättelsetjänst och fredsbevarande arbete, bosatt i Belgien. EU frös hans tillgångar och gav honom reseförbud sedan unionen pekat ut honom som ett "språkrör för prorysk propaganda". Baud avvisade anklagelserna och uppgav att han använt ukrainska och västerländska källor, inte ryska.
Arnaud Bertrand kritiserar att ministrar fattar besluten utan föregående rättegång och jämför den ekonomiska utestängningen med bannlysning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.