Googles Anthropic-affär visar vem som äger AI-infrastrukturen

Jensen Huang, som grundade Nvidia och byggde upp världens ledande AI-chipbolag, har avgått som vd med omedelbar verkan. Avgångsbeskedet anger inget skäl.

Nvidias styrelse meddelade på torsdagen den 12 november att Huang lämnar posterna som vd, president och styrelseledamot. Finanschefen Colette Kress blir tillförordnad vd och behåller rollen som finanschef. Harvey C. Jones, tidigare vd för Synopsys, blir bolagets första styrelseordförande någonsin, och styrelsen söker nu en permanent efterträdare.

Avgången kommer efter en vecka av press. I ett brev till de anställda den 8 november erkände Huang att han varit otrogen mot sin fru, utan att namnge kvinnan. Samtidigt rapporterade New York Times och Financial Times om en promemoria, som sägs bygga på amerikanska underrättelser, där det hävdas att Alice Huang, chef för det Singaporebaserade datacenterbolaget Megaspeed, rekryterats av Kinas säkerhetstjänst. Jensen Huang förnekar att han känt till att hon skulle ha arbetat för kinesiska staten.

Styrelsen tillsatte en oberoende utredning och skrev i ett uttalande att den inte hade någon anledning att tro att vare sig nationell säkerhet eller bolagets hemligheter äventyrats. Avgångsbeskedet nämner varken anklagelserna eller privatlivet. I stället hyllas Huangs insatser som "djupgående".

Peking bromsar chippen

Bilden av ett Kina som till varje pris vill åt Nvidias chip skaver mot hur Peking faktiskt agerar. Omkring 600 000 av Nvidias avancerade H200-chip ligger lagrade i Hongkong i väntan på leverans till fastlandet, rapporterade nyhetsbyrån Reuters den 5 november med hänvisning till två insatta källor. Skälet är att Peking håller inne tillstånden för storskalig import.

Hindret sitter alltså inte i Washington. Trumpadministrationen gav förra året Nvidia lov att sälja H200 till godkända kinesiska kunder efter handelsförhandlingar mellan länderna. Bromsen sitter i den kinesiska ledningen, enligt Reuters av ovilja att öka beroendet av amerikansk teknik.

Linjen är inte ny. I september 2025 beordrade Kinas internetmyndighet CAC Alibaba och Bytedance att sluta testa och avbeställa Nvidias Kinaanpassade RTX Pro 6000D, rapporterade Financial Times.

Nvidia beskriver själv mönstret i sin årsrapport för räkenskapsåret som slutade den 25 januari 2026. Kinesiska staten har där uppmuntrat kunder att köpa från bolagets kinesiska konkurrenter och avrått från att köpa, importera eller använda dess datacenterprodukter, "inklusive alla Kinaspecifika produkter" som tagits fram för att följa amerikanska exportregler. Bolaget pekar ut en förlorad Kinamarknad som ett allvarligt ekonomiskt hot.

Företagen vill ha mer än staten tillåter

Kinas industripolitik och techjättarnas behov går isär. Bolagen behöver fortfarande Nvidias datorkraft för att möta den snabbt växande efterfrågan på AI. H200 är inte Nvidias nyaste processor, men den har förmågor som kinesiska alternativ ännu inte matchar, särskilt tillsammans med Nvidias mjukvara.

Bara mindre mängder har släppts in. Flera stora kinesiska internetbolag har fått omkring 10 000 chip vardera de senaste månaderna, och små partier har tagit omvägar via mellanhänder. Redan i juli rapporterade teknikpublikationen The Information att de totala tillstånden kunde stanna under 200 000 chip och att Peking vill att bolagen prioriterar kinesiska processorer för inferens, alltså själva körningen av AI-modeller.

Bristen syns i priset. En server med åtta H200-kort kostade i slutet av oktober över sex miljoner yuan, omkring 900 000 dollar, på den inofficiella marknaden i Kina. Priset var ungefär tre gånger så högt som ett år tidigare. Bytedance, Alibaba och Tencent har samtidigt beställt mer än tre miljoner av Nvidias enklare, exportgodkända RTX Pro 5500-kort för över 35 miljarder dollar.

Washington ville skapa beroende

I Washington har exportlättnaderna motiverats med just det beroende som Peking försöker undvika. Handelsminister Howard Lutnick förklarade i juli 2025 i en intervju med CNBC tanken bakom att låta Nvidia sälja det enklare H20-chippet till Kina.

— Man vill sälja tillräckligt till kineserna för att deras utvecklare ska bli beroende av den amerikanska teknikstacken. Det är tanken, sade Lutnick.

Kampen gäller därmed mindre själva kislet än vems ekosystem Kinas utvecklare ska bygga i. Washington vill binda dem till Nvidia. Enligt The Informations uppgifter, återgivna av Reuters, vill Peking att bolagen prioriterar kinesiska processorer för inferens, medan de kan få tillstånd att köpa begränsade mängder H200-chip för att träna AI-modeller.

Utlandskapaciteten som omväg

Kommentatorn Arnaud Bertrand lyfter en annan möjlig förklaring till varför datacenterbolag utanför Kina hamnat i fokus. Enligt hans tolkning kan kapacitet utomlands, som den Megaspeed driver, vara ett sätt för kinesiska företag att komma åt Nvidias beräkningskraft runt även Pekings egen självförsörjningslinje.

Lagret i Hongkong visar hur kluvet det kinesiska intresset för Nvidias chip är: staten håller emot, företagen vill ha mer. I det läget presenterar Nvidia sin kvartalsrapport den 17 november, den första utan Jensen Huang vid rodret sedan bolaget grundades 1993.