Vid SpaceX senaste testflygning fångades en del av raketen in när den återvände till uppskjutningsplatsen. Det är första gången någonsin som detta testats och innebär i praktiken att man kan återanvända uppskjutande raketer.
Under söndagen genomförde man sin femte testflygning av raketen Starship i Texas. Under testet manövrerades startraketen, även kallad booster, tillbaka bredvid sitt uppskjutningstorn där den fångades upp av ett par gigantiska mekaniska armar. Det är första gången någonsin som någon testat detta och trots svårighetsgraden lyckades SpaceX vid första försöket.
– En dag för historieböckerna, säger ingenjörerna på SpaceX, enligt BBC.
Tanken är att man ska kunna återanvända raketen, vilket gör att kostnaderna minskar markant. Den övre delen, som transporterar astronauter och last, landade sedan framgångsrikt i Indiska oceanen. Även där är tanken att man ska kunna återanvända den övre sektionen.
Annons:
Mars nästa?
Grundaren Elon Musk är därmed ett steg närmare sin dröm om att en dag skicka människor till Mars.
"Världen bevittnade hur framtiden kommer att se ut när Starship börjar transportera besättning och gods till destinationer på jorden, månen, Mars och bortom", skriver SpaceX på sin hemsida.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
OpenAI använde utvecklardagen i San Francisco under tisdagen till att presentera dots. Det är inte en ny chattbot, utan agenter som enligt bolaget ska kunna arbeta i bakgrunden dygnet runt, med egen dator och tillgång till de appar användaren själv kopplar in.
I det officiella klippet från presentationen beskrivs dots som agenter som kan boka ett bord, eller ta sig an större arbetsuppgifter med samma initiativ som en driven ingenjör eller en stabschef. Figurerna i filmen, de färgglada blobbarna, är bolagets ansikte utåt för produkten.
OpenAI beskriver därmed en förflyttning från samtal till handling: användaren ska kunna lämna över uppgifter, men behöver samtidigt bedöma vilka konton och befogenheter agenten får tillgång till.
Enligt OpenAI:s presentation drivs dots av den redan släppta modellen GPT-6 Astra, inte av ett nytt flaggskepp. Agenten ska lära sig vad användaren behöver och kunna sätta igång innan någon frågar. Den har en egen molndator och webbläsare, kan kopplas till fler än 4 000 appar via de tillägg som redan finns i ChatGPT, och ska kunna nås via sms och telefonsamtal.
Annons:
Bolaget betonar att användaren sätter gränserna: vad agenten får göra själv, när den ska fråga först, och vad den aldrig får göra. Att koppla in den egna datorn är valfritt, eftersom doten körs på OpenAI:s molndator. Det är en viktig reservation. En agent som kan agera i mejl, kalender och arbetsverktyg är inte samma sak som en chatt som bara svarar.
Dots finns från och med tisdagen i ChatGPT på webb, mobil och dator för Pro, Business Premium och Enterprise, i de marknader OpenAI räknar som aktuella. Plus-abonnenter står utanför. Första doten skapas i skrivbordsappen eller i webbläsaren på datorn. Det är OpenAI:s svar på samma slags produkt som xAI redan säljer som Grok Bot: en agent som loggar in i användarens verktyg och utför jobb, inte bara svarar.
Resten av dagen: en billigare modell
Vid sidan av dots släppte OpenAI GPT-6.1 Sol. Enligt bolagets egen text ska den ligga nära Astra till en femtedel av tokenpriset. API-priset är 2 dollar per miljon inmatade token och 10 dollar per miljon utmatade. Astra ligger på 10 respektive 50 dollar. Cachelagrad inmatning kostar 0,10 dollar, 95 procent under ordinarie inpris. Den mindre modellen GPT-6 Luna kostar 0,10 och 0,50 dollar.
GPT-6.1 Sol is here.
Upgraded with stronger agentic coding and computer use, near-Astra performance, and cached input at a 95% discount to standard input pricing.
GPT-6.1 Sol is built for complex refactors, deep codebase investigations, and long-running agents across apps. pic.twitter.com/1XRVKHgISH
OpenAI:s egen prisjämförelse. Astra kostar fem gånger så mycket per token som GPT-6.1 Sol. Foto: OpenAI
I samma tråd, som är bolagets egen mätning och inte ett oberoende test, uppger OpenAI att GPT-6.1 Sol når 75,2 procent på DeepSWE v1.1 vid hög resonemangsnivå, mot 68,8 procent för GPT-6 Sol, till ungefär 76 procent lägre kostnad per uppgift. På AutomationBench anges 31,7 procent, 4,8 poäng över GPT-6 Sol vid samma inställning. På OSWorld 2.0 offline anges 71,4 procent mot Astras 73,5, till ungefär en sjundedel av Astras kostnad per uppgift. På svåra faktafrågor uppger bolaget ungefär 32 procent färre svar med faktafel än GPT-6 Sol, vid låg resonemangsnivå.
Sol är från tisdagen tillgänglig i ChatGPT Work, Codex och API:t. I den vanliga chatten finns den ännu inte, enligt OpenAI. Ultrafast, en snabbare körning som bolaget uppger kan vara upp till åtta gånger snabbare i Codex, kräver det nya abonnemanget Pro 500: 500 dollar i månaden, med en användningstak som OpenAI säger motsvarar 25 gånger Plus.
Utvecklardagen var alltså full av produktnyheter. Det som faktiskt möter vanliga användare först är inte en billigare modell i chatten, utan en agent som får arbeta i deras verktyg, och bara om de redan betalar för Pro eller ett företagskonto.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
AI-bolaget Anthropic släpper en mellanmodell som i bolagets egna tester når nästan samma nivå som flaggskeppet, till halva listpriset. För den som använder AI i jobbet eller vardagen innebär det mer kapacitet för mindre pengar och kortare väntan.
Claude Sonnet 5.5 släpptes den 28 september 2026. Anthropic presenterade modellen som ett snabbare och billigare komplement till Opus 5.5, som kom knappt en vecka tidigare.
Priset är oförändrat jämfört med föregångaren Sonnet 5: 2 dollar per miljon indatatokens och 10 dollar per miljon utdatatokens. Tokens är de textbitar som modellerna läser, skriver och debiterar efter. Det är hälften av Opus 5.5:s listpris på 4 respektive 20 dollar.
Alla delar av notan halveras dock inte. Cache-läsningar, alltså återanvänd text som modellen redan har tagit emot, kostar 0,20 dollar per miljon tokens för båda modellerna.
Annons:
Besparingen ligger i stället i effektiviteten. Enligt Anthropic behöver Sonnet 5.5 oftast betydligt färre tokens för samma arbete, och i bolagets tester kostar en uppgift upp till 30 procent mindre än med Sonnet 5. Modellen genererar dessutom text mer än 30 procent snabbare än föregångaren.
Introducing Claude Sonnet 5.5, the second model in the Claude 5.5 family.
It’s a clear upgrade over Sonnet 5, runs more than 30% faster, and costs up to 30% less for most work. pic.twitter.com/UvXD8mDTF1
Testsiffrorna kommer från Anthropics egen redovisning och är inte oberoende verifierade. Den mest uppseendeväckande gäller Terminal-Bench 4.0, som mäter hur väl en modell klarar komplexa programmeringsuppgifter i flera steg via kommandoraden.
Där får Sonnet 5.5 70,6 procent. Opus 5.5 når 66,4 procent på sin högsta ansträngningsnivå, Xhigh, medan Sonnet 5 stannade på 10,3 procent.
I övriga tester ligger den nya modellen strax under Opus. På GDPval-AA, som prövar verkliga arbetsuppgifter inom 44 yrken och som analysföretaget Artificial Analysis körde på en förhandsversion av modellen, blev resultatet 1844 mot 1846. På CursorBench, med uppgifter från verkliga programmeringssessioner, fick Sonnet 5.5 55,5 mot 57,8. På FrontierCode, som mäter om en modells kodändringar skulle godkännas, fick Sonnet 5.5 52,1 på nivån Xhigh mot Opus 5.5:s 54,4.
Anthropic drar själv en gräns. Bolaget skriver att Opus 5.5 fortfarande är "klart starkare på komplext, öppet arbete som kräver uthålligt omdöme".
Skillnaden mellan modellerna styrs också av hur hårt de får arbeta. På högre ansträngningsnivåer resonerar modellen längre och kontrollerar sitt arbete noggrannare, vilket kostar fler tokens. Där kan Sonnet 5.5 enligt Anthropic prestera i nivå med Opus till en liknande kostnad per uppgift.
Kod i tiotusentals rader
Flera kunder har testat modellen i förväg. Spelbolaget Epic Games lyfter fram att den klarade tunga uppgifter utan att tappa fart.
"I Epics tidiga tester klarade Claude Sonnet 5.5 samma kvalitetsribba som man väntar sig av en modell i en högre klass. Den nya modellen hanterade tiotusentals rader kod för arkitekturen i spelsystem, höll svaren snabba och klarade uppgifter som pågick i flera timmar", skriver Daniel Vogel, operativ chef på Epic Games, i ett kundcitat på Anthropics lanseringssida.
Anthropic nämner också en mer lättsam milstolpe: Sonnet 5.5 är den första Sonnet-modellen som har klarat spelet Pokémon Red enbart utifrån skärmbilder.
i’ve been testing claude sonnet 5.5 over the past week. here are some experiments i tried ..
project 1: a forest made of javascript
i wanted to recreate the feeling of sitting alone in the sun under a canopy of leaves. this scene was made with 3000 lines of js / webgl shaders… pic.twitter.com/N3jaFE1GEN
Den ökade förmågan får följder för säkerheten. Anthropic sätter cyberskydd på Sonnet 5.5 som liknar dem på Opus 5.5, eftersom förmågan har ökat kraftigt jämfört med Sonnet 5. Det är den första Sonnet-modellen med den nivån av skydd.
Uppgifter som bedöms som högriskabla inom cybersäkerhet lämnas i stället synligt över till Sonnet 5. Vanlig programutveckling, som att hitta och rätta buggar i egen kod, påverkas inte, enligt Anthropic.
Sonnet 5.5 finns redan tillgänglig i Claude-apparna och för utvecklare under namnet claude-sonnet-5-5 på Claude Platform, Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Den minsta modellen i familjen, Haiku 5.5, som är byggd för stora volymer och kostnadskänsliga tjänster, kommer under de kommande veckorna.
För vardagsanvändaren är standardinställningen det intressanta. I Claude-apparna körs modellen på mellannivån Medium, och där överträffar Sonnet 5.5 enligt Anthropic föregångarens bästa resultat på Terminal-Bench för mindre än en tiondel av kostnaden per uppgift.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Han lutar sig tillbaka, lägger händerna bakom nacken och låter bilen ta vägen. I en ny video från AI-entreprenören Alex Finn ser morgondagens bilresa ut som ett kontor i rörelse: Cybertrucken navigerar, och Grok får sköta inkorgen. Det är en glimt av en vardag som kan bli vanlig för allt fler. Om den är bra eller dålig är en annan fråga, och den besvaras inte här.
Finn sitter i förarsätet utan att röra ratten. I ena stunden gestikulerar han mot skärmen, i nästa vilar han med fötterna framåt medan bilen följer vägen. Poängen i klippet är enkel. Resan till jobbet, eller till affären, behöver inte längre vara en stund då händerna måste vara upptagna av körningen.
Under tisdagen meddelade Tesla att Grok i bilen nu kan kopplas till förarens inkorg, kalender och filer. Elon Musk skrev att ”Grok @Bot now in your Tesla”. Bolaget beskriver det som en handsfree-funktion: man ber assistenten om något, och den kan läsa, sammanfatta och svara medan man kör eller använder FSD.
Händerna bakom nacken, ratten orörd. Skärmdump: @AlexFinn/X
De tyngre uppdragen, de som Tesla kallar Grok @bot, kräver enligt bolaget abonnemanget SuperGrok Heavy. Samma slags agent går också att använda utanför bilen, i mobilen eller vid datorn. Enklare röstkommandon ingår i den vanliga Grok-funktionen i bilen. Det är alltså inte en fri agent för alla förare, utan en betald nivå ovanpå den assistent som redan sitter i skärmen.
Annons:
I klippet ser det ut som om föraren kan luta sig tillbaka helt. Tesla själva beskriver FSD som övervakat. Föraren ska fortfarande ha uppsikt, och ansvaret lämnar inte förarsätet. Skillnaden mot en vanlig pendling är ändå tydlig i bild: ratten sköter sig, och uppmärksamheten kan ligga på något annat.
Han pratar med assistenten i stället för att hålla i ratten. Skärmdump: @AlexFinn/X
Finn är AI-entreprenör och driver YouTube-kanalen Alex Finn, med omkring 237 000 prenumeranter, där han visar hur nya AI-verktyg används i praktiken. Den som vill hänga med i den sortens experiment hittar fler där. Kanalen ligger ofta tidigt på sådant som just har släppts, och klippet är ett exempel på den blicken.
Det som visas är inte en färdig bild av allas vardag. Det är en tidig version, i en dyr bil, med ett abonnemang som de flesta ännu inte har. Men riktningen är lätt att se. Bilen blir en plats där man kan ta anteckningar, gå igenom mejlen eller styra en bit av arbetsdagen utan att hålla i ratten.
Kamerorna fanns där före assistenten
Samma bilar har samtidigt fått kritik som inte har med Grokboten att göra. Reuters rapporterade 2023 att grupper av Tesla-anställda mellan 2019 och 2022 delade kameraklipp från kundbilar i interna chattar. Enligt tidigare anställda syntes bland annat garage, privata tomter och situationer som ägarna knappast hade tänkt sig som utbildningsmaterial. Sju av dem sade att arbetsverktyget kunde visa var inspelningen var gjord, vilket i praktiken kunde avslöja var en ägare bodde.
Tesla har uppgett att kamerainspelningar förblir anonyma och inte kopplas till föraren eller bilen. Bolaget svarade inte på Reuters detaljerade frågor. Kritiken gäller alltså hur och var man kör, och vad bilens kameror fångar, inte den nya mejlfunktionen och inte Grokbot som verktyg i mobilen. Röststyrningen i bilen förutsätter dessutom att bilen hör det som sägs till assistenten. Den som sitter och pratar jobb i kupén sitter i samma kupé som redan har kameror, mikrofon och en historik av insamlade kördata.
Olika människor kommer att värdera bilens kameror olika. För en del är röststyrningen en arbetsro som tidigare inte fanns på väg till jobbet. För andra är kamerorna ett lager av insyn i en stund som brukade vara privat. Det ska inte blandas ihop med Grokbot i sig. Den som använder agenten i mobilen, på promenaden eller vid datorn hemma gör inte användningen publik per automatik.
Grokbot är xAI:s agent för att utföra uppgifter, inte bara svara i en chatt. Den kan styras från mobilen eller datorn, när man är ute och går eller sitter hemma, och användningen blir inte publik av sig själv.
Enligt xAI ingår Grok Bot i SuperGrok, från 30 dollar i månaden. I Teslan kräver de tyngre uppdragen enligt bolaget fortfarande SuperGrok Heavy.
Den som har ett xAI-konto kan aktivera Zero Data Retention i kontoinställningarna. Inställningen gäller då hela kontot, och promptar och svar sparas inte. Den stänger inte av bilens kameror.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Qualcomm har släppt en tidig Linuxversion för bärbara datorer med Snapdragon X2. För den som vill använda en dator utan Windows eller Googles system kan det på sikt ge ett alternativ på samma hårdvara. Än så länge är versionen till för utvecklare, inte en färdig installation för vanliga användare.
Förhandsversionen presenterades den 23 september. Den har testats med Debian 13 och en särskild Linuxkärna. Qualcomm arbetar fortfarande med att föra in stödet i den ordinarie Linuxkärnan, så att det längre fram kan användas av Linuxdistributioner.
Någon installationsskiva för vanliga användare är det ännu inte. Qualcomm skriver att förhandsversionen riktar sig till distributionsansvariga, kärnutvecklare, verktygskedjor och hårdvaruingenjörer. Byggrecepten för både Debianavbilderna och kärnan ligger öppet på Github.
You asked. We listened.
The @Linux on @Snapdragon X2 Series Early Developer Preview is here. It's an early milestone, with support rolling out in phases, but developers can start exploring, testing, and providing feedback already today: https://t.co/aBjbsJCLBc
Vanliga användare får enligt bolaget sin installera-och-kör-lösning senare, när distributionerna tagit in det som hunnit landa i huvudkärnan.
Annons:
Ett tredje system på samma kisel
Den som vill lämna Windows stöter ofta på samma mur. Datorn är byggd, testad och levererad för Microsoft, eller för Google, och alternativet får klara sig bäst det kan. Qualcomm beskriver nu i stället Linux som ett tredje operativsystem för Snapdragon X2, vid sidan av Windows och Googlebook.
Omfånget är samtidigt snävt. Beskedet gäller bärbara datorer med Snapdragon X2. Stationära datorer, den tidigare generationen Snapdragon X och Qualcomms övriga utvecklingskort omfattas inte.
Inte heller alla X2-bärbara är lika långt komna. Qualcomm skriver att beredskapen varierar mellan tillverkare och mellan olika varianter av kretsen.
Maskinerna är inga lättviktare. Enligt Canonicals och Qualcomms gemensamma besked har plattformen upp till 18 Oryon-kärnor på upp till 5,0 GHz, en NPU på upp till 80 TOPS och upp till 48 GB LPDDR5x-minne med en bandbredd på upp till 228 GB/s.
Självständigheten sitter i kärnan
Det första steget handlar om grunden. Datorn startar med systemd-boot som UEFI-starthanterare, och förhandsversionen omfattar USB, PCIe och enklare bussar som UART, I2C och SPI, liksom ström- och värmehantering.
Grafikstödet för Adreno bygger på de öppna Mesa-komponenterna Freedreno, Turnip och Rusticl. NPU:n Hexagon nås via fastRPC.
Här ligger det som gör nyheten intressant för den som bryr sig om oberoende. Valet av operativsystem är bara halva saken. Om kärnan, grafiken och NPU-drivrutinerna landar upstream kan Debian, Ubuntu och andra distributioner underhålla maskinerna själva, utan att vara beroende av Qualcomms egna sidopatchar vid sidan av den officiella kärnan.
Samma sak gäller den lokala AI som tillverkarna nu säljer datorerna på. När Hexagon-NPU:n fungerar under Linux kan modeller köras och användarens data behandlas på den egna datorn i stället för att skickas till ett molnkonto hos någon annan.
Det betyder inte att hela maskinen blir fri programvara. Beskedet säger ingenting om att proprietär firmware skulle försvinna, och ingen del av Qualcomms material beskriver stacken som helt öppen.
NyD har tidigare skrivit om hur Linux blir allt mer relevant i takt med att Windows blir mer låst, kontobundet och övervakat. Hittills har frågan för många stannat vid om den egna hårdvaran alls går att använda.
Tre tidsplaner att hålla isär
Det som finns i dag är förhandsversionen på Debian 13 med Qualcomms egen kärna.
Nästa steg är produktionsmognad, som Qualcomm siktar på i slutet av november 2026. Arbetet med att föra in koden i huvudkärnan fortsätter enligt bolaget även efter det. I Qualcomms nyhetskanal OnQ anges Debian som målet till slutet av året.
Ubuntu kommer senare. Canonical och Qualcomm meddelade samma dag att en certifierad Ubuntu-avbild för Snapdragon X2 är planerad till 2027. Enligt OnQ siktar bolagen på certifieringen under första halvåret 2027, och Canonical lovar fler detaljer om förhandsversioner närmare lanseringen.
Även tillverkarna rör sig. HP, Asus och Humain planerar enligt Qualcomm Linuxstöd under första delen av 2027.
För den som vill göra samma resa bort från Microsoft som Frankrike, som enligt NyD rapporterat ersätter Windows med Linux i statsförvaltningen, har hårdvaran länge varit den tysta flaskhalsen. Med Snapdragon X2 är ett svar på väg. Hur snabbt det når vanliga användare avgörs nu av hur mycket som faktiskt landar i kärnan före nyår.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
