PFAS – Nya Dagbladet

Ny metod ska hindra PFAS från att spridas till grundvattnet

Emil Fjellstedt — Tue, 29 Sep 2026 10:12:27 +0000

Aktivt kol i marken kan stoppa nästan all spridning av PFAS från brandövningsplatser till grundvattnet, visar statliga pilotförsök. Ämnena försvinner dock inte. De binds kvar i jorden. Statens geotekniska institut, SGI, har under fyra år testat saneringsmetoder på regeringens uppdrag, bland annat vid brandövningsplatserna på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser. I ett pressmeddelande den 31 augusti redovisade myndigheten resultaten. När aktivt kol blandades in i marken ovanför grundvattenytan sjönk halterna i markvattnet med mer än 99,98 procent, i stort sett omedelbart. I Örnsköldsvik byggdes i stället en barriär med aktivt kol nedströms brandövningsplatsen. Efter ungefär ett och ett halvt år hade PFAS-halten i vattnet som lämnade barriären minskat med 99,99 procent. Enligt SGI sjönk halten i ett barriärförsök till nivåer jämförbara med gränsvärdet för PFAS i dricksvatten.

Kolet binder PFAS – men bryter inte ned det

Kolet binder PFAS men bryter inte ned ämnena, konstaterar SGI. Projektansvarige forskaren Michael Pettersson skriver att stabilisering med aktivt kol "är en metod som kan användas redan nu för att effektivt minska spridningen av PFAS till grundvattnet". Jordtvätt minskade halterna med omkring 90 procent med vatten och omkring 97 procent med tillsats av luft och tensider. Luftinjektering bedömdes ha begränsad nytta. Ingen metod fungerar överallt, enligt SGI. När skattefinansierade statskanalen SVT den 29 september rapporterade om försöken sammanfattade SGI:s hydrogeolog Robert Earon resultatet. — Vi har minskat spridningen med mer än 99 procent, säger han till SVT. PFAS finns bland annat i brandskum. Kemikalieinspektionen betraktar ämnena som hälsofarliga, och de är mycket svåra att bryta ned. — Det finns tusentals platser där man använt brandskum som kan innehålla PFAS, säger Earon till SVT. I Kallinge i Blekinge förorenade PFAS från brandskum dricksvattnet. De drabbade har enligt forskning vid Göteborgs universitet bland de högsta PFAS-halterna i blodet i världen. Flera kommuner har enligt SGI tagit grundvattentäkter ur bruk eller installerat kostsam reningsutrustning. SGI:s chef för mark- och vattenmiljö, Mikael Stark, rekommenderar att fungerande metoder börjar användas där de passar och att effekterna följs upp. Att vänta riskerar enligt SGI att PFAS fortsätter spridas till nya områden och att åtgärderna blir dyrare. I juli förlängde regeringen uppdraget till 2030.

Regeringen vill förbjuda PFAS i kläder och smink

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 04:33:16 +0000

Regeringen vill införa ett nationellt förbud mot PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) i bland annat kläder, skor, kosmetika och köksredskap. Förbudet föreslås börja gälla 2028 och ska ligga före den bredare reglering som förbereds inom EU. Förslaget skickas nu på remiss och ingår i en ny nationell handlingsplan mot PFAS. Enligt regeringen ska ämnena förbjudas i konsumentprodukter där det finns fungerande alternativ. Förbudet ska omfatta kläder, skor, impregneringsmedel för kläder och skor, köksredskap, kosmetiska produkter och skidvalla. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. — PFAS ska inte finnas i kläder, kosmetika, köksredskap och andra vardagsprodukter när det finns fungerande alternativ, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Regeringen beskriver initiativet som ett sätt att minska fortsatt spridning av de svårnedbrytbara ämnena i hemmen, naturen och människokroppen. Bekämpningsmedel inom jordbruket omfattas inte av det aktuella förslaget.

Importvaror blir svåra att kontrollera

En svag punkt är varor som beställs direkt från utländska handelsplattformar. Pourmokhtari medger att många importerade produkter kan komma förbi kontrollen, rapporterar SVT. Myndigheterna ska enligt ministern kunna göra stickprov och ingripa mot företag som systematiskt bryter mot svensk lag. Regeringen har samtidigt avsatt ytterligare tio miljoner kronor till nya myndighetsuppdrag för att förebygga och hantera PFAS-föroreningar. En särskild utredning ska också analysera ekonomiska styrmedel som kan komplettera förbudet. Några närmare uppgifter om vilka avgifter eller andra styrmedel som kan bli aktuella har ännu inte presenterats.

Sverige vill gå före EU

EU-kommissionen väntas under 2027 lägga fram ett förslag om en bred begränsning av PFAS inom unionen. De konsumentprodukter som omfattas av det svenska förslaget väntas även ingå i EU-regleringen. När motsvarande begränsningar har beslutats på EU-nivå ska det svenska förbudet upphävas. Regeringens förslag är därmed tänkt som en nationell övergångslösning för att reglerna ska kunna införas tidigare. PFAS är ett samlingsnamn för ett stort antal konstgjorda ämnen som bryts ned mycket långsamt. De används bland annat för att göra textilier vatten-, fett- och smutsavvisande och brukar därför kallas evighetskemikalier. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om PFAS och andra svårnedbrytbara kemikalier i friluftskläder, där ämnena används för att ge plaggen vatten- och smutsavvisande egenskaper.

Forskare testar växt mot PFAS i vatten

Emil Fjellstedt — Wed, 17 Jun 2026 05:01:37 +0000

Forskare vid Mittuniversitetet testar om en snabbväxande vattenväxt kan bidra till att rena PFAS-förorenat vatten. De första laboratorieförsöken beskrivs som lovande, men flera frågor återstår innan metoden kan användas i större skala. I försöken används andmat, en liten flytande sötvattensväxt som ofta bildar täta gröna mattor på dammar och stillastående vatten. Den växer snabbt och tar upp ämnen direkt ur vattnet, vilket gör den intressant när forskare undersöker biologiska metoder för vattenrening. Forskaren Lina Viklund vid Mittuniversitetet medverkar i försöken. Hon säger till att laboratorieförsöken visar att växten minskar halterna av PFAS i vatten, men att forskarna nu försöker klarlägga vad som faktiskt händer med ämnena. — Nu ska vi ta reda på vart PFAS tagit vägen. Har den tagits upp av de här växterna, eller kan det vara så att vi har något som kan bryta ner det?, säger Lina Viklund till Sveriges Radio. Även bakterier undersöks som en möjlig del av reningen. Om metoden går att utveckla i större skala skulle andmat i framtiden kunna odlas i exempelvis dammar eller reningsverk där PFAS-förorenat vatten behöver behandlas. Innan dess återstår dock flera praktiska frågor, bland annat hur effektiv reningen kan bli och hur växtmaterialet ska hanteras efter att det tagit upp föroreningar.

Fler biologiska spår undersöks

Mittuniversitetet driver samtidigt ett bredare projekt om rening av PFAS-förorenade material och vattenmiljöer med hjälp av torvavfall och mikrober. I projektbeskrivningen skriver lärosätet att forskarna vill undersöka om överbliven torv kan användas för att anrika PFAS ur vattenmiljöer och om mikroorganismer kan bryta ner eller oskadliggöra PFAS-gifter. PFAS har under senare år blivit en växande fråga för kommuner, vattenverk och myndigheter, inte minst eftersom rening ofta är både tekniskt komplicerad och kostsam. Växtbaserade metoder skulle därför kunna bli ett komplement till mer etablerade tekniker – om försöken håller även utanför laboratoriemiljö.

PFAS-nivåer i blod kan vara kraftigt underskattade

Emil Fjellstedt — Mon, 01 Jun 2026 04:53:58 +0000

En svensk-norsk studie pekar på att människors PFAS-exponering kan vara betydligt större än vad dagens mätningar visar. Forskarna fann höga halter av TFA – och en stor andel fluorerade ämnen som inte fångas upp av vanliga analyser. Studien, som publicerats i Environment International, har genomförts av forskare vid Örebro universitet i samarbete med Folkehelseinstituttet i Norge. Forskarna analyserade blodprover från deltagare i Norge och mätte halten av trifluorättiksyra, TFA, tillsammans med 64 kända PFAS-föreningar. Resultatet visar att deltagarna hade en hög förekomst av TFA, ett PFAS-ämne som hittills varit relativt förbisett i exponeringsbedömningar. Halterna var högre än de sammanlagda nivåerna av flera välkända PFAS-ämnen, däribland PFOS och PFOA. — TFA fanns i blodproverna i nivåer som översteg många välkända PFAS-föreningar. Detta tyder på att nuvarande exponeringsbedömningar inte ger en fullständig bild av exponeringen för fluorerade kemikalier (PFAS), säger Leo Yeung, studiens huvudförfattare och forskare i kemi vid Örebro universitet.

Vanliga analyser missar stora delar

Forskarna undersökte även hur stor del av den totala mängden fluorerade kemikalier i blodet som kunde förklaras av kända PFAS-ämnen. Enligt studien stod dessa bara för ungefär hälften av den uppmätta mängden. Det innebär att en betydande del av de fluorerade ämnena fortfarande är oidentifierade. För att se om halterna förändrades snabbt över tid analyserade forskarna också 72 provpar där blodprov tagits från samma personer med två till tre veckors mellanrum. I drygt vart tredje fall varierade halterna av extraherbart organiskt fluor med över 25 procent, vilket tyder på att vissa fluorerade ämnen kan omsättas snabbare i kroppen än de klassiska PFAS-ämnena. — Det är första gången TFA har undersökts i norska blodprover. Även om det inte är oväntat att TFA kan påvisas, är det överraskande att TFA var den dominerande PFAS-föreningen i proverna. Fynden understryker behovet av att identifiera källorna till TFA-exponering och utvärdera möjliga hälsorisker, säger Hubert Dirven, toxikolog vid FHI och medförfattare till studien.

Spår leder till läkemedel

PFAS kallas ofta evighetskemikalier eftersom de är mycket svårnedbrytbara och kan finnas kvar länge i naturen och i människokroppen. Ämnesgruppen omfattar mer än 10 000 identifierade ämnen och förekommer i en rad produkter och miljöer. Studien pekar även ut läkemedel som en möjlig källa till TFA-exponering. Forskarna fann kopplingar mellan förhöjda nivåer och användning av vissa fluorerade preparat. Även köldmedier och bekämpningsmedel har tidigare föreslagits som källor till TFA. TFA kan bildas när vissa fluorerade ämnen bryts ner. Enligt Kemikalieinspektionen löser sig ämnet lätt i vatten, rör sig snabbt i mark och bryts inte ner naturligt i miljön.

Resultaten berör även Sverige

Forskarna menar att resultaten även har betydelse för svenska förhållanden. Enligt dem delar de nordiska länderna flera exponeringskällor, samtidigt som fluorerade ämnen redan har påvisats i svenskt dricksvatten, livsmedel och miljöprover. — Även om studien är gjord i Norge bedömer vi att exponeringsmönstret ser liknande ut i Sverige, då de nordiska länderna delar många källor till PFAS och andra fluorerade föreningar. Eftersom dessa ämnen redan har identifierats i svenska dricksvatten, livsmedel och i vår miljö, är studiens resultat i högsta grad relevanta även för oss, säger Leo Yeung. Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kartlägga källorna till TFA-exponeringen och vilka hälsorisker den kan medföra.

Ingen PFAS i svensk mejerimjölk

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 05:14:18 +0000

En ny svensk studie ger lugnande besked om PFAS i mejerimjölk. Forskarna hittade inga mätbara halter i mjölken från landets mejerier – men på enstaka gårdar nära förorenade områden fanns förhöjda nivåer. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av PFAS – de så kallade högfluorerade ämnena – i svensk komjölk. Studien, publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry, är en av de mest omfattande i sitt slag i Sverige. Forskarna analyserade mjölkprover från 22 mjölkgårdar belägna inom tio kilometer från kända PFAS-förorenade platser i Syd- och Mellansverige. De undersökte också stora mjölktankar på 20 regionala mejerier över hela landet. Dricksvatten till boskapen testades parallellt.

Ett gårdsprov över EU:s riktvärde

Resultaten visar att PFOA, PFOS och PFNA – tre av de mest uppmärksammade PFAS-ämnena – påträffades i mellan fem och 77 procent av gårdsproverna. Den högsta uppmätta halten av PFOA var 18 pikogram per gram mjölk, vilket överstiger EU:s riktvärde på 10 pikogram per gram. Samtliga 49 analyserade PFAS-ämnen i mejerimjölken låg under detektionsgränsen. — Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger Ida Hallberg, SLU-forskare och studiens ledare.

Oklart hur ämnena sprids

En oväntad upptäckt var att forskarna inte kunde hitta någon korrelation mellan PFAS-halterna i gårdarnas dricksvatten och halterna i mjölken. Det tyder på att det finns andra sätt som ämnena kan komma in i mjölken på. — Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger Hallberg.

Behov av fortsatt övervakning

De 22 gårdarna som studerades är bara ett litet urval av de tusentals PFAS-förorenade platser som finns i Sverige. Forskarna påpekar att studien inte är representativ för alla områden som kan vara drabbade. — I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-förorening. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men PFAS-övervakningen behöver fortsätta i mejeriproduktionen, säger Hallberg. Studien publicerades i mars 2026 och är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet och Stockholms universitet.

”Säkra” PFAS-nivåer i kranvatten skadade embryon efter fyra veckor

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Apr 2026 05:27:50 +0000

PFAS i dricksvatten kan skada embryon hos möss redan efter fyra veckor – i halter som i dag anses säkra. Det visar en ny australisk studie som visade allvarliga skador med effekter ända till tredje generationen.

Studien publicerad i tidskriften Environmental Research, genomfördes vid Adelaide Universitys Robinson Research Institute. Försöksdjuren fick dricka vatten med PFAS-halter som motsvarade nivåer uppmätta i kommunalt dricksvatten i Adelaide.

Efter fyra veckor observerades färre celler i embryon, försämrad cellytterförmåga, DNA-skador och sämre embryonal överlevnad.

— Vår studie visar att bara fyra veckors konsumtion av vanligt kranvatten med låga PFAS-halter räckte för att minska antalet celler och deras funktion i embryon, orsaka DNA-skador och försämra embryots överlevnad, sade Dr Yasmyn Winstanley vid Robinson Research Institute.

Efter sex månaders exponering vägde foster mindre, och skadorna syntes även hos döttrar och barnbarn. Gick inte att återställa när exponeringen upphörde.

— Vad som mest oroar oss är att dessa utvecklingsavvikelser verkar överföras till döttrar och barnbarn till de exponerade, sade Winstanley.

Tre PFAS-ämnen undersöktes – PFOS, PFOA och PFHxS. Aktivt kolfilter visade sig kunna avlägsna ämnena ur vattnet och skydda embryona, enligt forskarna.

Gäller möss – inte människor direkt

Forskarna understryker att det rör sig om en djurstudie, vilket innebär att resultaten inte direkt kan översättas till människa. Samtidigt pekar fynden på att dagens gränsvärden kan underskatta riskerna vid tidig fosterutveckling.

Någon bred expertkritik av studien finns ännu inte publicerad, vilket får tillskrivas dess färskap.

Svensk sprängkraft

I Sverige har PFAS blivit en stor fråga efter de uppmärksammade föroreningsfallen i Ronneby och Kallinge, där dricksvatten utsatts under lång tid. Tidigare forskning har också kopplat PFAS till astma hos barn i Blekinge. Samtidigt väntas EU senare i år ta ställning till skärpta restriktioner.

Den nya studien lär användas som argument av dem som vill se hårdare regler – trots att försöken gjordes på möss. Frågan är om myndigheter och politiker agerar innan nästa stora PFAS-skandal rullas upp.

PFAS kopplas till astma hos barn

Markus Andersson — Fri, 10 Apr 2026 06:08:18 +0000

Tusentals Kallingebor drack i decennier förorenat dricksvatten utan att veta om det. Nu visar en studie vid Lunds universitet att exponering för PFAS under graviditeten kan öka risken för astma hos barn. Efter årtionden av brandövningar på regementet F17 spreds PFAS till grundvattnet och dricksvattnet i stora delar av kommunen. Föroreningen pågick i över trettio år innan den upptäcktes 2013 – och under den tiden drack tiotusentals invånare, bland dem blivande mödrar, det förorenade vattnet utan att känna till riskerna.

Forskningsresultaten

Studien har följt 11 488 barn födda i Blekinge 2006–2013 tills de fyllt tolv år. Forskarna utgick från mammornas bostadsadresser under de fem åren före födseln och delade in dem efter hur mycket PFAS de utsatts för via dricksvattnet. Bland barn med låg exponering utvecklade 16 procent astma under uppföljningstiden. I gruppen med mycket hög exponering var motsvarande siffra 27 procent. — Risken att utveckla astma var omkring 40 procent högre bland barn till mödrar med mycket hög PFAS-exponering, säger Annelise Blomberg, forskare i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Forskarna har tagit hänsyn till faktorer som moderns ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten och socioekonomiska förhållanden. Trots detta var andelen barn med astma högre i gruppen med mycket hög exponering. — Vi kan konstatera att det finns ett samband. Vi kan inte säkert säga att ökningen beror just på PFAS, men vi har gjort vårt bästa för att utesluta andra faktorer som kan påverka resultatet, säger Anna Saxne Jöud, docent i epidemiologi vid Lunds universitet. I den aktuella studien noterades en ökad förekomst av astma endast vid mycket höga exponeringsnivåer. Tidigare studier, som främst undersökt populationer med lägre exponering, har gett blandade resultat. Forskargruppen planerar nu att förfina exponeringsmodeller för boende i Ronneby för att mer exakt kunna fastställa när exponeringen var som störst. Forskarna vill också undersöka om liknande resultat går att återfinna i grupper med mycket hög PFAS-exponering på andra platser.

PFAS hittas i grundvatten över hela Sverige

Redaktionen — Tue, 27 Jan 2026 09:41:17 +0000

PFAS finns i grundvattnet på nio av tio provplatser i Sverige, visar en ny SGU-undersökning. Halterna är högst i södra Sverige och i närheten av jordbruksmark och tätorter. Undersökningen, som baseras på prover från 237 stationer mellan 2023 och 2025, ger ny kunskap om så kallade bakgrundshalter – alltså halter i områden utan lokal påverkan. Trifluorättiksyra (TFA), ett så kallat ultrakort PFAS-ämne, hittades vid 92 procent av provplatserna. Långkedjiga PFAS-ämnen förekom vid omkring en tredjedel av platserna, i de flesta fall i halter som låg under gällande gränsvärden. — Förhöjda halter av TFA och långkedjiga PFAS är vanligare i anslutning till tätorter, i jordbruksområden samt i grundvatten med höga halter av nitrat och totalkväve. I skogs- och våtmarksområden är halterna generellt lägre, säger statsgeolog Joel Häggqvist i ett pressmeddelande. Sambandet med jordbruk är särskilt tydligt när det gäller TFA. Enligt tidigare forskning kan ämnet bildas vid nedbrytning av fluorerade växtskyddsmedel. Med anledning av detta har Kemikalieinspektionen beslutat att se över 38 växtskyddsprodukter.

Kopplingar till allvarliga hälsorisker

PFAS är svårnedbrytbara kemikalier som ansamlas i miljön och i kroppen – ibland kallade "evighetskemikalier". Exponering har kopplats till cancer, sköldkörtelsjukdomar och nedsatt immunförsvar. En finsk-svensk studie från Örebro universitet och Åbo akademi, publicerad i Lancet Planetary Health, visar att PFAS hos gravida kvinnor kan kopplas till strukturella hjärnförändringar hos barnen. Amerikansk forskning från University of Arizona pekar även på samband med högre spädbarnsdödlighet, för tidiga födslar och låg födelsevikt. SGU:s undersökning finansieras av Naturvårdsverket inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att stärka den nationella vägledningen kring PFAS i miljön. — Resultaten kan utgöra ett viktigt stöd för bland annat miljöövervakning, bedömningar inom vattenförvaltningen och riskbedömning av förorenade områden, säger Lars Rosenqvist, statsgeolog och projektledare på SGU.

PFAS i dricksvatten kopplas till spädbarnsdöd i USA

Redaktionen — Wed, 17 Dec 2025 13:00:52 +0000

Föroreningar från PFAS i dricksvatten orsakar allvarliga hälsoproblem för nyfödda och kostar det amerikanska samhället minst 8 miljarder dollar årligen. Det visar en ny studie från University of Arizona. Forskarna har studerat samtliga födslar i delstaten New Hampshire mellan 2010 och 2019, med fokus på mödrar som bodde nära platser förorenade av PFAS – per- och polyfluoralkylsubstanser, även kallade eviga kemikalier. Resultaten, som publicerats i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att gravida kvinnor som fick sitt vatten från brunnar nedströms från förorenade områden hade högre spädbarnsdödlighet, fler för tidiga födslar och fler barn med låg födelsevikt. När forskarna räknade om resultaten till nationell nivå landade notan på minst 8 miljarder dollar per år – kostnader för sjukvård, långsiktiga hälsoeffekter och minskade livstidsinkomster. — Att ta bort PFAS från dricksvattnet leder inte bara till drastiskt förbättrade hälsoresultat. Det ger också en betydande långsiktig ekonomisk fördel, säger Derek Lemoine, professor i ekonomi vid University of Arizona och en av studiens författare enligt MedicalXpress.

Eviga kemikalier som stannar i kroppen

PFAS är ett samlingsnamn för tusentals syntetiska ämnen som används i bland annat regnkläder, stekpannor och brandsläckningsskum. Ämnena kallas ibland "eviga kemikalier" eftersom de knappt bryts ner – i stället ansamlas de i miljön, i djur och i människokroppen. Exponering har kopplats till bland annat cancer, sköldkörtelsjukdomar och nedsatt immunförsvar. De två varianterna som studien fokuserar på – PFOA och PFOS – tillverkas inte längre i USA, men finns fortfarande kvar i marken och fortsätter att sippra ner i grundvattnet. — Det PFAS vi ser i grundvattnet är bara en liten bråkdel av det PFAS som har dumpats i miljön. Merparten av PFAS finns fortfarande i marken och migrerar nedåt, säger Bo Guo, docent i hydrologi vid University of Arizona. Forskarna noterar att vattenfilter med aktivt kol kan avlägsna dessa kemikalier från dricksvattnet och rekommenderar gravida kvinnor att överväga sådana filter i hemmet.

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Redaktionen — Fri, 21 Nov 2025 11:59:43 +0000

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning. Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik. TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa. — TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande. Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter. Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat. Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.