Annons:

Bilderbergprofilens AI-teknik lär mördardrönare identifiera ryssar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad januari 6, 2025, Publicerad januari 6, 2025 – av Markus Andersson
Peter Thiel är medlem i styrkommittén för den okända Bilderberggruppen och leder det kontroversiella företaget Palantir.

Ukraina har tidigare kallats för ett ”testlaboratorium för framtidens krig”. Med hjälp av det USA-baserade företaget Palantir, som leds av en profilerad medlem i styrkommittén för den ökända Bilderberggruppen, har man nu tagit fram drönare som automatiserar dödandet och med hjälp av AI identifierar ryska soldater.

Peter Thiel är inte bara medlem i styrgruppen för det globalistiska maktnätverket Bilderberggruppen. Hans företag Palantir, som beskrivits av magasinet Time som "2000-talets AI-vapenhandlare", har tagit fram teknologi som gör att drönare nu utan mänsklig inblandning påstås vara kapabla att detektera ryska soldater och andra ”fientliga mål”. Utifrån kännetecken som uniformer, vapen och mänskliga rörelsemönster kan drönarna inte bara identifiera mål för sina attacker, utan även självmant utföra dem.

Ukrainsk-amerikanske David Kirichenko, forskare inom bland annat cyberkrigföring och militära strategier och aktiv vid den neokonservativa tankesmedjan Henry Jackson Society, menar i sammanhanget att man ser att AI och teknik utan direkt mänsklig inblandning ska spela en viktigare roll på framtidens slagfält och att Ukrainakriget nu ger en föraning om detta.

Med tiden kommer slagfältet att bli en strid mellan algoritmer. I takt med att världen blir mer digitaliserad kommer teknikens inflytande på krigföringen bara att öka. Billiga drönare har redan förändrat slagfältet och påskyndat båda sidors behov av att anpassa sig och utveckla nya tekniska framsteg”, menar han.

Annons:

I slutändan har kriget mellan Ryssland och Ukraina visat på behovet av att Nato-länderna tar till sig och anpassar sig till de tekniska framstegen i Ukraina, varav många kommer från kommersiell teknik direkt från hyllan. Nato måste förbereda sig för framtidens krigföring, där det första storskaliga drönarkriget snabbt övergår till det första AI-drivna kriget”, skriver han vidare.

Foto: АрміяInform/CC BY 4.0

"2000-talets AI-vapenhandlare"

Det uppges att AI-tekniken förbättrat drönarnas förmåga "att träffa fienden" från knappt 50 procent 2023 till närmare 80 procent under 2024 – och Palantir beskrivs av magasinet Time som avgörande för utvecklingen.

Ett exempel är spaningsdrönaren SAKER, som använder Palantirs AI och som påstås på egen hand kunna identifiera olika typer av fientliga mål och sedan i realtid vidarebefordra denna till sin kommandopost, som väljer när och hur fienden ska träffas.

Ukraina och dess allierade ska vara särskilt begeistrade över AI:ns förmåga att på egen hand förbättra sina förmågor och ”lära sig” att identifiera mål genom att titta på videoklipp föreställandes ryska styrkor.

Allvarliga moraliska aspekter

Även om man från ukrainsk sida gärna utnyttjar den nya tekniken för att bättre kunna stå emot ett numerärt och vapenmässigt överlägset Ryssland pekar kritiker på att det finns allvarliga moraliska aspekter som bör betänkas.

Bland annat det faktum att den artificiella intelligensen plötsligt får mandat att avgöra vem som är ”fiende”, och även agera och på detta sätt automatisera dödandet, kan enligt bedömare leda till katastrofala konsekvenser. Bland många aspekter nämns bland annat riskerna för civilbefolkningen, om dessa felidentifieras på grund av exempelvis sitt ”rörelsemönster” och plötsligt markeras som fientliga mål.

Försvarare av teknologin hävdar att det i slutändan ändå är människor som avgör vilka mål som ska förgöras, medan kritiker pekar på att det finns stor risk att man ändå förlitar sig för mycket på ett verktyg som inte har kapacitet att bedöma nyanser på ett slagfält på samma sätt som en mänsklig operatör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Massiv rysk attack mot ukrainsk energiinfrastruktur

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 15:17 – av Emil Fjellstedt

Ryssland attackerade under natten till tisdagen Ukraina med över 500 drönare och robotar i vad som beskrivs som en av de största attackerna sedan kriget började. Attacken kom när en muntlig vapenvila gällande energiinfrastruktur löpte ut. Minst ett kraftverk förstördes helt och flera kritiska transformatorstationer skadades svårt.

Attacken, som började klockan 18 på måndagskvällen lokal tid, riktades främst mot kraftverk och transformatorstationer i nio ukrainska regioner. Ukrainska försvaret påstår sig ha skjutit ner 450 av totalt 521 luftfarkoster, men att ändå många missiler och drönare nådde sina mål.

Attacken drabbade regionerna Zaporizjzja, Donetsk, Dnipropetrovsk, Charkiv, Odessa, Sumy, Poltava, Tjernihiv och Vinnytsia. Ryssland använde en kombination av kryssningsmissiler, ballistiska robotar och drönare av olika typer, samt upp till sex Kh-22- och Kh-32-missiler.

Kraftverk och transformatorstationer förstörda

Pridniprovskaja-kraftverket nära staden Dnipro attackerades med uppskattningsvis 18 Iskander-missiler. Flera ukrainska myndigheter uppger att anläggningen förstördes helt. I nordvästra Dnipro attackerades även ett förråd av flera Iskander-missiler.

Annons:

I Kiev-regionen riktades attackerna mot fyra stora energiobjekt. Trypilska kraftverk söder om huvudstaden träffades med sex Kh-32-missiler och sex Kh-101-missiler. En 750-kilovolts transformatorstation väster om Kiev, som förbinder Rivne kärnkraftverk med huvudstaden, träffades med tolv Kh-32-missiler och två hypersoniska Zirkon-missiler.

De ukrainska myndigheterna tvingades koppla bort Kiev från Rivne kärnkraftverk, vilket väntas försämra energisituationen i huvudstadsregionen ytterligare. Även Kievs kraftverk nummer 5 och 4 attackerades med sammanlagt sex Iskander-missiler.

Borgmästaren i Charkiv meddelade under tisdagsmorgonen att staden måste tömma kylvätska från 820 byggnaders värmesystem för att undvika totalt sammanbrott i uppvärmningsnätverket. Zmijevskaja-kraftverket sydväst om Charkiv träffades med fyra Iskander-missiler, medan Charkivs kraftverk nummer 5 träffades med tre missiler.

I Vinnytsia-regionen i västra Ukraina attackerades två stora transformatorstationer med sammanlagt 14 Kaliber-missiler.

Ukrainska myndigheter uppger att situationen med strömavbrott inte kommer att förbättras på grund av de omfattande skadorna och den rådande kylan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainakriget: Fredssamtalen i Abu Dhabi avslutade

Kriget i Ukraina

Publicerad januari 25, 2026 – av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Samtidigt som de trilaterala fredssamtalen fortskrider fortsätter striderna vid östfronten med oförminskad styrka (arkivbild).

De första direkta fredssamtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA i Abu Dhabi avslutades i lördags efter två dagars förhandlingar. Parterna planerar för nya mötesrundor redan nästa vecka.

Fredagens och lördagens möten i Förenade Arabemiraten markerade de första direkta samtalen mellan ukrainska, ryska och amerikanska delegationer sedan kriget inleddes vinter-våren 2022.

Alla parter kom överens om att analysera resultaten på ledarnivå innan nästa steg. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterar processen på X.

Det ryska utrikesdepartementet bekräftar Rysslands öppenhet för fortsatt dialog mellan parterna.

Annons:

Nästa steg: ömsesidiga besök

Enligt en amerikansk källa med insyn i förhandlingarna väntar ömsesidiga delegationsbesök till Moskva och Kiev som nästa steg.

Besöken ska skapa förtroende inför ett eventuellt toppmöte mellan presidenterna Putin och Zelenskyj. Parterna enades också om att hålla nästa förhandlingsrunda i Abu Dhabi redan nästa söndag.

Amerikanska sändebud som Jared Kushner och Steve Witkoff träffade nyligen Rysslands president Vladimir Putin, som enligt uppgifter uttryckt en önskan om "en diplomatisk lösning".

Samtalen i Abu Dhabi representerar det mest konkreta fredsinitiativet på flera år, och kan sägas signalera en vilja från alla parter att testa diplomatiska vägar – trots djupt misstroende mellan parterna och de pågående striderna vid frontlinjerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hypersoniska Oreshnik-attacken slog ut ukrainsk flygplansfabrik i Lviv

Kriget i Ukraina

Uppdaterad januari 12, 2026, Publicerad januari 12, 2026 – av Markus Andersson
Oreshnik framstår som ett hastigt ljusregn från himlen när projektilerna slår ned i en hastighet av tre kilometer per sekund och har jämförts med effekten av en komet.

Rysslands försvarsdepartement uppger att en attack med det hypersoniska Oreshnik-robotsystemet förra veckan slog ut en ukrainsk flygplansanläggning i Lviv. Anläggningen ska ha underhållit stridsflygplan och tillverkat drönare för attacker mot civila mål inne i Ryssland.

Enligt det ryska försvarsdepartementet, som hänvisar till flera oberoende källor, träffade attacken en anläggning som stödde driften av ukrainska stridsflygplan från sovjeteran, inklusive MiG-29, samt västlevererade F-16-plan.

Fabriken producerade också drönare för långdistans- och medeldistanskamp som enligt departementet användes "för attacker mot ryska civila mål långt inne på Ryska federationens territorium".

Attacken ska ha träffat produktionshallar, lager med färdiga drönare och infrastruktur vid anläggningens flygfält. Departementet uppgav även att samma attack, som involverade Iskander- och Kalibr-robotar, träffade drönarproduktionsanläggningar i Kiev. En del av projektilerna träffade även energiinfrastruktur som försörjer Ukrainas försvarsindustri.

Kiev har inte kommenterat skadornas omfattning, men Lvivs borgmästare Andrej Sadovyj bekräftade då att "en del av den kritiska infrastrukturen" hade träffats.

Moskva uppgav att fredagens bombardemang var ett svar på ett försök till "terrorattack från Kievregimen" mot president Vladimir Putins residens i Novgorodregionen. Enligt uppgift sköt Ukraina upp 91 långdistansdrönare mot presidentresidenset, men samtliga neutraliserades.

Ryssland använde för första gången Oreshnik i slutet av 2024, då mot en ukrainsk försvarsindustrianläggning i Dnepr. Putin sade då att Oreshnik-robotarna färdas med tio gånger ljudets hastighet och inte kan stoppas av något befintligt luftförsvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland bekräftar andra Oresjnik-attacken mot Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad januari 9, 2026 – av Redaktionen

Ryssland uppger att man avfyrat en Oresjnik-robot mot ukrainska mål natten till fredagen, som vedergällning för en ukrainsk drönarattack mot president Vladimir Putins residens i Novgorodregionen. Det är andra gången som den hypersoniska ballistiska missilen används i strid.

Enligt det ryska försvarsministeriet riktades attacken mot anläggningar för drönartillverkning och energiinfrastruktur som försörjer den ukrainska försvarsindustrin.

Målen för attacken har uppnåtts, uppgav ministeriet i ett uttalande.

Den 28–29 december ska Ukraina ha skickat 91 långdistansdrönare mot Putins residens. Samtliga sköts enligt Ryssland ned av luftvärnet, men Moskva utlovade vedergällning.

Träff i Lvivregionen

Sent på torsdagskvällen spreds en icke verifierad video i sociala medier som påstås visa nedslag från en Oresjnik-missil i västra Ukraina. Övervakningsbilder från Lvivregionen, nära polska gränsen, visade hur flera projektiler slog ned i snabb följd – ett kännetecken för missilsystemet.

Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj bekräftade att kritisk infrastruktur hade träffats. Ryska Telegramkanaler hävdade att målet var en underjordisk gasanläggning i staden Stryj, cirka sex mil söder om Lviv.

Oresjnik användes första gången i november 2024 mot en vapenfabrik i Dnipro. Sedan dess har serieproduktion inletts och systemet har även placerats i Vitryssland. Putin har beskrivit missilen som utan motsvarighet i världen och jämfört dess kraft med en fallande meteor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.