växter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 11 Jun 2026 11:51:14 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg växter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Vattna när det regnar – därför kan det hjälpa trädgården https://nyadagbladet.se/miljo/vattna-nar-det-regnar/ Thu, 11 Jun 2026 11:51:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233020 Regn räcker inte alltid för att växterna ska få vatten på djupet. Om jorden är uttorkad kan en extra vattning i samband med regn hjälpa fukten att tränga ner till rötterna. En regnskur efter flera torra dagar kan se ut som en lättnad för hela trädgården. Men för växterna är det inte säkert att vattnet når dit det behövs, skriver Land.se. När jorden har torkat ut kan ytan bli svår för vattnet att tränga igenom. En kort skur riskerar då att rinna bort, stanna ytligt eller avdunsta snabbt om vädret är varmt. Rådet är därför att vattna precis före regn, eller medan regnet pågår. Då blir marken mer mottaglig och regnvattnet får bättre möjlighet att söka sig längre ner i jorden. Det gäller särskilt efter varma perioder, när rabatter, grönsaksland och krukor hunnit torka ut ordentligt. Nyplanterade växter är extra känsliga, eftersom deras rötter ännu inte har hunnit söka sig djupt ner.

Förbered jorden före skuren

Ett sätt att få mer nytta av nederbörden är att luckra jorden lätt innan regnet kommer. Då minskar risken att vattnet bara rinner av den torra ytan. Jord med hög mullhalt håller också kvar fukt bättre. Kompost, löv, gräsklipp och annat organiskt material kan därför göra jorden mer motståndskraftig under torra perioder. Vid enskilda plantor kan små jordkanter runt växten hjälpa till att samla upp vattnet. Det gör att både regn och extra bevattning stannar kvar närmare rotsystemet i stället för att försvinna åt sidan. Den extra vattningen behöver inte ske kraftigt – det viktiga är att vattnet hinner sugas upp. En vattenkanna eller svettslang är därför ofta bättre än en hård stråle som snabbt spolar över ytan. Poängen är inte att vattna i onödan, utan att använda regnet mer effektivt. När jorden redan är mottaglig kan även en mindre skur bidra mer till växternas vattenförsörjning.]]> Därför ska du klappa dina tomatplantor https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-klappa-dina-tomatplantor/ Fri, 22 May 2026 13:02:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231158 Tomatplantor som stryks försiktigt kan utveckla kortare och stadigare stjälkar. Förklaringen finns i växternas naturliga reaktion på beröring, vind och annan fysisk påverkan. Tomater som odlas inomhus blir lätt rangliga, särskilt om de står varmt och ljuset inte räcker till. Ett enkelt knep är att varsamt röra vid den unga stjälken och bladverket varje dag – ett råd som även lyfts av tidningen Land. Rådet kan tyckas en aning märkligt men har stöd i växternas reaktion på sin omgivning. När en planta utsätts för vind, regn eller beröring kan den svara genom att växa mer kompakt och bygga en stadigare stam. Inom forskningen kallas fenomenet thigmomorfogenes.

Så gjordes försöket

I en studie på tomatplantor undersökte forskare vad som händer när plantans stjälk berörs upprepade gånger. De utsatte en ung del av stjälken för mekanisk påverkan och jämförde sedan resultatet med plantor som inte hade behandlats på samma sätt. Efter två veckor var den berörda delen av stjälken tydligt kortare än hos kontrollplantorna. Forskarna såg också att den närmast ovanförliggande delen av stjälken påverkades, trots att den inte hade berörts direkt. Beröringen tycks alltså utlösa en reaktion även i angränsande växtdelar. Forskarna mätte även förändringar i plantans kemiska processer. Redan efter ett dygn ökade aktiviteten hos enzymer kopplade till ligninbildning, ett ämne som bidrar till styvare cellväggar. Samtidigt sjönk halten av växthormonet auxin i den berörda delen av stjälken, vilket kan bidra till att längdtillväxten bromsas. [caption id="attachment_172531" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Clay Banks, Markus Spiske/Unsplash[/caption]

Lätt beröring räcker

För hobbyodlaren handlar det inte om att behandla plantorna hårdhänt. Tvärtom räcker en mycket lätt beröring – ungefär som att försiktigt klappa eller stryka plantan. Effekten efterliknar delvis den belastning som plantor utsätts för utomhus av vind och rörelse. Metoden kan vara särskilt användbar för tomatplantor som drivs upp inomhus innan de planteras om eller flyttas ut. En stadig planta klarar sig bättre när den senare bär blad, blommor och frukt. Metoden ersätter inte god skötsel i övrigt. Tomatplantor behöver fortfarande tillräckligt med ljus, lagom vattning, näring och omplantering i rätt tid. Men en varsam daglig klapp kan vara ett enkelt sätt att hjälpa plantan att bli mindre ranglig – och bättre rustad för säsongen.]]> Brännässlan – vårens stickiga superväxt https://nyadagbladet.se/halsa/brannasslan-varens-grona-nyttovaxt/ Tue, 12 May 2026 06:33:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229894 När de första späda brännässlorna kommer upp på våren är de som bäst att ta vara på. Den stickiga växten är rik på näring, användbar i köket och har i generationer varit en självklar del av både självhushållning, folkmedicin och trädgård. Brännässlan är en av vårens mest underskattade växter. Den växer där många helst undviker att sätta handen, längs diken, skogsbryn och gamla trädgårdskanter – men bakom de stickande bladen döljer sig en råvara som människor har använt i generationer. Det är under våren som nässlan är som mildast i smaken och enklast att ta vara på.

Plocka rätt – och på rätt plats

De bästa nässlorna att använda i matlagning är de unga, späda skotten som kommer på våren. Plocka helst toppskotten, gärna med handskar och sax, och välj platser som ligger en bit från vägar, besprutade marker och hundrastningsstråk. Undvik också kvävegödslad mark och hagar där djur gödslar marken, eftersom nässlor, enligt Skogsskafferiet, lätt kan lagra nitrater. Grova stjälkar och äldre plantor som hunnit bli stora eller börjat blomma är mindre lämpade. Brännässlan känns igen på det som gör den besvärlig: den bränns. Bladen är gröna, tandade och sitter motsatta på stjälken. En vanlig förväxlingsväxt är vitplister, som ofta växer på samma platser och har liknande blad, men saknar brännhår och får vita blommor. Vitplister är inte giftig och går också att äta, men den har inte samma näringstäta rykte eller användningstradition som brännässlan. Även etternässlan kan förväxlas med brännässla – den är inte heller giftig, men dyker oftare upp senare på sommaren. Vid osäkerhet bör man jämföra noggrant innan något hamnar i korgen. [caption id="attachment_173125" align="alignnone" width="1170"] Brännässla och Vitplister. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption]

I köket

I köket kan brännässlan användas ungefär som spenat, men med en tydligare grön, örtig och nötaktig smak. Skölj bladen noggrant, förväll dem i några minuter, kyl av och krama ur vätskan. Då försvinner bränneffekten och nässlorna blir en mjuk råvara som passar i allt från enkla vardagsrätter till mer avancerade vårrecept. Den mest klassiska rätten är nässelsoppa, gärna serverad med kokt ägg, grädde eller en klick crème fraiche. Men nässlorna gör sig också väl i pajer, omeletter och frittata, där de kan ersätta spenat eller mangold. Finhackade kan de vändas ner i pannkakssmet, bröddeg eller färskost, eller blandas med smör, citron och salt till ett grönt kryddsmör. Vill man variera användningen kan nässlor mixas till pesto med olivolja, vitlök, ost och nötter eller frön. De kan också röras ner i risotto, pastasåser och grytor mot slutet av tillagningen, där de ger både färg och en mild vårsmak. I mindre mängder fungerar de även som smaksättare i gnocchi, hemgjord pasta eller gröna biffar. Förvällda och urkramade nässlor kan frysas in i små portioner och tas fram under året, medan torkade blad kan malas till pulver och användas i te, smoothies eller degar. På så vis blir vårens korta nässelsäsong något man kan ta vara på långt efter att de första skotten har vuxit sig grova. [caption id="attachment_229988" align="alignnone" width="1170"] Nässelsoppa. Foto: iStock/Liliia Bila[/caption]

I trädgården

I trädgården kan brännässlan vara mer av en resurs än ett ogräs. Färska nässlor kan läggas i vatten för att dra och bli ett näringsrikt gödselvatten, som sedan späds innan det används till växter som behöver extra kraft. Blandningen luktar starkt, men är ett klassiskt knep bland odlare för att ta vara på det som annars ofta rensas bort. Nässlor kan också läggas i komposten som kväverikt grönt material. Samtidigt fyller de en viktig ekologisk funktion. Enligt brittiska Royal Horticultural Society är nässlor en viktig värdväxt för larver från flera dag- och nattfjärilar, och ett litet nässelbestånd i ett undanskymt hörn av trädgården kan därför gynna den biologiska mångfalden.

Näringsrik vårväxt

Brännässlan har länge haft rykte om sig att vara en av vårens mest näringstäta vilda växter. De späda bladen innehåller bland annat C-vitamin, järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel, och växten är dessutom relativt proteinrik. Särskilt tidigt på våren, när de första skotten kommer upp, har nässlan därför setts som ett stärkande tillskott efter vintern. Traditionellt har brännässlan använts som vårkur mot trötthet och matthet, ofta i form av te, soppa eller torkat pulver. Den mineralrika växten ansågs stärka kroppen efter den mörka årstiden. Nässelte har också druckits som allmänt stärkande örtte och förekommer i äldre huskurer kopplade till blod, leder och utrensning. Utvärtes har nässlan framför allt använts i hår- och hudvård. Avkok på nässelblad har använts som hårsköljning för hårbotten och fett hår, och nässla förekommer fortfarande i schampon och naturkosmetiska produkter. I enklare huskurer har avkoket också använts på huden, särskilt där man velat ha en sammandragande eller uppfriskande effekt. [caption id="attachment_229996" align="alignnone" width="1170"] Foto: Piotr Zygulski/CC BY-SA 2.0[/caption]

En gammal nyttoväxt

Historiskt har brännässlan också haft en praktisk roll i självhushållningen. Den är vanlig vid gårdar, i rabatter och diken, och har varit känd i Norden sedan åtminstone medeltiden. Torkade nässlor har använts som djurfoder, växten har brukats för växtfärgning och de fiberrika stjälkarna har kunnat bearbetas till textil. Under perioder av materialbrist har nässelfiber lyfts fram som ett alternativ till bomull och lin. Brännässlan var inte bara något som växte i utkanten av gården, utan en råvara som kunde mätta, gödsla, färga, klä och bidra till livet i trädgården. Det som i dag ofta betraktas som ett besvärligt ogräs var länge en självklar del av hushållets kretslopp. Kanske är brännässlan därför värd att upptäcka på nytt. Den kräver handskar och lite försiktighet, men ger mycket tillbaka: mat på tallriken, näring efter vintern, hjälp i odlingen och en påminnelse om hur mycket användbart som kan finnas i det vi annars rensar bort.]]> Forskare: Frön kan reagera på ljudet av regn https://nyadagbladet.se/vetenskap/fron-ljud-regn-mit-studie/ Sun, 10 May 2026 12:37:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229866 Risfrön som utsattes för vibrationer från fallande vattendroppar började gro betydligt snabbare än frön i en kontrollgrupp. En ny studie från MIT visar att växter kan uppfatta naturliga ljud i sin omgivning – långt innan regnvattnet hunnit fukta jorden. Regn har länge förknippats med groning eftersom vattnet mjukar upp jorden och ger fröet rätt förutsättningar att börja växa. Studien från Massachusetts Institute of Technology (MIT) tyder på att även ljudet av regn spelar roll. I experiment med risfrön fann forskarna att vibrationer från fallande droppar fick fröna att lämna vilostadiet snabbare, enligt MIT. Resultaten har publicerats i tidskriften Scientific Reports. I försöken placerades omkring 8 000 risfrön i grunt vatten. En del frön utsattes för droppar som föll mot vattenytan på ett sätt som efterliknade olika former av regn, medan kontrollgrupper hölls under motsvarande förhållanden utan samma ljudexponering.

Snabbare groning med regnljud

Skillnaden var tydlig. De frön som utsattes för regnliknande vibrationer grodde 30–40 procent snabbare än kontrollgruppen, enligt MIT. Förklaringen antas ligga i frönas så kallade statoliter – små strukturer som hjälper växter att känna av gravitationen. När regndroppar träffar vatten eller mark uppstår tryckvågor. Enligt forskarna kan vibrationerna räcka för att rubba statoliterna och därmed aktivera groningen. — Den energi som finns i regnljudet räcker för att påskynda ett frös groning, sade Nicholas Makris, professor i maskinteknik vid MIT och en av studiens författare.

En signal för överlevnad

Forskarna tror att reaktionen har en naturlig förklaring. Ett frö nära markytan som uppfattar regn ligger sannolikt på ett djup där fukt- och växtförhållanden är gynnsamma. Ljudet kan därmed fungera som en tidig signal om att det är rätt tid att börja gro. Effekten är särskilt relevant i vattenrika miljöer, vilket är en förklaring till att ris valdes för experimenten. Forskarna misstänker att även andra frötyper kan reagera på liknande sätt. Enligt forskarna är resultaten de första direkta bevisen på att frön och plantor kan uppfatta naturliga ljud. Forskarlaget vill nu undersöka om växter även kan reagera på andra naturliga vibrationer, exempelvis vindvibrationer.]]> Krukväxter som klarar det nordiska mörkret https://nyadagbladet.se/miljo/krukvaxter-som-klarar-det-nordiska-morkret/ Sat, 15 Nov 2025 07:06:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216714 När vintermörkret sänker sig över Norden är det inte bara människor som påverkas – utan även våra krukväxter. Men för den som väljer rätt finns det växter som klarar sig utmärkt i mörka förhållanden. Nu börjar den mörkaste tiden på året och det kan innebära fler svårigheter för den växtintresserade. En hel del krukväxter kräver nämligen sin beskärda del av solljuset, något det inte finns gott om under den svenska vintern. Det är bra att tänka till lite extra under vintern för krukväxterna. Bland annat bör man undvika gödning för vår- och sommarblommande växter eftersom de behöver vila under den mörka perioden. Bladkrukväxter kan dock få sin dos näring då och då. Flytta gärna krukorna om det är dags för vädring, då de ogillar kalla drag. Växtbelysning kan ibland vara att föredra på vintern, beroende på hur mycket ljus man kan erbjuda växterna samt förstås vad det är för växt. Vissa växter mår också bra av att få en dusch med vattenspray för att hålla fukten. Att ha växter i hemmet har ett flertal hälsofördelar, bland annat kan de hjälpa till att rena luften från skadliga ämnen, men också minska stress. För den som vill undvika dyr växtbelysning, oro eller rent av vill ha lättskötta växter finns det dock en hel del som tål lite mörker, något som Land.se skrivit om.

Gullranka (Epipremnum aureum)

[caption id="attachment_216724" align="alignnone" width="1170"] Foto: Yazid N/Unsplash[/caption] Lättskött är definitivt ett ord att beskriva gullrankan med. Den växer snabbt, angrips sällan av skadedjur och har överlevnadsinstinkter på vintern. Inte nog med det – den kan också minska halten av kemiska gaser inomhus. Växtsaften kan vara irriterande så den bör hållas på säkert avstånd från barn, hundar och katter.

Benjaminfikus (Ficus benjamina)

[caption id="attachment_216726" align="alignnone" width="1170"] Foto: In Memoriam: Andy / Andrew Fogg/CC BY 2.0[/caption] Det tropiska trädet vill gärna inte ha drag och inte för mycket sol, men har däremot låga ljuskrav och man får inte glömma bort vattningen – då blir benjaminfikusen ledsen.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

[caption id="attachment_188900" align="alignnone" width="1170"] Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels[/caption] Denna vackra växt är känd för sin förmåga att rena luften från skadliga ämnen, något som exempelvis Nasa forskat kring. I den studien kom man fram till att växten bland annat kan minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar. I en annan studie som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme. Fredskallan är lättskött och klarar av att stå mörkt. Växten kan blomma året om, men står den för mörkt kan blommorna förstås utebli fram till våren.

Garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia)

[caption id="attachment_190126" align="alignnone" width="1170"] Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0[/caption] Denna gröna, ståtliga växt heter egentligen zamiakalla, men går ofta under sitt mer kända namn garderobsblomma – eftersom den går att ha vart som helst, även i garderoben. Den klarar både ljusa och mörka förhållanden samt olika temperaturer, då den helt enkelt anpassar sig till sin omgivning.

Svärmors tunga (Dracaena trifasciata)

[caption id="attachment_216729" align="alignnone" width="1170"] Foto: Olha Ruskykh/Pexels[/caption] Förr i tiden var det vanligt att dessa växter gick i arv från generation till generation – så pass tålig är svärmorstunga. Den passar också perfekt för den som inte har så mycket tid att sköta sina växter, den kräver inte så mycket vatten utan man ska snarare vara noga med att inte övervattna den. Den tål både solljus och skugga, men kan få förändrade färger på bladen beroende på ljusnivå. Även denna växt är en höjdare på att rena luften.

Paradisträd (Crassula ovata)

[caption id="attachment_216725" align="alignnone" width="1170"] Foto: Lucie Hošová/Unsplash[/caption] Trots sitt afrikanska ursprung är denna växt utomordentligt lämplig för det nordiska klimatet. Den kan klara temperaturer från 30 grader ner till noll. Den spar också vatten i bladen och stammen, därför bör man inte vattna för mycket.

Ampellilja (Chlorophytum comosum)

[caption id="attachment_216721" align="alignnone" width="1170"] Foto: Ravi Kant/Pexels[/caption] Denna växt är också känd för att suga åt sig farliga ämnen i luften, men är också en fin luftfuktare. Den ställer inga större krav på sin skötare utan är både tålig och klagar sällan. Bäst är det om den får vara i rumstemperatur året om.]]> Många svenskar är växtblinda – men vill inte vara det https://nyadagbladet.se/miljo/manga-svenskar-ar-vaxtblinda-men-vill-inte-vara-det/ Thu, 18 Sep 2025 13:45:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213231 Ett stort antal svenskar är växtblinda, visar en undersökning från Pollinera Sverige. Samtidigt har svenskarna ett stort intresse för naturen och vill lära sig mer om vilda växter. I undersökningen frågade man 1 000 svenskar om sin kunskap kring naturen och vilda växter, träd och buskar – där syftet var att få en bild av det rådande kunskapsläget. Av dessa svarade 58 procent att de kan namnet på under tio vilda, inhemska växter. Nio procent svarade att de inte kunde några alls. I snitt kunde svenskarna namnet på 6,5 vilda växter. Främst är det unga i åldern 18–34 som anser sig ha dåliga kunskaper om svenska vilda växter, där 72 procent anser sig ha dåliga kunskaper. Så kallad växtblindhet är en informell benämning för människans tendens att ignorera växtlighet och kan också syfta på att man inte erkänner växtlighetens betydelse för biosfären, men i det här fallet handlar det snarare om svenskarnas okunskap än ointresse.

"Stor efterfrågan på mer kunskap"

Samtidigt uppger 69 procent att de har ett stort eller ganska stort intresse för naturen och växter, endast fyra procent menar att de inte har något intresse alls, och två procent undviker att vistas i naturen. 64 procent är oroliga över förlusten av biologisk mångfald eller att arter dör ut. Svenskarna visar också en stark vilja att öka sina naturkunskaper, där 60 procent är intresserade av att lära sig mer om vilda växter. Bland unga vill 58 procent lära sig mer. "Resultatet visar på kunskapsbrist men också stor efterfrågan på mer kunskap", skriver Pollinera Sverige i ett pressmeddelande.]]> Upptäck höstens ätbara växter https://nyadagbladet.se/miljo/upptack-hostens-atbara-vaxter/ https://nyadagbladet.se/miljo/upptack-hostens-atbara-vaxter/#respond Sat, 30 Aug 2025 08:45:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=187382 Trots sommarens slut finns det fortfarande en hel del att plocka när det gäller ätliga växter. I skogen växer ljung, som man enligt folktron inte ska ta in i hemmet, men som däremot kan vara verksam mot magkatarr. Ett vanligt ogräs på gräsmattan, som växter in på hösten, har också väldigt mycket näring i sig. När sommaren går över till höst börjar mycket av landets växtlighet att vissna i takt med att värmen försvinner. Däremot finns det en hel del örter och andra växter som växer in på hösten, och även en hel del att plocka året om i både skog och mark.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 september 2024.
Allemansrätten gör det möjligt att plocka mycket växter, svamp och bär. Kom dock ihåg att man behöver ha markägarens tillstånd för att plocka av träd och vissa andra växter. Plocka heller aldrig mer än som behövs, kom ihåg att många växter är mat för andra djur. Något som alltid är viktigt är att aldrig äta något man känner sig osäker på, då en stor del av landets växter faktiskt kan vara väldigt giftiga.

Våtarv (Stellaria media)

Skördas: Året om Örten är ett väldigt vanligt ogräs och växer främst i trädgårdar i hela landet. Den växer i stora bestånd och har äggformade blad med små vita blommor. Den går också att känna igen på behåringen på enda sidan av stjälken. I Sverige är örten det vanligaste örtogräset. Våtarven har många olika namn, där den bland annat kallas för fågelgräs eftersom det ofta äts av fåglar. Den kallas även för fettagg och vassarv. Det går fint att äta blad, blommor, skott och stjälk. Den är rik på kolhydrater och protein med bra aminosyrasammansättning. Örten har också en hög halt med askorbinsyra, det vill säga C-vitamin. I bladen finns också mineraler och spårämnen som kalcium, kalium, fosfor, koppar, magnesium, järn och zink. Den ska även vara rik på antioxidanter. Kort sagt har den ett högt näringsinnehåll jämfört med andra gröna växter. Växten används ofta rå i sallad där man kan blanda i hela växten, med blommor och allt. Den ska även vara fin att göra pesto på. Smaken beskrivs som mild, gräsig och spenataktig. Bäst är det att klippa topparna och slippa få med den något grövre delarna av stjälken längre ner. Den ska också vara god att steka i smör och sedan smaksätta med salt, citron och muskot. Våtarven ska vara slemlösande och därmed bra mot hosta. Den ska även ha använts mot reumatisk värk, njurproblem, hemorrojder och astma. Den ska också ha använts inom folkmedicinen för omslag till sår. Bladen har också ett fuktbindande växtslem som gör den verksam mot exempelvis solsveda eller eksem.   [caption id="attachment_187512" align="alignnone" width="640"] Våtarv. Foto: Harry Rose/CC BY 2.0[/caption]  

Bergbräsma (Cardamine hirsuta)

Skördas: Mars till november Det är en ört som ofta anses som ogräs och den växer längs kustremsan upp till de mellersta delarna av Sverige. Den växer på olika ställen som i skogsbryn, berghällar och grusmarker. Den blommar under våren, men växer ända in i november. Den är parbladig vid basen och har sedan upp till sju par med småblad, samt några håriga stjälkblad och vita blommor. Den kan lätt förväxlas med andra bräsmor, men alla i släktet är ätliga. Smaken är milt pepprig och man kan äta blad, blommor, frön och skott. Den går att använda rå i sallader, men också soppor eller grytor. Den kan dock förlora en del av sin smak om den kokas, därför är det bäst att lägga i den mot slutet. Fröna kan man använda som krydda. Den innehåller en del kolhydrater och proteiner, men också kalium, kalcium, magnesium, järn och zink. Örten ska också ha egenskaper som antibakteriell, svampdödande, virushämmande och antioxidantisk. Traditionellt har den använts för bland annat Inflammerade hemorrojder, hosta, kikhosta och vid matsmältningsbesvär. Vidare ska man även kunna göra en pasta som kan appliceras på sår.   [caption id="attachment_187526" align="alignnone" width="640"] Bergsbräsma. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption]

Ljung (Calluna vulgaris)

Skördas: Juli till oktober Höstljung, som den också kan kallas, är en dvärgbuske som finns i hela landet. Ofta växer den i mager mark på hedar, i glesare skogar, tallmyrar och hällmark. Ljung blir mellan 20 och 80 centimeter hög, har barrliknande blad och ljuslila blommor. Den kan förväxlas med klockljung, men den har istället urnformade blommor. Ljung är en vanlig dekorationsväxt, särskilt under hösten och vintern. Den är också Västergötlands landskapsblomma. Det ska gå fint att äta både stjälk, blomma och blad från ljungen, enligt Skogsskafferiet. Främst används växten som örtte som ska ha en lugnande och sövande effekt. Det ska även vara verksamt mot magkatarr, då ska teet intas 30 minuter före måltid. Traditionellt ska ljung även ha använts för sina antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. Vidare ska man också kunna göra en infusion på ljung och badda på sår. Att dricka te på ljung kan även lindra vid urinvägsinfektion. Namnet "Calluna" kommer från grekiskans kallyno som betyder "att försköna". Enligt den svenska folktron var det dock ingen bra idé att ta in ljung i hemmet som prydnad, skriver Sydved. Det kunde båda fattigdom och död enligt talesättet: "Plocka ljung – dö ung". Däremot kunde fröna användas för att dryga ut mjölet och man använde rötterna till att göra korgar med. Växten ska också ha använts för färgning av gult och brunt.   [caption id="attachment_187408" align="alignnone" width="640"] Ljung. Foto: Tero Karppinen/CC BY 2.0[/caption]  

Tusensköna (Bellis perennis)

Skördas: Mars till november Den växer på många gräsmattor och betesmarker, men främst i Syd- och Mellansverige. De blommar nästan hela året. Blommorna är oftast vita, men ibland med rosa strålblommor, med gula diskblommor.Det finns också ett flertal förädlade sorter i olika färger, den vanligaste då är dock röd. De liknar prästkragar, men är mindre i storleken. Tusensköna växer också närmare marken och bildar ofta "mattor" av blommor, samtidigt som prästkragar ofta växter högre upp med en blomma per stjälk.   [caption id="attachment_187555" align="alignnone" width="640"] Tusensköna. Montage. Foto: New York State IPM Program at Cornell University, Conall/CC BY 2.0[/caption] Det går fint att äta både blomma och blad. De kan användas i sallad och blommorna kan strös över alla maträtter. Blombladen kan också användas som strössel eller istället för kokos på chokladbollar. Inom folkmedicinen har den används mot feber och även slemlösande vid hosta. Vidare ska man även ha använt den mot eksem och svamp. I stänglarna finns en saft som ska ha varit verksam mot finnar.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/upptack-hostens-atbara-vaxter/feed/ 0 Så bekämpar du ohyra på naturlig väg https://nyadagbladet.se/miljo/bekampa-ohyra-naturligt/ https://nyadagbladet.se/miljo/bekampa-ohyra-naturligt/#respond Sat, 02 Aug 2025 15:22:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178522 Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer "husmoderliga" och naturliga knep att ta till. Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 19 maj 2024

Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först. Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller. På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran. Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker. En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården. Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra. Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna. – Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT. Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula. Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt. Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter. Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/bekampa-ohyra-naturligt/feed/ 0 Schimpanser i Uganda vårdar varandras sår – med naturens mediciner https://nyadagbladet.se/miljo/schimpanser-i-uganda-vardar-varandras-sar-med-naturens-mediciner/ Fri, 16 May 2025 08:35:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205998 Schimpanser i Ugandas Budongoskog behandlar inte bara sina egna skador med växter – de applicerar även växtmaterial på varandras sår. En ny studie från University of Oxford vittnar om en hög grad av empati bland djuren, och forskarna hoppas att schimpansernas kunskaper också kan leda till genombrott inom mänsklig naturmedicin. Med stöd av lokala forskarteam har beteenden filmats där schimpanser tuggar växtmaterial och applicerar det på sår – ibland på sig själva, ibland på andra individer i gruppen. Ett särskilt rörande exempel visar en ung hona som varsamt lade tuggade blad på sin mors skada. – Det finns en hel repertoar av beteenden som schimpanser använder när de är skadade eller sjuka i naturen – för att behandla sig själva och upprätthålla hygien, säger huvudforskaren Elodie Freymann till den brittiska statskanalen BBC och fortsätter: – De plockar växter, mosar dem och lägger på såren. Forskarna noterade också att vårdande beteenden förekom även mellan individer som inte var släkt – ett mönster som anses peka på en avancerad känslomässig intelligens hos aporna. Fynden kompletteras med äldre fältanteckningar från 1990-talet, där schimpanser dokumenterats hjälpa varandra att avlägsna snaror från benen. I en annan notering användes blad som "toalettpapper" – en hygienåtgärd som tydligt påminner om mänskligt beteende. https://www.youtube.com/watch?v=pCtOcq3ypSg

Naturlig antibiotika i djungeln

Tidigare forskning har visat att schimpanserna aktivt söker upp specifika växter när de är skadade. Laboratorieanalyser av dessa växter har bekräftat att många har antibakteriella egenskaper. – Ju mer vi lär oss om schimpansers beteende, desto tydligare blir det hur lite vi människor egentligen vet om naturen, fortsätter Freymann. Upptäckterna kan vara värdefulla för framtida medicinsk forskning. Studier av andra apor, som en vild orangutang som läkte ett ansiktssår med tuggade blad, stärker teorin om att kunskapen om naturmedicin är utbredd bland primater. – Om jag placerades här i skogen utan mat eller medicin skulle jag nog inte överleva länge, särskilt om jag var skadad. Men schimpanser frodas här – de kan hitta allt de behöver i sin omgivning, argumenterar Freymann vidare.]]> Därför ska du ha växter i hemmet https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-ha-vaxter-i-hemmet/ https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-ha-vaxter-i-hemmet/#respond Sat, 05 Oct 2024 09:30:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188413 Rätt växter kan väsentligt minska skadliga ämnen i luften. Bland noterade effekter av att ha växter omkring sig kan omfatta minskad stress - och samtidigt även ökad produktivitet. Den så kallade biophiliahypotesen innebär att människor har en medfödd samhörighet med naturen och därför också i teorin finner både tröst och välbefinnande i att vistas i den. En hel del studier visar också på att vistelse i naturen, kring gröna och blåa områden, kan ha stora hälsofördelar för oss. Bland annat ska närhet till naturen vid sin bostad tendera att minska användandet av antidepressiv medicin och stärka självkänslan. Även människors tidsperspektiv kan förändras positivt av att vistas i naturen, enligt studier. Det finns samtidigt också tröst för den som har svårt att ta sig till skogen. Studier tyder på att även krukväxter i sitt hem eller på arbetet kan ha liknande effekter. Alla växter producerar syre och tar även upp koldioxid. Vissa växter kan också hjälpa till att rena luften och även förbättra luftfuktigheten. Redan år 1989 forskade Nasa om växters effekt på luft i slutna rum mot bakgrunden av att det i rymdfarkoster inte går att ventilera bort skadliga ämnen. I studien använde man sig främst av växter som bättre klarar sig i ljusfattigare miljöer med fokus på hur växter kan rena från de giftiga ämnena bensen, trikloreten och formaldehyd. I Nasas studie framkom att en hel del krukväxter faktiskt också tog bort giftiga ämnen från luften, åtminstone delvis.

Minskar stress

I en studie från 2015 ville forskarna titta på de eventuella psykologiska och fysiologiska hälsofördelarna med inomhusväxter. I denna fick 24 unga manliga deltagare antingen plantera om en krukväxt eller utföra en kort datorbaserad uppgift, och efteråt kontrollerade man deltagarnas hjärtfrekvens och blodtryck. De deltagare som fick arbeta med växterna fick bland annat lägre blodtryck och kände sig generellt lugnare i jämförelse med de som istället gjorde datauppgiften. De som satt vid datorn rapporterade generellt att de kände sig mer obekväma och även deras blodtryck ökade. Till och med att enbart titta på bilder av krukväxter kan ha hälsofördelar, visar en annan studie från 2012. Där exponerade man patienter i ett väntrum på ett sjukhus för riktiga växter, bilder på växter eller ingen natur alls och jämförde resultaten. Både de riktiga växterna och bilderna på växter bidrog till lägre stressnivåer jämfört med att inte ha någon natur alls i väntrummet. Forskning visar också att krukväxter kan hjälpa till att läka från skador eller sjukdomar. Enligt en paraplystudie hade personer som var inlagda på sjukhus med en vy av antingen krukväxter eller träd lugnare och hade bättre förutsättningar till välmående jämfört med de patienter utan. De behövde också generellt mindre smärtstillande medicin och kortare sjukhusvistelser än de andra patienterna.

Växter skapar lycka

Viss forskning tyder också på att krukväxter helt enkelt kan göra en lyckligare. I en studie från 2013 kunde man exempelvis se att deltagare som tillbringade fem till tio minuter i ett rum med några krukväxter kände sig gladare jämfört med dem som istället var i ett rum utan växter. Växter, eller snarare att form av natur, ska också generellt kunna öka självkänslan och ytterligare en annan studie menar att det finns ett mycket starkt samband mellan närhet till naturen och att känna sig lycklig. I en annan studie, som publicerades 2019, framkom det att särskilt gröna och lila plantor var effektiva mot att motverka negativa känslor.

Ökar produktiviteten

I en koreansk studie fick grundskoleelever sitta i ett klassrum med en låtsasväxt, en riktig växt, ett foto av en växt eller ingen växt alls. När forskarna sedan studerade hjärnskanningar såg man att endast de barn som arbetade i sällskap med en riktig växt upplevde noterbara förbättringar i uppmärksamhet och koncentration. I en annan studie från Nederländerna såg man att barn i klassrum med en vägg av gröna växter fick bättre resultat på tester för selektiv uppmärksamhet, vilket innebär att man fokuserar på en viss sak samtidigt som man stänger ute distraherande information. I en äldre studie från 1996 prövade man att implementera krukväxter till ett laboratorium som saknade fönster vid ett universitet. Där upptäckte man att studenterna i snitt arbetade tolv procent snabbare om de hade växter i laboratoriet, jämfört med utan. I en annan studie visade det sig att de som arbetade på ett callcenter med en vy av krukväxter tog sju procent fler samtal jämfört med de som inte hade växtvy. I en annan studie testade man också att implementera växter på tre olika kontor i Storbritannien och Nederländerna, där det visade sig att de som fick ha tillgång till växter vid sin arbetsplats i snitt var 15 procent mer produktiva.

Luftrenande växter

Det finns en hel del växter som anses rena luften från gifter, men vissa sticker ut i studier med sina egenskaper. Är man i färd med att skaffa sig en ny krukväxt, men inte vet riktigt vad man ska införskaffa, finns det några växter man kan överväga extra mycket.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Växten är väldigt vanlig att ha som krukväxt och ska vara lättskött. Den trivs inte i direkt solljus, men ljus, halvskugga och även skugga ska gå fint. Den behöver rikligt med vatten och under våren till hösten kan man även ge näring en gång i månaden, men hoppa över det under vintern. Fredskalla ska vara en av de mest luftrensande växterna att ha inomhus. I Nasa-studien framkom det att den kunde ta minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar. När det gällde trikloretylen minskade det med 23 procent, vilket var den högsta reduceringen bland alla växter man prövade. Under ett dygn tog den även bort 16 167 mikrogram formaldehyd. I en studie från 2022, som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme. Fredskallan ska också vara en effektiv luftfuktare då bladen avger vattenånga. [caption id="attachment_188900" align="alignnone" width="640"] Fredskalla. Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels[/caption]

Doftdracena (Dracaena fragrans)

Doftdracena räknas som en buske, eller ett litet träd. Den trivs halvskuggigt eller skuggigt och vill inte ha allt för mycket vatten, men jorden bör hållas lätt fuktig. Under vintern behöver den stå ljust, men vill inte stå i direkt solljus. Näring kan man ge en gång i månaden under vintern. Även denna växt ingick i studien från 2022, och är alltså likt fredskallan effektiv mot luftföroreningar. I Nasas studie framkom det också att växten hade bra effekt mot formaldehyd. [caption id="attachment_190122" align="alignnone" width="640"] Doftdracena. Foto: feey/Unsplash[/caption]

Murgröna (Hedera helix)

Murgrönan vill inte stå i stark sol och vill gärna ha en vattendusch då och då. Växtens blad har använts länge som medicin mot inflammationer i andningsorganen och ska vara slemlösande. Idag finns den som aktiv ingrediens i läkemedel. Även murgröna ingick i Nasas studie och visade sig vara bäst av alla växter på att minska halterna av bensen, med hela 89,8 procent under 24 timmar. När det gällde trikloretylen tog den bort 10,9 procent under samma tid. Vid eliminering av formaldehyd minskade växten det med  9 653 mikrogram under ett dygn. [caption id="attachment_190124" align="alignnone" width="640"] Murgröna. Foto: Jaunathan Gagnon/Unsplash[/caption]

Zamiakalla (Zamioculcas zamiifolia)

Även kallad garderobsblomma är zamiakalla tålig och kan stå både ljust och mörkt, men bör inte stå i stark sol. Står den ljusare växer den snabbare och står den mörkare blir också bladen mörkare i färgen. Det är bra att låta jorden torka ut mellan bevattningarna. En studie från 2013 visar på att växten effektivt kan ta bort skadliga ämnen som bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) från inomhusmiljöer. I en annan studie från 2020 visade sig det att växten hade en särskilt god förmåga att minska koncentrationerna av etylbensen. Forskarna såg också positiva effekter när den kombineras med andra växter som Sansevieria trifasciata för att förbättra luftreningen av bland annat toluen och formaldehyd. Även denna växt ingick i den tidigare studien från 2022, och är alltså likt fredskallan och doftdracenan effektiv mot luftföroreningar. [caption id="attachment_190126" align="alignnone" width="640"] Zamiakalla. Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0[/caption]

Äkta aloe (Aloe vera)

Aloe vera trivs i väldränerad jord, därför kan man med fördel ha exempelvis lecakulor i botten i krukan. Den vill ha mycket sol, men inte för mycket vatten. Att vattna ungefär två gånger i månaden brukar kunna räcka. Äkta aloe är känd för att påstås ha en hel del läkande och hälsosamma effekter, både för invärtes och utvärtes bruk, men den ska också vara en utmärkt medhjälpare för att rena luften i hemmet. [caption id="attachment_190128" align="alignnone" width="640"] Äkta Aloe. Foto: Cecília O. Tommasini/Pexels[/caption] I två olika granskningsstudier framkommer det att Äkta aloe är effektiv mot att ta bort formaldehyd och bensen, men även xylener. Växten ingick också i Nasa-studien där man kom fram till att den kunde ta bort 1 555 mikrogram formaldehyd under ett dygn.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-ha-vaxter-i-hemmet/feed/ 0