Annons:

Globalist-kopplade tankesmedjan simulerade apkoppsutbrott – redan 2021

  • Redan i mars 2021 genomförde Washington-baserade organisationen Nuclear Threat Initiative (NTI) en simulerad övning där ett modifierat apkoppsvirus får global spridning med hundratals miljoner döda som följd.
  • En av huvudprofilerna i NTI är CNN-grundaren och multimiljardären Ted Turner, bland annat aktiv i en liten sluten krets som kallas "The Good Club" tillsammans med de ökända ultraglobalisterna Bill Gates, David Rockefeller och George Soros.
  • Många drar nu paralleller till den beryktade övningen Event 201 - då World Economic Forum och Bill & Melinda Gates Foundation höll en coronapandemi-övning i New York i oktober 2019, månader före det rapporterade utbrottet av covid-19 i Wuhan i Kina.
Uppdaterad augusti 19, 2024, Publicerad augusti 16, 2024 – av Markus Andersson
Ett nyhetsinslag under simuleringen från den fiktiva kanalen "GNN" - med samma logga som CNN. Infälld bild en pojke med apkoppor.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 35 900,00 SEK 48% Mål: 75 000,00 SEK

Den 6 maj meddelade Storbritannien att en brittisk medborgare som besökt Nigerias huvudstad Lagos smittats med virussjukdomen apkoppor. De följande veckorna rapporterades smittofall i flera länder runt om i världen. Den 19 maj uppgavs Sverige ha fått sitt första bekräftade fall.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 27 maj 2022.


En stor andel av de smittade bedöms vara homosexuella män. Viruset, som upptäcktes 1958, sprids bland annat via saliv, avföring och sårvätskor. De flesta, tidigare dokumenterade utbrotten har börjat i Afrikas regnskogar där lokalinvånarna på olika sätt haft kontakt med smittade djur.

De senaste dagarna har makthavare i flera länder konstaterat att åtgärder liknande de som infördes under covidepidemin nu kan komma att införas igen. I Belgien har man redan infört tre veckors tvångskarantän för smittade personer och man menar att viruset redan cirkulerar hos befolkningen. Belgiska myndigheter förväntar sig många nya smittofall de närmaste veckorna. Även Världshälsoorganisationen har uttryckt sin oro över virusutbrottet.

Annons:

 

Medströmsmedier har rapporterat flitigt om apkopporna. Foto: faksimil/CNBC

Simuleringen: Hundratals miljoner döda

Den inflytelserika organisationen Nuclear Threat Initiative (NTI) verkar ha haft goda föraningar om vad som varit på gång. Så sent som i mars förra året genomfördes en pandemiövning under en säkerhetskonferens i München där ett apkoppsutbrott enligt simulationen snabbt sprider sig globalt och orsakar hundratals miljoner dödsfall.

Virusutbrottet i simuleringen ägde rum i maj 2022 med 1421 bekräftade fall och fyra dödsfall under de 20 första dagarna. I scenariot fortsatte viruset snabbt sprida sig globalt och efter ett halvår var 83 länder drabbade, 70 miljoner fall inrapporterade och 1,3 miljoner människor döda av viruset. Ett år senare hade 480 miljoner smittats, 27 miljoner dött och efter 1,5 år hade 3,2 miljarder människor smittats av viruset och hela 271 miljoner människor avlidit.

Noterbart är att virusets ursprung i simuleringen inte var naturligt utan var ett modifierat virus, en terroristattack med syfte att uppnå maximal smittspridning och resistens mot vacciner.

Beskrivning av scenariot som spelas ut i övningen.

Organisationen: "Helt och hållet en slump"

Det faktum att NTI anordnat en pandemiövning med ett fiktivt apkoppsutbrott som i scenariot äger rum nästan samtidigt som det verkliga utbrottet faktiskt förekommit, har fått nånga att höja på ögonbrynen. Organisationen menar dock själva att riskerna med apkoppsviruset varit ”väldokumenterade i åratal av ett flertal hälsoauktoriteter”. Man pekar bland annat på att utbrott noterats 2017 i Nigeria och i USA har man tidigare gjort bedömningen att apkoppor kan komma att utgöra ett "allvarligt hot" mot såväl djur som människor i landet.

Att just ett utbrott av apkoppor simulerades beror enligt NTI på att ”expertrådgivare” ansåg att detta virus "passat särskilt bra" i ett scenario där fokus ligger på samordnade internationella åtgärder och att ta fram ”förbättringar i den globala förmågan att förhindra och besvara pandemier”.

”Att flera länder just nu upplever ett utbrott av apkoppsviruset är helt och hållet en slump”, menar man.

Paralleller dras till ökända covid-övningen

Det är inte första gången sammanträffanden av det här slaget äger rum. Nya Dagbladet kunde i en av tidningens mest uppmärksammade artiklar någonsin rapportera om hur den amerikanske miljardären och globalistiskt profilerade aktivisten Bill Gates via sin stiftelse anordnade en pandemiövning tillsammans med John Hopkins Center och World Economic Forum där man simulerade den globala spridningen av just ett coronavirus, bara månader innan covidepidemin sedermera bröt ut.

Nuclear Threat Initiative beskriver sig officiellt som en icke-vinstgivande organisation som arbetar för att förhindra ”nuvarande och framtida hot”, till exempel attacker och olyckor som involverar olika former av massförstörelsevapen – bland annat kemiska och biologiska sådana.


Fakta: Nuclear Threat Initiative

NTI grundades 2001 av den Goldman Sachs-sponsrade amerikanske senatorn Sam Nunn och mångmiljardären och mediemogulen Ted Turner som grundade CNN. Turner är även känd för att ha lagt miljardbelopp av sin privata förmögenhet på att minska den globala befolkningstillväxten.

Grundarna Sam Nunn och Ted Turner. Foto: NTI/John Mathew Smith/CC BY-SA 4.0

I organisationens styrelse påträffas ytterligare ett flertal prominenta aktörer – bland andra den tidigare amerikanske ambassadören Jon M. Huntsman, amiral Mike Mullen som tidigare var militär rådgivare till presidenterna George W. Bush och Barack Obama, samt Michael A. Peterson, son och arvtagare till Peter G. Peterson – USA:s tidigare handelsminister och medgrundare av det mäktiga finansbolaget Blackstone Group.

NTI samarbetar också med den globalistiskt inriktade tankesmedjan World Economic Forum. I NTI:s organisation finns också epidemiologen John Brownstein, som flitigt anlitades av massmedia som medicinsk expert under covid-eran och som vann en Emmy för sitt deltagande i ABC:s vaccinlobbyistiska dokumentär ”The Shot: Race for the Vaccine”.

En av NTI:s främsta rådgivare är affärsmannen och mångmiljardären Warren Buffett, en av världens absolut rikaste män. Utöver Buffett finns även en lång rad andra inflytelserika profiler från den internationella storpolitiken och näringslivet i NTI:s led.

Rolf Ekéus. Foto: OSCE Parliamentary Assembly/CC BY-SA 2.0

Det finns även svensk representation i NTI-styrelsen i form av Rolf Ekéus – diplomat och ambassadör och som även varit ordförande i FN:s specialkommission som övervakade Iraks avveckling av massförstörelsevapen. Han valdes år 2000 in som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och har även varit ordförande för svenska Pugwash samt SIPRI, som arbetar för global nedrustning och internationell fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA tar hem samtliga bombplan från brittisk flygbas

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad Idag 13:47 – av Jan Sundstedt
Amerikanskt B-1B-bombplan landar vid RAF Fairford den 15 juli 2025.
Arkivbild från ett B-1B-plans landning vid basen den 15 juli 2025.

USA har tagit hem samtliga bombplan från den brittiska flygbasen RAF Fairford, en vecka efter att polisen grep flera män misstänkta för förberedelse till terrordåd på basen. Planen har använts i kriget mot Iran, som den brittiska regeringen misstänker för inblandning i planerna.

På söndagen den 4 oktober bekräftade Pentagon att samtliga amerikanska bombplan har återvänt till sina hemmabaser i USA, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Ett dussintal B-1-plan fanns på RAF Fairford nordväst om London. Storbritannien hade låtit USA använda dem för anfall mot iranska robotbaser som angripit fartyg i Hormuzsundet.

En talesman för Pentagon förklarade att säkerhetshänsyn hindrade myndigheten från att bekräfta flyttningen medan den pågick, och bekräftade att samtliga bombplan har återvänt till USA.

Pentagon anger däremot inte något skäl till beslutet i sitt uttalande.

Polisen fick tips från allmänheten

Polisen inledde insatsen tidigt på söndagen den 27 september efter uppgifter om misstänkta fordon nära basen, bland annat ett telefonsamtal från allmänheten.

Samtalet kom omkring klockan 00.45 och gällde tre misstänkta fordon som tycktes vara på väg mot RAF Fairford.

Brittisk polis grep kort därefter fem män som färdades i fordonen. Som en försiktighetsåtgärd spärrade polisen av ett område på 400 meter och evakuerade omkring 85 hushåll.

Misstankarna gällde först brott mot sprängämneslagstiftningen och därefter förberedelse till terrordåd. Utredarna undersöker om männen medvetet eller omedvetet arbetat åt en främmande stat.

Undersökningen av fordonen visade på förekomst av bensin, men inga improviserade sprängladdningar, meddelar brittisk terrorpolis, som assisterades av militär och kriminaltekniker.

Gripna och släppta med villkor

Efter gripandena släppte polisen dagen efter insatsen de fem männen under stränga villkor, men misstankarna kvarstår.

I Westminster i London grep polisen den 1 oktober en sjätte man: en 25-åring med brittiskt och iranskt medborgarskap, misstänkt för förberedelse till terrordåd.

Polisen meddelade den 3 oktober att man även hade släppt 25-åringen under villkor. Husrannsakningarna på två adresser är avslutade, medan utredningen i Gloucestershire fortsätter.

Att polisen har släppt alla sex män under villkor innebär inte att misstankarna har avskrivits.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham uppgav på onsdagen att landet har starka indikationer på iransk inblandning i den misstänkta terrorplanen. Iran avfärdar anklagelserna som grundlösa.

Irans regering har också kallat upp den brittiske ambassadören med anledning av anklagelserna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sánchez utlyser nyval efter förlorad majoritet

Publicerad Idag 12:07 – av Emil Fjellstedt
Pedro Sánchez talar från ett podium med spanska flaggan och EU-flaggan bakom sig
Pedro Sánchez meddelade under måndagen nyval till den 29 november, utan frågor från pressen.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez utlyste under måndagen nyval till den 29 november. Beskedet kom tre dagar efter att kongressen röstat ned två av regeringens bostadsdekret.

Sánchez läste upp en institutionell förklaring i regeringssätet Moncloa i Madrid och tog inga frågor från journalisterna. Han uppgav att han informerat statschefen och kallat till ett extra regeringssammanträde samma morgon. Där skulle Cortes Generales, det spanska parlamentets båda kamrar, upplösas och val utlysas enligt lagens tidsfrister, meddelade Moncloa.

Kallelsen publiceras på tisdagen i statstidningen Boletín Oficial del Estado.

Ingen misstroendeomröstning tvingade fram valet. Sánchez upplöser själv parlamentet, ungefär nio månader innan mandatperioden löper ut, skriver El País.

Bostadsdekreten föll

Utlösande var fredagens omröstning i kongressen. Där röstade högerpartierna PP och Vox tillsammans med katalanska Junts nej till två bostadsdekret, rapporterar det statliga tv-bolaget RTVE.

Dagen efter omröstningen demonstrerade tiotusentals människor mot bostadskrisen i Madrid och ett femtiotal andra städer. Delegación del Gobierno, statens representation i regionen, uppskattade antalet i Madrid till 70 000, medan arrangörerna talade om 500 000.

Vad som nu händer med de nedröstade dekreten förklarade Sánchez inte, enligt El País.

Erkänner misstag

I förklaringen medgav Sánchez att regeringen inte gjort allt den föresatt sig, särskilt när det gäller ojämlikhet, offentliga tjänster och tillgång till bostad.

— Jag vet att vi själva har begått misstag och inte lyckats göra allt vi hade föresatt oss, sade Pedro Sánchez.

Hans recept är att förnya och bredda stödet. Enligt Sánchez krävs en mycket bredare progressiv majoritet för att regeringen ska kunna göra mer.

Valet ramade han in som ett vägval. Å ena sidan det han kallar en "ultrahöger-våg", å den andra att Spanien ska fortsätta vara ett fäste för "öppenhet, social rättvisa och miljöansvar".

Mätningarna pekar åt höger

Opinionsmätningarna pekar åt motsatt håll. I stort sett alla privata opinionsinstitut ser en bred seger för högern, i vissa fall med mer än 50 procent tillsammans för PP och Vox, skriver El País.

Sánchez lade nu avgörandet hos väljarna.

— Stunden har därför kommit då ni spanjorer ska avgöra vilken framtid ni vill ha för er själva och för ert land. Nu beror det på er, sade Sánchez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sydafrikanske bonden Leon: Min svärfar sköts och min hustru våldtogs

Publicerad Idag 09:42 – av Markus Andersson
Leon Lotz i intervju med Tucker Carlson
Leon Lotz i intervjun med Tucker Carlson.

Den sydafrikanske bonden Leon Lotz berättar att hans svärfar sköts ihjäl och att hans hustru våldtogs när beväpnade gärningsmän angrep familjen. Hos Tucker Carlson beskriver han det sanktionerade våldet mot vita i Sydafrika och knyter sin anklagelse till Malemas sång som uppmanar till att döda boern och ett rättssystem som enligt honom sviker offren.

Samtalet publicerades torsdagen den 1 oktober. Carlson publicerade intervjun med en presentation där han anklagar medier för att avfärda uppgifter om etnisk rensning mot vita i Sydafrika som en rasistisk konspirationsteori.

Lotz berättelse börjar med hans egen familj, inte med en nationell brottsstatistik. Han beskriver hur barnen bevittnade våldet, hur familjen flyttade för att komma undan och hur han senare försökte få besked om mannen som enligt honom dömdes för mordet på svärfadern.

Barnen var kvar på gården

Enligt presentationen på Carlsons kanal inträffade attacken 2010, när åtta beväpnade angripare tog sig in på svärföräldrarnas gård. Där uppges att svärfadern mördades, svärmodern misshandlades svårt och Lotz hustru Adel våldtogs inför barnen.

I samtalet återkommer Lotz senare till händelseförloppet. Hustrun hade åkt till sina föräldrar för att hjälpa till på gården medan hennes far låg på sjukhus efter en operation. Lotz hade också varit där, men lämnade gården under kvällen och körde hem med en hästtransport.

När attacken inträffade befann han sig enligt sin berättelse omkring 600 kilometer bort. Svärmodern ringde och berättade att svärfadern hade blivit skjuten. I bakgrunden hörde Lotz en man skrika rasistiska förolämpningar innan samtalet bröts.

Hans barn var kvar på gården. Den yngsta dottern var omkring tre år och sonen omkring 16, uppger han. Sonen ska ha hotats med ett vapen riktat mot huvudet innan angriparna gick in till svärfadern och sköt honom i buken.

Lotz återger också sonens berättelse om att han lyckades gömma en pistol. Pojken övervägde att skjuta en av gärningsmännen, men avstod eftersom han inte visste vad de andra angriparna då skulle göra med hans mor och syskon.

För Lotz följde en lång bilresa tillbaka till familjen. Han berättar att en anställd som arbetat hos honom sedan han började med jordbruket hjälpte honom att packa, ordnade te och ringde regelbundet under färden för att kontrollera att han klarade resan.

Den svarte medarbetaren beskriver han som en del av familjen och som någon som gjort mer för honom än någon vit person han känner. Berättelsen om hjälpen står sida vid sida med hans anklagelser om rasism: kritiken riktas mot angriparna, den politiska retoriken och myndigheternas agerande, samtidigt som han framhåller en nära relation över hudfärgsgränsen.

Flytten gav ingen trygghet

Efter mordet lämnade familjen gården och flyttade till Karoo. Lotz säger att han ville bort från brottsplatsen och trodde att området skulle vara säkrare. Några månader senare mördades enligt honom grannen intill. Grannens hustru överlevde trots att hon hade skjutits två gånger.

Han berättar även om en gård han köpte i Middelburg i Östra Kapprovinsen. Säljarnas föräldrar hade enligt hans uppgifter tvingats ned på knä och skjutits i bakhuvudet. En annan man som hyrde en gård i samma trakt ska ha dödats genom att få halsen avskuren.

Lotz räknar själv till tre gårdsattacker som han utsatts för.

Vid en annan attack ska personer först ha kommit till gården och sagt att de ville köpa får. Därefter anlände fler beväpnade män i ett fordon och började skjuta. Lotz säger att familjen besvarade elden och att polisen kom till platsen, men att någon kriminalteknisk undersökning inte genomfördes.

Han beskriver också en brand som förstörde traktorer, utrustning och lagrat foder. Enligt honom anlades branden av en man som tidigare hade gripits efter att Lotz hjälpt polisen i ett ärende om misstänkt stöldgods, men som sedan kommit undan.

Stängsel, taggtråd, larm, kameror och hundar ingår enligt Lotz i vardagen. Skydden ska hålla angripare ute, men han beskriver samtidigt hur de kan göra ett hem till en fälla när beväpnade gärningsmän väl har tagit sig in.

Livstidsdömd ska ha släppts efter ett år

En stor del av Lotz kritik handlar om vad som händer efter ett överfall. Han hävdar att mordutredningar blir liggande, att akter saknar innehåll eller försvinner och att den som försvarar sig riskerar att själv bli föremål för en brottsutredning.

Mannen som enligt Lotz dömdes för mordet på svärfadern kom från Moçambique. Lotz säger att polisen uppgav att mannen hade mördat 23 människor och att straffet var livstid, med sammanlagda straff på 146 år. Han uppger att han nyligen fick besked om att mannen hade släppts efter ett år.

Senare i samtalet berättar han att han också fått uppgiften att mannen är död, men att han inte har fått något som styrker det. Varken frigivningen, straffets exakta utformning eller den senare uppgiften om dödsfallet kan kontrolleras genom handlingar i det tillgängliga materialet.

Lotz jämför med en tidigare anställd som enligt honom sitter fängslad efter att ha knivskadat andra, utan att någon av de skadade dog. För honom blir skillnaden ett exempel på ett rättssystem som han inte längre litar på.

Han beskriver rättegången som ytterligare en påfrestning för familjen. Hustrun behövde redogöra för övergreppen flera år efter attacken och fick enligt honom sin trovärdighet ifrågasatt. Lotz säger också att åklagaren var dåligt förberedd och att kontakten före förhandlingen var mycket kort.

Hans kritik gäller inte enbart svarta myndighetsföreträdare. I berättelsen om rättegången anger han att åklagaren, försvarsadvokaten och domaren var vita.

Tvisten om dödsattesterna

Lotz anklagar också myndigheterna för att registrera dödsfallen på ett sätt som enligt honom försvårar redovisningen av gårdsmord. Han säger att han protesterade mot uppgifterna på svärfaderns dödsattest och efter en konflikt fick en handling där skottskada i buken angavs.

Andra dödsattester för personer som han säger har mördats ska enligt hans berättelse ange onaturliga orsaker.

Lotz menar att sådana registreringar, tillsammans med bristande utredningar, gör att våldet inte syns ordentligt i statistiken. Hans anklagelse beläggs dock inte av någon jämförelse mellan dödsattester, polisakter och brottsstatistik i det tillgängliga underlaget.

Malemas retorik i centrum

När Lotz talar om politiskt ansvar återkommer han till Julius Malema och sången som uppmanar till att döda boern eller bonden. Lotz uppfattar budskapet som en uppmaning till våld mot människor som honom själv. Han menar att gårdsattackerna inte kan förklaras enbart som rån som gått fel.

Malema leder Economic Freedom Fighters, EFF, ett marxist-leninistiskt parti. Han tillhörde tidigare ANC men uteslöts.

Nya Dagbladet rapporterade i augusti 2023 om hur Malema ledde sången vid EFF:s tioårsjubileum på FNB Stadium i Johannesburg. Framträdandet kritiserades bland annat av Elon Musk, som efterlyste en kommentar från president Cyril Ramaphosa.

Lotz anklagar i den nya intervjun Malema för att i praktiken gynna ANC och Ramaphosa. Det är hans politiska bedömning, inte ett belagt uppdrag från regeringen. Underlaget visar inte heller att regeringen har beordrat eller sanktionerat de mord han beskriver.

Han invänder mot att vita bönder görs ansvariga för fattigdomen och för historiska övergrepp. Sin egen första gård säger han sig ha köpt med pengar som han sparat genom arbete som hovslagare, efter att Nelson Mandela hade frigivits. Han framhåller att gården varken var ett arv eller något han tog från någon annan.

Carlson för samtalet vidare till etnisk rensning. Han menar att kombinationen av våld, politiska budskap och begränsningar av möjligheten att försvara sig pekar i den riktningen. Lotz använder också begreppet folkmord.

Familjens liv efter attacken

För familjen slutade följderna inte när angriparna lämnade gården. Lotz berättar att de fick vänta fyra dagar på kriminaltekniker och att barnen under tiden befann sig i en miljö där blodet ännu inte hade kunnat städas bort.

Han säger att en dotter senare behövde psykiatrisk vård och skrev en bok med dikter. Hustrun blev svårt sjuk under åren efter attacken och fick enligt honom bland annat behandling för leukemi. Hon är nu död.

Lotz kopplar hennes sjukdomar till den extrema rädsla hon utsattes för. Något medicinskt orsakssamband kan inte fastställas utifrån intervjun. Däremot beskriver han konkret hur familjens liv kom att kretsa kring behandlingar, långa resor och kostnader.

För vården behövde han enligt sin berättelse köra hustrun till Kapstaden, nära 900 kilometer från hemmet. Under flera år reste de dit återkommande. Han berättar om perioder då han själv fick ge henne injektioner och om hur smärtan och behandlingarna begränsade hennes vardag.

Lotz är samtidigt kritisk mot att familjens berättelse möts med anklagelser om rasism. Carlson riktar motsvarande kritik mot amerikanska medier och menar att deras rapportering avfärdar böndernas erfarenheter.

Trots allt säger Lotz att han vill stanna i Sydafrika. Barnen vill inte lämna landet. Han efterlyser hjälp och större trygghet för familjen, men säger att han inte vet vilken lösning som kan göra det möjligt att fortsätta leva och arbeta där.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tiotusentals protesterar mot spansk bostadskris

Bostadsbristen

Uppdaterad Idag kl 10:00, Publicerad Igår 14:09 – av Jan Sundstedt

Tiotusentals demonstrerade under lördagen mot bostadskrisen i Madrid och omkring 50 andra spanska städer. Protesterna kom dagen efter att parlamentet röstat ned regeringens nödåtgärder för hyresgäster.

I Madrid uppskattade Delegación del Gobierno, statens regionala representation, antalet deltagare till 70 000, samtidigt som arrangörerna uppgav 500 000.

Demonstranterna krävde rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Bland kraven fanns också uppmaningar till generalstrejk och genomgripande reformer av bostadspolitiken.

Startskottet för protestvågen var vräkningen av 87-åriga María del Carmen Abascal, kallad Maricarmen, i Madrid den 23 september i år.

Abascal hade ett hyreskontrakt med reglerad hyra som hennes far skrev under på 1950-talet. Fastighetsbolaget Urbagestión köpte fastigheten 2018.

Vräkningen inför tv-kamerorna fick hundratals människor att slå läger vid Puerta del Sol i protest.

Högern fällde Pedro Sánchez dekret

Under fredagen röstade en majoritet i underhuset ned två dekret från Pedro Sánchez vänsterledda minoritetsregering.

Konservativa PP, högerpartiet Vox och katalanska Junts röstade emot förslagen, skriver El País. Partiernas röster fällde båda dekreten om åtgärder på bostadsmarknaden.

Regeringens första dekret skulle stoppa vräkningar av utsatta hyresgäster, begränsa korta hyreskontrakt och spekulation samt ge skattelättnader för uthyrning och nybyggnation. Dekret två gällde automatisk förlängning av hyresavtal.

En hyresvärd som vill bryta ett hyreskontrakt skulle enligt regeringsförslaget betala hyresgästen en ersättning motsvarande tolv månadshyror för att avsluta avtalet.

Folkmassa med banderoller på Puerta del Sol i Madrid
Demonstranterna kräver rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Foto: Faksimil/X/@JPActivista/DW

Tårgas och gummikulor

Junts-politikern Miriam Nogueras hävdar att åtgärderna skulle riskera få hyresvärdar och ägare att ta bort bostäder från hyresmarknaden.

Resultatet blir enligt henne ännu högre priser och en trängre marknad. Beskedet från parlamentet kom samtidigt som protesterna i Madrid pågick.

I Valencia använde polisen bland annat gummikulor och tårgas mot demonstranterna.

Omkring 30 demonstranter tog sig in i Konstens och vetenskapens stad, ett stort kultur- och vetenskapskomplex, innan polisen lyckades fösa ut dem. Fem personer greps och nio poliser skadades i samband med insatsen.

I många andra städer förlöpte protesterna dock relativt fredligt.

Ett preliminärt avtal öppnar dock nu för att 87-åriga María del Carmen Abascal ska kunna flytta tillbaka till bostaden som hon vräktes från.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.