Annons:

30 000 afghaner har flugits till Kanada – via FN-projekt

Befolkningsutbytet i Vรคst

Uppdaterad april 18, 2023, Publicerad april 18, 2023 โ€“ av Jan Sundstedt
Genrebild - afghanska mรคn i traditionell klรคdsel.

Rรคttegรฅngen nรคrmar sig – hjรคlp Nya Dagbladet i mรฅl i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rรคtten till ett bankkonto รคr grundlรคggande โ€“ stรถd vรฅr stรคmningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedrรคknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den tolfte april anlände ännu ett chartrat plan med afghanska migranter till Toronto och över 30 000 afghaner har nu blivit ”vidarebosatta” i landet genom FN:s migrationsorganisation IOM.

IOM har sedan augusti 2021 haft ett nära samarbete med Justin Trudeaus regering, som gått ut på att flyga in afghaner i landet och tilldela dessa permanenta kanadensiska uppehållstillstånd.

– Säker och värdig vidarebosättning av flyktingar världen över har varit en central del av IOM:s arbete i mer än 70 år, och vi är stolta över att vara en del av Kanadas ansträngningar för att ge tiotusentals utsatta afghaner ett nytt hem, kommenterar organisationens generaldirektör António Vitorino och tillägger att man säkerställer att afghanerna ges ”möjligheten att börja om sina liv i säkerhet”.

Kanadas migrationsminister Sean Fraser kallar 30 000 mottagna afghaner för en ”milstolpe” och ”ett bevis på våra samarbetspartners engagemang”.

Annons:

– Att ta emot 30 000 afghaner är en betydande prestation, trots att Afghanistan är en av de största och svåraste vidarebosättningsinsatserna i Kanadas historia.

Han hävdar vidare att han mött afghaner som fått chansen att ”bygga upp nya liv I Kanada” och att detta gör honom mer beslutsam än någonsin att ”hjälpa så många sårbara afghaner som möjligt”.

– Vi kommer att fortsätta att samarbeta med våra partner för att göra allt vi kan för att föra afghaner i behov av skydd i säkerhet och för att ge dem ett nytt hem och det stöd de behöver för att trivas i Kanada, lovar han.

 

FN-organisationen IOM spelar enligt sig själva en ”helt avgörande roll” när det kommer till att hjälpa afghaner att ta sig till Kanada. Detta genom att samordna flygningar, hjälpa till med ansökningsprocesser, tillhandahålla hälsobedömningar och ”förbereda afghaner på deras nya liv i Kanada”.

Kanadas vänsterliberala ledning har lovat att ta emot ytterligare minst 10 000 afghaner och IOM har tidigare också arbetat tillsammans med landets regering för att flyga in ett stort antal syriska och irakiska migranter.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Annons:

Norsk borgmรคstare slรฅr larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igรฅr 14:34 โ€“ av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Annons:

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Stรถd fรถr hรถjt รฅtervandringsbidrag stรถrst i utsatta omrรฅden

Befolkningsutbytet i Vรคst

Publicerad november 17, 2025 โ€“ av Jan Sundstedt
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt hรถjt taket fรถr รฅtervandringsbidraget รถkar nu stรถdet fรถr att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.

Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.

När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.

Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.

Annons:

Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.

Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.

I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.

Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.

Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.

Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.

Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.

Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.

Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Lidingรถ vill skicka ointegrerade invandrare till รฅtervandringskritiska kommuner

Befolkningsutbytet i Vรคst

Publicerad november 11, 2025 โ€“ av Markus Andersson
Lidingรถmoderaterna med Daniel Kรคllenfors i spetsen har fรฅtt mycket positiv kritik fรถr att stรฅ upp fรถr tryggheten pรฅ Lidingรถ och problemen kring integration och mottagande av migranter.

Den moderatstyrda kommunen Lidingö med ordförande Daniel Källenfors i spetsen föreslår att kommuner som bojkottar regeringens återvandringsdialog ska förlora statsbidrag. Dessutom vill Lidingö kunna flytta nyanlända som inte integrerats till just dessa kommuner.

Ett stort antal kommuner runt om i landet har sagt nej till regeringens dialog om frivillig återvandring. De flesta är socialdemokratiskt styrda, men även vissa moderatstyrda kommuner har tackat nej till möten med Teresa Zetterblad, den nationella samordnaren för arbetet, skriver Fria Tider.

Lidingö går en helt annan väg. Där har de styrande moderaterna tackat ja till möte med Zetterblad, och kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) riktar nu skarp kritik mot de kommuner som väljer att stå utanför.

Anklagar S-kommuner för hyckleri

I ett inlägg på Facebook anklagar Källenfors socialdemokratiskt styrda kommuner för att försöka "vinna falska godhetspoäng genom att ta avstånd från sin egen politik". Han påpekar att återvandringsbidraget ursprungligen infördes av Olof Palme.

Annons:

De kommuner som nu stoltserar med att vägra möte med den nationella samordnaren slänger sig med trötta uttryck så som att 'alla behövs'. Men det stämmer tyvärr inte i det högteknologiska och högkvalificerade samhälle som Sverige är i dag, skriver Källenfors.

Han menar vidare att det kan finnas fall där återvandring är det bästa alternativet:

Om man dessutom inte önskar bli en del av vår svenska kulturella gemenskap eller att ens barn ska bli svenskar med samma rättigheter och friheter som svenska barn, så kan det vara så att man trivs och mår bättre i sitt eget hemland.

Kopplar vägran till integrationsproblem

Källenfors kopplar samman kommunernas vägran med stora så kallade integrationsproblem och hög kriminalitet. Samtidigt påpekar han att dessa kommuner ofta är beroende av höga statsbidrag från det kommunala utjämningssystemet.

Lidingö betalar över en miljard kronor per år till andra kommuner genom utjämningssystemet. Källenfors ifrågasätter varför Lidingöborna ska fortsätta finansiera kommuner som påstår sig sakna integrationsproblem.

Hans förslag är att kommuner som inte vill "ta tag i sina utanförskapsproblem" ska förlora sina bidrag från utjämningssystemet. Dessutom vill han att Lidingö ska kunna anvisa nyanlända som inte integrerat sig inom den tvååriga etableringstiden till just de kommuner som vägrar delta i återvandringsdialogen.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Vรฅldtรคktsdรถmd syrier kvar i Sverige sex รฅr efter utvisningsdom

Migrantvรฅldet

Uppdaterad november 10, 2025, Publicerad november 10, 2025 โ€“ av Markus Andersson
Tรคltet vid Emmabodafestivalen 2017 dรคr den syriske migranten Noraldin Alhamamy, numer "Emil Jordensson", vรฅldtog en 15-รฅring flicka.

En migrant som dömdes till utvisning för överfallsvåldtäkt av en 15-årig flicka på en musikfestival 2017 är fortfarande kvar i Sverige. Under tiden har 30-åringen begått nya brott och ställde upp i kyrkovalet i somras. Nu kallar migrationsminister Johan Forssell (M) situationen för "sjuk" och lovar lagändringar.

Den 30-årige syriske medborgaren Noraldin Alhamamy kom till Sverige 2015 och fick permanent uppehållstillstånd hösten 2016. Redan sex dagar före beslutet dömdes han för sitt första brott i landet – sexofredande, skriver Fria Tider.

Sommaren 2017 begick han det brott som skulle leda till utvisning. På Emmabodafestivalen våldtog han en 15-årig flicka i hennes tält. Han hotade henne med kniv och höll för hennes mun under övergreppet. Flickan utvecklade posttraumatiskt stressyndrom och har beskrivit hur hon lever i ständig rädsla och ångest.

Han har förstört mitt liv, sade flickan under rättegången.

Annons:

Mannen, som numera går under namnet Emil Jordensson, dömdes till två år och åtta månaders fängelse samt utvisning med tioårigt inreseförbud. Men utvisningen har inte kunnat verkställas eftersom han anmält flera verkställighetshinder.

Hävdat konvertering och militärtjänst

Först hävdade han att han riskerade att kallas in för militärtjänst i den syriska armén. Senare påstod han att han konverterat till kristendomen, vilket han hävdade skulle utsätta honom för fara i hemlandet. Hans fall har varit uppe i Migrationsöverdomstolen och blivit vägledande för andra domstolar. Trots att han nekats flyktingstatus på grund av brottets grovhet är han kvar i Sverige mer än sex år efter domen.

Under tiden har han begått ytterligare brott. Förra året dömdes han för grov förgripelse mot tjänsteman efter ett hämndbesök hos en polis som gripit honom, samt för misshandel av sin fru, bilstöld och ofredande. Brotten bedömdes ha begåtts under en psykos och han dömdes till skyddstillsyn.

I somras avslöjades det i Smålandsposten att mannen kandiderade till kyrkovalet, vilket var möjligt eftersom han är folkbokförd i Sverige. Han drog tillbaka sin kandidatur efter avslöjandet.

Ny lagstiftning planeras

Det är naturligtvis sjukt. Det är under all kritik, säger migrationsminister Johan Forssell till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen kommer att föreslå en ny lag kallad "tolerated stay" för att hantera personer i denna situation. De ska då inte få tidsbegränsat uppehållstillstånd, förbjudas lämna ett visst område, få anmälningsplikt och inte kunna ta del av svensk välfärd eller folkbokföra sig.

Mannen sitter sedan september i häkte efter att Migrationsverket beslutat att han inte kan sitta i vanligt förvar på grund av sin brottslighet.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.