påsk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 10 Apr 2026 08:33:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg påsk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Putin utlyser ortodox påskvapenvila i Ukraina https://nyadagbladet.se/utrikes/putin-utlyser-ortodox-paskvapenvila-i-ukraina/ Fri, 10 Apr 2026 09:07:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227245 MOSKVA (Xinhua). Rysslands president Vladimir Putin har utlyst en ortodox påskvapenvila i Ukraina, uppgav Kreml på torsdagen. Enligt Kreml gäller vapenvilan från klockan 16.00 den 11 april till slutet av den 12 april 2026, med anledning av den ortodoxa påsken. Rysslands försvarsminister Andrej Belousov och generalstabschefen Valerij Gerasimov har enligt uttalandet instruerats att stoppa stridsoperationer längs samtliga fronter under perioden. Kreml uppgav samtidigt att trupperna måste vara beredda att avvärja eventuella provokationer och andra aggressiva handlingar, och att man förväntar sig att den ukrainska sidan följer Rysslands linje.]]> Från fattigmansmat till påskbord https://nyadagbladet.se/kultur/fran-fattigmansmat-till-paskbord/ Sun, 05 Apr 2026 06:01:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226321 Salt sill på långfredagen, lammstek till påskdagen och chokladägg i korgen – det svenska påskbordet verkar tidlöst. Men varje rätt bär på en historia om fattigdom, religiöst förbud och traditioner som rest halva världen för att landa på vår tallrik. På 1600- och 1700-talen var långfredagens salta fisk varken festmat eller slump. Fisken kunde fångas i mars och april, saltas för att hålla, och passade därmed väl under fastans strikta regler. Sill och laxrygg var standard på borden runt om i Sverige, dokumenterat av Nordiska museet. Det var praktiska skäl, inte firande, som styrde matsedeln. Äggen hör till samma fastetradition. Under den katolska fastan förbjöds ägg i 40 dagar, och att äta dem på påsken blev en symbol för återuppståndelsen – en glädjens markör efter avhållsamhet. Kuriöst nog värpte hönorna ofta dåligt direkt efter vintern, vilket innebar att äggen på påskbordet ofta var mer dekoration än föda. Den symboliska betydelsen vägde tyngre än näringsvärdet, förklarar folklorister.

Ett importerat påsklamm

Lammköttet på påskbordet kommer från en av de äldsta religiösa traditionerna – det judiska påskalammet som beskrivs i Andra Moseboken. I Sverige var det länge okänt som påskmat. Lammkött började importeras i början av 1900-talet, eftersom det var för tidigt på året för att slakta svenska lamm. Lammköttet blev allmänt spritt först under 1900-talet. Idag äts ungefär en tredjedel av allt lammkött i landet under påsken.

Skinkan – en relativt ny tradition

Påskskinkan är yngre än de flesta tror. Först i mitten av 1900-talet etablerades den som en utpräglad påskprodukt av den svenska charkuteriindustrin, noterar mathistorikern Richard Tellström. Före det åt man skinka vid högtider generellt, utan koppling till just påsken. Att skinkan idag känns lika självklar som äggen och sillen är ett bra exempel på hur livsmedelsindustrin har format våra "urgamla" traditioner. Det svenska påskbordet är ett kollage av århundraden: fattigmansmat som blev fest, religiösa symboler som blev sekulärt firande, importerade traditioner som blev inhemska. Varje generation har lagt till ett lager. Kanske är det just därför vi äter som vi gör – för att maten bär på historier vi inte längre berättar, men ändå fortsätter att leva efter.]]> Roligt påskpyssel för hela familjen https://nyadagbladet.se/kultur/roliga-paskpyssel-for-hela-familjen/ Sat, 04 Apr 2026 07:58:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226074 Att måla ägg med barnen är en av påskens bästa traditioner. Med några enkla knep hemma i köket kan äggen bli allt från marmorerade konstverk till små galaxer. Den här guiden samlar en rad roliga påskpyssel som passar hela familjen – från experimenterande med ägg till klippande, klistrande och eget påskris. Det mesta går att göra med saker som redan finns hemma.

Så blåser du ut ett ägg

Det går förstås att dekorera hårdkokta ägg direkt – men då håller de bara några dagar. Vill man spara sina påskägg från år till år behöver de blåsas ut först. Så här gör man. Gör ett litet hål i toppen och botten av ägget med en nål eller ett häftstift. Bottenhålet ska vara lite större än det övre. Stick in nålen och rör om inuti – det bryter gulan och gör innehållet lättare att blåsa ut. Håll ägget över en skål och blås hårt i det övre hålet. Innehållet rinner ut underifrån. Det tar lite tid – ta pauser, det är inte fusk. Skölj sedan försiktigt med vatten och låt torka upprätt. [caption id="attachment_226280" align="alignnone" width="1170"] Foto: Elena Mozhvilo/Unsplash[/caption]

Dekorera ägg – bortom hushållsfärgen

Att koka ägg och doppa dem i hushållsfärg är en klassiker – men det finns massor av roligare alternativ. Ett tips innan det sätter igång: lägg ut skydd på bordet och ha oömma kläder. Det kan bli kladdigt. Marmorägg med nagellack Har du gammalt nagellack liggande? Perfekt. Fyll en bunke med kallt vatten. Droppa några droppar nagellack i olika färger på ytan – de sprider sig som en film. Snurra med en tandpetare för att skapa marmorerade mönster. Doppa ett ägg sakta och lyft upp. Vackert, enkelt och lite magiskt. Tips: arbeta snabbt, nagellacket torkar fort. Galaxy-ägg Samma teknik som marmorägg, men välj mörka toner – lila, midnattsblå och svart. Doppa ägget och strö lite glitter över det fuktiga lacket. Resultatet ser ut som ett litet universum. Garanterat populärt hos rymdfantaster i alla åldrar. Gummibandsmönster Linda gummiband i olika tjocklekar runt ägget innan du doppar det i färgbad. Gummibanden skyddar den underliggande ytan. Ta bort dem när ägget torkat – och se de randiga mönstren uppenbaras. Enkelt och förvånansvärt snyggt. Vax-resist Ta ett stearinljus och rita eller måla mönster på ägget – stjärnor, snirklar, barnets namn. Doppa sedan i färg. Vaxet avvisar färgen och mönstret syns tydligt mot den färgade bakgrunden. Fungerar utmärkt med äldre barn som vill styra sina egna mönster. [caption id="attachment_226296" align="alignnone" width="1170"] Foto: iStock/Madeleine_Steinbach[/caption] Naturliga växtfärger Vill du hålla det kemikaliefritt? Koka ägg med naturliga ingredienser. Rödbetor ger rosa och röd ton, gurkmeja ger intensivt gul, rödkål ger blå eller lila, och lökskal ger en varm orange. Lägg i äggen i kokvattnet och låt dem dra – ju längre, desto djupare färg. Ett extra tips: lägg ett litet löv eller en blomma mot ägget, dra sedan ett stycke nylonstrumpa eller strumpbyxa tätt runt ägget och knyt fast. Koka i färgbadet som vanligt. När ägget tas upp och nylonen dras av sitter ett fint avtryck av lövets form kvar mot den färgade bakgrunden. Ser imponerande ut och kräver knappt något material alls. Glitterägg Pensla ägget med vitt lim – ett tunt lager räcker. Rulla sedan ägget i glitter. Lägg det att torka på ett papper. Resultatet är festligt, lysande och otroligt lätt att göra. Passar perfekt för de minsta barnen. Decoupage Klipp ut mönster från pappersservetter, tidningar eller ritade bilder. Pensla ägget med decoupagelack, lägg på papperet, och pensla ett lager lack ovanpå. Låt torka. Blir snyggt med blommor, fjärilar eller barnens egna teckningar. Folieägg Linda ett stycke aluminiumfolie runt ägget och gnugga fast med ett hårt verktyg – saxskaftet eller en smörkniv fungerar bra. Folien slätar ut och ger en blank, metallisk yta. Måla sedan med akrylfärg ovanpå för en häftig "antik" metallic-look, eller låt ägget vara som det är. Folie och tuschpennor Täck ägget med aluminiumfolie och rita mönster direkt på ytan med permanent markers. Den blanka folien gör att färgerna poppar extra. Enkelt att göra och passar bra för de yngre barnen. [caption id="attachment_226294" align="alignnone" width="1170"] Foto: Sebastian Staines/Unsplash[/caption]

Fler idéer för påskpysslet

Påskkycklingar av garnbollar Linda gult garn tätt runt två fingrar – ungefär 50 varv. Ta av och knyt ihop i mitten med en extra garnbit. Klipp de yttre öglorna. Resultatet är en garnboll – kamma loss trådarna och forma till en fluffig kyckling. Lägg till ögon av pärlor och en näbb av orange filt. Charmigt och busigt enkelt. Påskkorgar av kartong Klipp ut en rektangel ur ett kartongark, vik upp sidorna och häfta eller tejpa ihop hörnen. Fäst ett handtag av ett pappersremsa. Barnen kan måla och dekorera korgen med penslar, pärlor och klistermärken. Fyll sedan med lite hö, ägg och godis – en korg som barnen gjort själva är alltid finast. Dekorera påskris Plocka björk- eller videkvistar och ställ i en vas. Sedan är det bara att hänga på – och här finns det gott om möjligheter. Färgade fjädrar är klassikern, men prova också att klippa ut ägg och kycklingar ur kartong och måla i glada färger. Trä på ett snöre och häng upp. Små pompoms av garn i gult och orange fungerar också fint. Har man blåsta ägg kan de målas och hängas direkt i riset. Piprensare går att böja till enkla blommor, fjärilar eller små hönor – och för de allra minsta funkar det utmärkt att bara klippa och klistra med papper, glitter och klistermärken på kartongbitar som hängs upp. Det fina med påskpyssel är att det inte behöver bli perfekt. Det är vägen dit som räknas – och de färgglada händerna efteråt.]]> Påsken i Sverige: Från kristna rötter till moderna traditioner https://nyadagbladet.se/kultur/pasken-i-sverige-fran-kristna-rotter-till-moderna-traditioner/ Fri, 03 Apr 2026 07:34:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=204540 Påsken är en av kristendomens äldsta högtider och markerar Jesu död och uppståndelse, en central händelse i den kristna tron. Genom århundraden har firandet utvecklats från en strikt religiös högtid till en tid för gemenskap, mat och färgglada ritualer. Men varför firar svenskarna påsk, och hur har denna högtid formats över tid? I Sverige har påsken firats sedan kristendomens ankomst på 1000-talet. Datumet för påskdagen bestäms i den västliga kyrkan som den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter den 21 mars, vilket gör att påsken kan infalla mellan 22 mars och 25 april. Under medeltiden var påsken i Sverige en djupt religiös högtid. Kyrkan stod i centrum, och firandet präglades av stilla reflektion över Jesu lidande. Fastan före påsk, som varade i 40 dagar, var strikt – människor avstod från kött och mjölkprodukter för att hedra Jesu offer. Påskdagen, som markerar uppståndelsen, blev en dag av glädje, där fastan bröts med stora måltider. Men påsken har också förkristna rötter. Före kristendomen firade nordborna vårdagjämningen för att välkomna våren och hedra fruktbarhetens gudar. Namnet "påsk" kommer från det hebreiska ordet pesach (judiska påsken), men i Norden kan det även ha kopplingar till fornnordiska vårfester. [caption id="attachment_224085" align="alignnone" width="1170"] "Resurrection of Christ" som hänger i Vatikanens Tapestry Gallery.[/caption]

Kyrkans största helg

Inom kristendomen, och likväl Svenska kyrkan, är påsken den största och viktigaste högtiden. Där inleds dock påsken först på själva påskdagen eftersom det är den dag som Jesus uppstod. Det var på långfredagen som Jesus dömdes till döden och korsfästes. På den tredje dagen – så som man räknade på Nya testamentets tid – efter korsfästelsen uppstod Jesus. På annandag påsk visar sig därefter Jesus för lärjungarna.

Folkliga seder

Denna blandning av kristna och äldre traditioner har präglat det svenska påskfirandet. Man bör dock ha i åtanke att vissa detaljer kring påsken är folkloristiska tolkningar snarare än strikt dokumenterade fakta. Under 1600- och 1700-talen växte folkliga seder fram, ofta kopplade till folktro. En känd tradition är tron på påskkärringar. Likt andra högtider var även påsken kantad av magi och onda väsen som var i rörelse. Enligt folktron flög häxor till Blåkulla under skärtorsdagen för att möta djävulen, en tro som har rötter i 1600-talets häxprocesser, och kom sedan tillbaka på påskdagen. Häxorna var särskilt farliga under dessa dagar och därför brukade man gömma undan föremål som kvastar och ugnsrakor som häxor gärna flög på, samt även stänga spjället så de inte kunde ta sig in via skorstenen. För att skydda sig tände människor påskeldar på påskafton, en sed som är vanlig än idag, särskilt i västra Sverige. Ursprungligen var eldar tänkta att skrämma bort onda andar, men nu är de en symbol för gemenskap. Detta är dock inte uteslutande för påskfirandet, utan förekommer i andra firanden också – det är exempelvis ett viktigt inslag i kelternas seder. En annan tradition är påskris – björkkvistar dekorerade med färgglada fjädrar. Förr användes kvistar för att symboliskt piska varandra på långfredagen som en påminnelse om Jesu lidande, enligt Kulturminnet. En annan sed som användes var att den som vaknade först på långfredagen fick använda riset för att väcka övriga familjemedlemmar. Detta kallades för ”påskskräcka” och är känt i Sverige sedan 1600-talet. Idag är påskriset en lekfull dekoration, ofta prydd med gula och röda fjädrar. Det är något som blev vanligt under 1800-talet. [caption id="attachment_224050" align="alignnone" width="1170"] En finsk flicka har klätt ut sig till påskkärring. Foto: iStock/shalamov[/caption]

Industrialiseringen förändrar påsken

Fram till 1800-talet var påsken starkt religiös, men under 1900-talet började den förändras. Industrialiseringen och sekulariseringen påverkade firandet. Fram till 1970-talet var långfredagen en tyst dag – affärer och biografer höll stängt för att hedra Jesu korsfästelse. Men i takt med att Sverige blev mer sekulärt blev påsken en mer folklig högtid. Under 1900-talet blev påsken också barnens högtid. Traditionen med påskkärringar växte, särskilt från tidigt 1800-tal i västra Sverige, och spred sig över landet. Barn klär ut sig till påskkärringar – med huckle, förkläde och röda kinder – och går runt i grannskapet för att dela ut påskkort och be om godis, ofta på skärtorsdagen eller påskafton. Detta är en tradition som också finns i svenskspråkiga delar av Finland, men är ovanligt i andra länder. Dagens påskkort härstammar från en svensk påsksed som kort och gott kallades för påskbrev. I Västsverige var det vanligt att man lämnade exempelvis teckningar med påskmotiv, ofta tillsammans med en skämtsam vers. Breven var anonyma och kastades ofta in genom ytterdörren samtidigt som givaren sprang därifrån. Detta kan spåras till 1800-talet, möjligen även sent 1700-tal. Mot slutet av 1800-talet blev påskkort med kycklingar, ägg och häxor populära ungefär i tidslinje med julkorten. Påskbreven går att knyta an till äldre tranbrev som firade vårens ankomst med teckningar och verser på Marie bebådelsedag.

Äggen symboliserar liv

Mat är en central del av vårt påskfirande. Ägg har alltid varit en symbol för påsken och det beror delvis på att de representerar nytt liv och pånyttfödelse, vilket förklaras av att det kopplas till Jesu uppståndelse. Sedan började också hönsen att värpa ägg efter vintern. Många avstod också från ägg under fastan och därför fanns det ofta ett lager av sparade ägg vid påsk. Påskbordet är en variant av smörgåsbordet, med rätter som sill, gravad lax och Janssons frestelse – liksom det svenska julbordet. Många äter också lamm på påskdagen, en tradition med kristna rötter i bilden av Jesus som "Guds lamm". I Sverige är det dock en relativt ny tradition med "påsklamm", som blev mer traditionsenhetligt under 1900-talet. Att måla ägg är en tradition som än idag lever starkt i de svenska hushållen och det har det gjort sedan 1700-talet. Förr gav man ofta bort målade ägg, men idag har det bytts ut till de färgglada pappäggen som fylls med godis. Just godisätandet är något som växte fram under 1900-talets kommersialisering, då företag började sälja påskprodukter i stor skala. Det är också genom äggen som hönor, kycklingar och tuppar blivit en del av påskens symboler. [caption id="attachment_121602" align="alignnone" width="1168"]Påsk Foto: Unsplash[/caption]

Påskharen

Under medeltiden lekte man "äggpickning", som går ut på att motståndarna knackar toppen av varsitt kokt ägg mot varandras för att se vem som klarar sig längst utan skador på skalet. Äggjakt är vanligt i många länder där den kända påskharen gömt påskägg som barnen ska hitta, oftast i trädgården. Påskharen kom till i Tyskland där den först dök upp i Heidelberg på 1600-talet. Varför påskharen fått uppdraget att ge barn påskägg är dock oklart, men man tror att den kan ha uppkommit genom dåligt utformade bildbröd. I Tyskland var det vanligt att man bakade bröd i form av påsklammet och teorin är att bröden ibland istället såg ut som harar. Oavsett hur påskharen föddes blev den omåttligt populär och kom till Sverige under 1900-talet.

Vila och gemenskap

Idag är påsken en tid för gemenskap och vila. Många tar ledigt från skärtorsdagen till annandag påsk för att umgås med familj och vänner. Påskafton är den stora festdagen, med påskeldar, äggjakt och påskpyssel för barnen. Samtidigt lever religiösa inslag kvar – vissa går till kyrkan på påskdagen för att fira uppståndelsen. Så varför firar svenskar påsk? Det är en tid för att minnas Jesu uppståndelse, välkomna våren och samlas med nära och kära. Påsken i Sverige är en färgstark blandning av gammalt och nytt – en spegling av landets kulturella arv och dess förmåga att anpassa traditioner till en ny tid.]]> Påsklilja – den giftiga vårblomman https://nyadagbladet.se/kultur/pasklilja-den-giftiga-varblomman/ Thu, 02 Apr 2026 06:55:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224089 I den walesiska folktron symboliserar påskliljan förnyelse och vårens seger över vinterns mörker. Den ses som ett hoppfullt omen som lovar ljusare tider, välstånd och skydd mot motgångar.  I Sverige är vår mest älskade vårblomma, som dessutom har färgat påsken med sin gula färg. Narcissus pseudonarcissus är en av landets mest ståtliga vårblommor som mestadels lyser upp med sin starka, gula färg. I Sverige är det en vanlig blomma som tros ha odlats flitigt sedan 1500-talet, som idag finns såväl i blomsterland som i krukor i de svenska hushållen.

Giftig medicinväxt

Sitt latinska namn har blomman fått från grekiskans narke som betyder bedövning eller förlamning, då man förr gjorde avkok på växten som ansågs rogivande. Problemet var dock att om man använde för stor dos kunde effekten istället bli förlamande. Växten användes också som kräkframkallande och man gjorde omslag av växten på brännskador och vrickningar. Växten fick dock aldrig särskilt omfattande spridning som medicinväxt just på grund av att den är giftig. Om man äter påsklilja kan man få ont i magen, bli illamående, få kräkningar och diarré. Den är också giftig för djur, så har man exempelvis en katt som inneboende bör man tänka två gånger innan man planterar påskliljor. Idag används dock vissa isolerade ämnen från bland annat påskliljan vid produktion av läkemedel. Ämnet galantamin finns i amaryllisväxter, däribland påsklilja, och används i läkemedel mot vissa demenssjukdomar, som Alzheimers. Det är dock viktigt att understryka att de läkemedel som används idag inte framställs genom att man använder själva påskliljan som ört eller huskur, utan att den verksamma substansen framställs industriellt under kontrollerade former. Att själv använda växten i medicinskt syfte avråds därför starkt. [caption id="attachment_224682" align="alignnone" width="1170"] Foto:
ChristianWernerZH/CC BY-SA 2.0[/caption]

Andlig väktare

Påskliljan räknas idag, tillsammans med purjolöken, som en av de nationella symbolerna för Wales där den förknippas med hopp, ny början och våren. Den 1 mars, då man firar St David’s Day (Dewi Sant), till minne av landets skyddshelgon, används påskliljan som en symbol som många bär. Traditionen anses ha rötter i äldre bruk där blomman bars som tecken på hopp och samhörighet. Påskliljan dyker också upp väldigt flitigt i walesisk folktro. Blomman ses som en väktare mot andevärlden – dess gula färg symboliserar solen som besegrar mörkret – och användes i ritualer för att skydda boskap och hem mot troll och sjukdomar. Det sägs bland annat att den som ser den första påskliljan på våren får se det som ett tecken på tur och välgång för den kommande säsongen. Överlag talar man mycket om tur och otur i samband med påskliljan - traditionen betonar att en ensam blomma ofta ses som ett varsel om otur eller sorg, medan flera blommor vänder det till lycka och skydd. I vissa lokala varianter av folktron varnas man från att plocka den första blomman vid skymning, då den sägs locka feer som kan vända turen till olycka.

Gett påskens gula färg

Det var Carl von Linné som själv använde namnet "påsklilja" på Narcissus pseudonarcissus redan 1748 och det brukar räknas som det tidigaste kända belägget för ordet i Sverige. Linné hade för vana att ge tydliga och beskrivande svenska artnamn, och valde namnet eftersom blomningstiden ofta skedde kring påsk. I Danmark talade man dock om ”paaskelilier” redan på 1500-talet. I andra delar av Europa har man också använt liknande ord för blomman, däremot under senare perioder. Under slutet av 1800-talet började handelsträdgårdar att sälja påskliljor till påsk och under 1950-talet kunde man räkna in påskliljan till en typisk "påskprodukt" i Sverige. Eftersom påskliljor ofta är gula är det också mest troligt att blomman bidragit till påskens gula färg. Påskliljan används också som symbol för påskens kristna budskap om Jesu uppståndelse eftersom blomman symboliserar nytt liv. Ofta används den som dekoration i svenska kyrkan under påsken. [caption id="attachment_224681" align="alignnone" width="1170"] Foto: Ilo Frey/Pexels[/caption]

I trädgården eller hemmet

Idag finns det närmare 6 000 olika sorter av påsklilja och hela 13 000 hybrider. De finns också förutom i den klassiska gula färgen även i bland annat vitt, krämvitt, orange, aprikos, rosa och tvåfärgade kombinationer. Den som har problem med att rådjur tuggar sönder i trädgården kan med fördel plantera påskliljor och få ha dem i fred – rådjur avskyr nämligen doften av påskliljor. Vill man plantera påskliljor i trädgården bör man sätta lökarna på höstkanten, innan jorden fryser. Välj gärna soligt till halvskuggigt läge, gärna plats där vårjorden är fuktig men inte blöt och står under vatten. Plantera ungefär tre gånger lökens höjd och håll cirka 8–15 cm mellan lökarna i rabatten. Sätt löken med den spetsiga sidan uppåt och den plattare sidan (där rötterna kommer) nedåt. När bladen kommit upp kan man gödsla lite om man vill. Efter blomning kan man med fördel låta blomman gulna tills den vissnat helt och först då kan man klippa bort bladen, och låta löken vara kvar i jorden tills nästa vår. Påskliljor vill gärna ha väldränerad och ganska näringsrik jord. Inomhus är påskliljan mer en "tillfällig gäst" än långlivad krukväxt. Ställ dem ljust, men inte i gassande sol - då blommar de väldigt fort. Ställ dem heller inte över ett element, då går också blomningen snabbare.]]> Skärtorsdagen toppar påskhandeln https://nyadagbladet.se/ekonomi/hushallen-handlar-miljard-mer-pask-scb/ Thu, 02 Apr 2026 04:46:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226410 Under påskveckan ökar den svenska konsumtionen med cirka 14 procent jämfört med en genomsnittlig vecka – vilket motsvarar drygt en miljard kronor extra. Under skärtorsdagen handlar svenskarna som mest, enligt statistik från SCB. Under påskveckan 2025 var ökningen ännu större: 1,4 miljarder kronor mer än normalt. En genomsnittlig vecka 2025 omsatte ungefär 50,1 miljarder kronor totalt, varav runt 10 miljarder i dagligvaruhandeln. — Under påskveckan ökar konsumtionen med cirka 14 procent eller drygt en miljard kronor jämfört med en genomsnittlig vecka. Förra året var ökningen 1,4 miljarder kronor, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

Skärtorsdagen dominerar försäljningen

Ökningen är tydligast koncentrerad till ett enda datum: skärtorsdagen. Under en normal vecka svarar torsdagen för 14,7 procent av dagligvaruförsäljningen – under påskveckan är andelen 20,7 procent. Onsdagen i påskveckan är också starkare än normalt och svarar för 16,7 procent av försäljningen jämfört med 13,6 procent en ordinär vecka. — Ökningen blir särskilt tydlig under skärtorsdagen, då en femtedel av påskveckans försäljning sker, konstaterar Lennartsson. Det är inte enbart mathandeln som driver siffrorna uppåt. Sällanköpshandeln och transportsektorn bidrar också till konsumtionstoppen. Under gårdagen sänktes även matmomsen från 12 till 6 procent. Det kan komma att påverka konsumtionsmönstret under årets påskhandel, enligt SCB.]]> Glad påsk önskar vi på Nya Dagbladet! https://nyadagbladet.se/redaktionellt/glad-pask-onskar-vi-pa-nya-dagbladet/ Thu, 17 Apr 2025 13:58:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=204490 Vi på redaktionen vill ta tillfället i akt att önska glad påsk och rikta ett varmt och innerligt tack till er – våra engagerade, nyfikna och lojala läsare. Ert stöd, era tips och er konstruktiva feedback är ovärderlig. Det är tack vare er vi kan fortsätta växa, utvecklas och fördjupa vårt skrivande. Ni är hjärtat i allt vi gör – tack för att ni finns och följer med oss på denna viktiga resa. Mycket har hänt i nyhetsvärlden under årets första månader. Vi har bevakat allt från eskalerande geopolitiska spänningar och nya forskningsrön till inrikespolitik, kultur och samhällsutvecklingen – alltid med ambitionen att erbjuda perspektiv du sällan hittar någon annanstans. Nya Dagbladet har funnits i över ett decennium, men ibland känns det som om det var alldeles nyligen vi publicerade våra allra första artiklar. Tiden har gått fort, men vårt uppdrag förblir detsamma: att lyfta fram mångfacetterad information som är relevant för människors tillvaro, främja ökad förståelse och i största möjliga mån bidra till minskat lidande. Under påskhelgens stillsamma stunder vill vi passa på att tipsa om vårt omfattande artikelarkiv. Med över 16 000 publicerade artiklar inom ämnen som politik, vetenskap, kultur, hälsa och ekonomi finns det något för varje nyfiken själ.

Din röst är viktig

För den samhällsintresserade: Djupdyk i analyser om maktstrukturer och globala trender. För den vetgirige: Upptäck vetenskapliga genombrott och hälsoråd från kunniga skribenter. För den eftertänksamme: Ta del av några av våra hundratals tankeväckande krönikor eller kulturartiklar. Detta och betydligt mycket mer än så finns lättillgängligt via menystrukturen på sajten – perfekt till en kopp kaffe eller påskmust. Har du egna tips, insändare, reflektioner eller texter du vill dela med oss? Tveka inte att höra av dig – din röst är viktig! Har du någon favoritartikel som du tycker är särskilt läsvärd och intressant? Dela gärna denna på sociala medier och hjälp oss växa ytterligare och nå ut till ännu fler. En glädjefull påsk önskar redaktionen på Nya Dagbladet!   Redaktionen]]> Gripande påskmusikalen ”Vem är den mannen?” tillbaka i Insjön https://nyadagbladet.se/kultur/gripande-paskmusikalen-vem-ar-den-mannen-tillbaka-i-insjon/ Sun, 06 Apr 2025 12:56:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=203735 Korsfästelsen efter Judas förräderi är ett gripande inslag i den över två timmar långa föreställningen. Foto: Nya Dagbladet[/caption] I Vem är den mannen? framstår en tydlig parallell mellan Jesu berättelse och vår samtid – en värld där människor fortfarande tvekar att höja sina röster i protest mot auktoritära tendenser och orättvisor. Precis som Jesus lärjungar tystades av rädsla, ser vi än idag hur människor skräms till tystnad när de utmanar etablissemang och rådande normer. Denna parallell är både slående och tankeväckande, särskilt när vi reflekterar över nyliga historiska händelser såsom hanteringen "pandemin" likväl som de historiska övergreppen kring häxprocesserna på 1600-talet.
Upplevelsen som föreställningen levererar är tidvis faktiskt rent av i klass med filmer som "The Passion of the Christ"
Publiken bjuds in till en känslomässig berg- och dalbana, där djup sorg, glädje och hopp avlöser varandra i ett gripande tempo. Budskapet om kärlek, försoning och hopp, som är centralt i berättelsen, blir en stark och aktuell påminnelse om det mänskliga behovet av medmänsklighet och förståelse.   Kulturredaktionen]]> Färre norrmän lockas av påskgudstjänster https://nyadagbladet.se/norden/farre-norrman-lockas-av-paskgudstjanster/ https://nyadagbladet.se/norden/farre-norrman-lockas-av-paskgudstjanster/#respond Thu, 28 Mar 2024 12:15:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=176812 Allt färre norrmän går i kyrkan under påsken, visar statistik från Statistisk Sentralbyrå. 2023 besökte 150 000 norrmän kyrkan under påsken - jämfört med 200 000 åtta år tidigare. Under 2015 gick omkring 200 000 norrmän till kyrkan under påsk. Sedan fortsatte antalet att minska med omkring 3000 personer per år fram till 2019 för att landa på det rekordlåga 15 000 under covid-nedstängningarna 2021. Efter 2021 gick fler tillbaka till kyrkan under påsk, men mellan 2022 och 2023 sjönk antalet återigen med cirka 4000 deltagare och det är yngre norrmän under 40 år som går allra minst i kyrkan. – År 2023 deltog cirka 150 000 personer i påskgudstjänster i den norska kyrkan. Bortsett från 2020 och 2021 har vi aldrig registrerat färre, säger rådgivare Andreas Østhus på Statistisk sentralbyrå (SSB), i ett pressmeddelande.

"Otroligt viktig högtid"

I det stora hela har kyrkodeltagandet ökat bland norrmän efter 2021. Exempelvis står jultraditionerna fast i Norge där över 500 000 besökte kyrkan mellan 2015 och 2019. Siffrorna är ännu inte helt tillbaka på vad de var före coronakrisen, men har ändå fortsatt att öka stadigt. Ingrid Vad Nilsen, direktör för kyrkorådet, menar att påskgudstjänsternas minskade popularitet kan bero på att många reser bort då och det därmed är svårare att skapa "fasta traditioner". – Vi vet att julen är den kristna högtiden och att människor besöker kyrkor under hela december. Men det är en uppgift för oss att kommunicera att påsken också är en otroligt viktig högtid som firas i kyrkorna, säger hon enligt forskning.no.]]> https://nyadagbladet.se/norden/farre-norrman-lockas-av-paskgudstjanster/feed/ 0 Risk för äggbrist under påskhelgen https://nyadagbladet.se/inrikes/risk-for-aggbrist-under-paskhelgen/ https://nyadagbladet.se/inrikes/risk-for-aggbrist-under-paskhelgen/#comments Thu, 06 Apr 2023 11:45:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=147049 Den svenska äggproduktionen har påverkats kraftigt av salmonellautbrotten tidigare i år. Därför kan ägg bli en bristvara under påskhelgen, men förväntas återgå till det normala inom kort. Efter att Sveriges största äggproducent CA Cedergren haft två utbrott av salmonella i sina äggfabriker i år har omkring 20 procent av den svenska äggproduktionen slagits ut. På grund av detta kan det uppstå äggbrist under påsken, enligt branschorganisationen Svenska Ägg. – Det finns absolut en risk för brist på ägg i påsk. Konsumenter vittnar redan om att det är tomt på vissa ägghyllor och det kan vara så att dessa tillfälliga hål blir svåra att fylla, sade verksamhetsledaren Marie Lönneskog Hogstadius till skattefinansierade SVT i slutet av mars. Värmlands största äggproducent, Värmlandsägg, som drivs av Hans Forsberg, menar att tillgången på ägg i Sverige just nu ligger på ungefär 70 procent, där 20 procent är borta på grund av salmonellautbrotten och ytterligare tio procent på grund av export. Äggkonsumtionen brukar öka med ungefär 40 procent under påsken och under veckan har man i flera affärer kunnat se att ägghyllorna gapat tomma. Även hos mindre äggproducenter som exempelvis Storebro Ägg i Vimmerby och Baggetorps gård i Värmland har man sett konsumtionen öka nu inför påsk. Däremot menar Lönneskog Hogstadius att äggproduktionen är igång igen som vanligt, vilket gör att man åter kan öka tillgången på ägg. Att man hinner få upp den i normalläge till påskhelgen är dock inte att räkna med. – Det är klart att många har nog redan börjat med påskhandeln och det finns en liten risk att vi inte kommer upp i normalt läge till påsk. Men då skulle jag vilja säga att om det är tomt i en butik kan man gå till nästa och då brukar det lösa sig, säger hon till Bonniertidningen DN. Ica, Lidl, Coop, och Axfood som äger Willys och Hemköp, säger att utbudet påverkas av det tidigare salmonellautbrottet men att man i princip får dagliga leveranser av ägg. Ica menar att det kan skilja sig mellan olika handlare, och konstaterar att det finns brister på vissa sorter. "Efter påsk kommer tillgången på ägg att vara bättre", skriver Gabriella Ohlzon, pressansvarig för Ica till DN.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/risk-for-aggbrist-under-paskhelgen/feed/ 2