mikroplaster – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 17 Feb 2026 13:48:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg mikroplaster – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Studie varnar: Inandning av mikroplaster kan orsaka inflammation och lungskador https://nyadagbladet.se/halsa/mikroplaster-lungor-inflammation-studie/ Wed, 18 Feb 2026 06:10:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221889 SYDNEY (Xinhua). Att andas in mikroplaster kan orsaka inflammation och skador på lungorna, visar ny forskning från Australien. Enligt forskarna ökar det potentiellt risken för luftvägssjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungfibros och lungcancer. Det framgår av ett uttalande från University of Technology Sydney (UTS), som publicerades på tisdagen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bidrar luftföroreningar till omkring sju miljoner förtida dödsfall varje år. Luftburna mikroplaster från syntetiska mattor, kläder och hushållsdamm kan förvärra riskerna för luftvägssjukdomar, uppger universitetet. — Mikroplaster är små plastfragment, mindre än fem millimeter, som frigörs när större plastföremål bryts ned eller tappar fibrer, sade Keshav Raj Paudel, forskare vid UTS med inriktning på kroniska luftvägssjukdomar. — Lungorna är särskilt sårbara för skador från mikroplaster på grund av sin stora yta och begränsade förmåga att rensa ut partiklar – framför allt de minsta, som tar sig djupt ned i lungorna, sade han. Paudel tillade att lungtumörer har visat sig innehålla mer mikroplaster än frisk vävnad.]]> Mikroplaster kan spridas till lever och njurar via tarmen https://nyadagbladet.se/halsa/mikroplaster-kan-spridas-till-lever-och-njurar-via-tarmen/ Sat, 24 Jan 2026 08:35:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220236 Det kan finnas ett samband mellan små plastpartiklar och kronisk tarminflammation, visar forskning från bland annat Umeå universitet. En studie på möss visar också att de minsta partiklarna kan sprida sig till lever, njurar och blod. Forskare i Sverige och Österrike har undersökt om det finns en koppling mellan ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom och att vi utsätts för allt mer mikro- och nanoplaster – bland annat från matförpackningar. Mössen i studien hade ulcerös kolit, en vanlig form av kronisk tarminflammation. De matades med partiklar av polystyren – en plasttyp som bland annat finns i yoghurtmuggar och hämtmatslådor. Resultaten, som publicerats i tidskriften Microplastics and Nanoplastics, visar att plastpartiklar tas upp lättare i tarmen när den är inflammerad. Plasterna förstärkte också inflammationen och störde tarmfloran: nyttiga bakterier minskade medan skadliga bakterier ökade. Effekterna stannade inte i tarmen. Plastpartiklar samlades även i lever, njurar och blod hos mössen – särskilt de allra minsta partiklarna, mindre än 0,0003 millimeter. Det tyder på att nanoplaster kan ta sig igenom kroppens skyddande barriärer. — Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och professor vid Wiens medicinska universitet, som lett studien.]]> Mikroplastregnet i Auckland – motsvarar 3 miljoner plastflaskor https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplastregnet-i-auckland-motsvarar-3-miljoner-plastflaskor/ Tue, 05 Aug 2025 16:33:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210691 Det faller ned mikroplast från himlen motsvarande 3 miljoner plastflaskor årligen i storstadsområdet Auckland i Nya Zeeland, visar ny forskning. Totalt motsvarar det 74 ton mikroplast. Tidigare studier från storstäder världen över har avslöjat att luften vi andas innehåller mikroplast. När man exempelvis mätte i London under 2020 innehöll en kvadratmeter under en dags mätningar i snitt 771 plastpartiklar. Jämförelsevis mätte man i snitt 275 i Hamburg och 110 i Paris per kvadratmeter. Nu har forskare vid Auckland University genomfört mätningar med nya metoder, som kan upptäcka ännu mindre partiklar, som inte är större än 0,01 mm. Resultaten av mätningarna, som presenteras i Environmental Science & Technology, visade att Auckland hade i genomsnitt 4 885 mikroplastpartiklar i en kvadratmeter under ett dygn. På ett år motsvarar det 74 ton mikroplast, eller 3 miljoner plastflaskor. Forskare runt om i världen har sannolikt underskattat mängden mikroplaster i luften dramatiskt, säger huvudförfattaren Dr Joel Rindelaub. Studien är den första som beräknar den totala massan av mikroplaster i luften i en stad.

Använde färgämne

I studien fångades mikroplaster som föll från luften upp av en tratt och en burk i en trälåda på taket av ett universitet i stadens centrum. Samma uppställning fanns i en trädgård i området Remuera. Nästan all mikroplast var för liten för att kunna ses med blotta ögat. Forskarna identifierade de minsta partiklarna genom att använda ett färgämne som avger ljus under vissa förhållanden. En värmebehandling användes för att analysera massan. — Ju mindre partiklar vi tittade på, desto mer mikroplast såg vi, säger Rindelaub i ett pressmeddelande. Detta är anmärkningsvärt eftersom de minsta partiklarna är de mest toxikologiskt relevanta. Rindelaub förklarar att det är nanoplast, det vill säga de minsta partiklarna, som potentiellt kan tränga in i celler, passera blod-hjärnbarriären och ansamlas i organ som testiklar, lever och hjärna. Nanoplast och mikroplast har hittats i bland annat moderkakor hos kvinnor och i blodet. Tidigare studier har också visat att mikroplast i blodet förhöjer risken för hjärtsjukdomar.

Haven en nyckelkälla

Forskarna tror att en möjlig källa till de höga halterna i Auckland beror på haven, som är avsevärt plastförorenade. — Luftburen mikroplast uppstår när vågor slår mot land och det kan vara en nyckelkälla till hur mikroplaster transporteras runt globalt. Det kan hjälpa oss förstå hur vissa mikroplaster når atmosfären och hur de förs till avlägsna platser som här i Nya Zeeland, säger Rindelaub. Storstadsområdet kring Auckland omfattar ungefär 5600 kvadratkilometer, ungefärligen motsvarande Stockholms läns cirka 6500 kvadratkilometer.]]> Nanoplaster sprids till avlägsna bergstoppar https://nyadagbladet.se/miljo/nanoplaster-sprids-till-avlagsna-bergstoppar/ Sun, 16 Feb 2025 14:05:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=199782 Forskare från bland annat Norge har upptäckt nanoplaster i snön i Alperna. Partiklarna hittades på över 3100 meters höjd. Tidigare studier har påvisat mikroplaster på avlägsna platser, inklusive bergsområden. Därför undersökte forskare från Leipzigs universitet i Tyskland, universitetet i Utrecht i Nederländerna och NILU i Norge även förekomsten av nanoplaster – plastpartiklar mindre än 1 mikrometer (μm) – i höghöjdsglaciärer. I studien, publicerad i Scientific Reports, anlitade forskarna erfarna bergsklättrare för att samla in snöprover i Alperna. Proverna togs från 14 platser i de franska, italienska och schweiziska delarna av bergskedjan, varav 13 låg över 3100 meter över havet. Enligt studien hittades nanoplast på fem av de undersökta platserna. Halterna varierade mellan 2 och 80 ng/mL snö. De vanligaste plastpartiklarna kom från slitage av bildäck, men även polystyren och polyeten påträffades. – Våra resultat visar bara att plastföroreningar på mikro- och nanoskala kan vara mer utbredda än vad som tidigare antagits. På grund av sin ringa storlek har dessa partiklar stor potential att transporteras genom atmosfären över långa avstånd och bidra till den globala föroreningen, säger forskaren Nikolaos Evangeliou vid NILU i ett pressmeddelande.]]> WWF om stoppat plastavtal: ”Stort misslyckande” https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-om-stoppat-plastavtal-stort-misslyckande/ https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-om-stoppat-plastavtal-stort-misslyckande/#respond Tue, 03 Dec 2024 14:27:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195025 Under FN-mötet i Sydkorea den gångna veckan fanns det stora förhoppningar om att få till ett nytt globalt avtal för att minska världens plastföroreningar. Något sådant förverkligades dock aldrig och Världsnaturfonden, WWF, betraktar utfallet som ”bedrövligt” och ”ett stort misslyckande”. ”Världen gick miste om en historisk chans att stoppa de växande plastföroreningarna som hotar såväl djur och ekosystem som människors hälsa. WWF ser det som ett stort misslyckande att länderna vid FN-mötet inte kunde enas om ett globalt bindande plastavtal”, skriver man i ett pressmeddelande. Man pekar på att en stor majoritets av FN:s medlemsländer ville se långtgående åtgärder ”som vetenskapen har visat kan stoppa plastföroreningar” – men att några få länder motsatte sig detta och stoppade planerna. – Det är bedrövligt att förhandlingarna inte landade i ett bindande avtal, vilket behövs för att rädda vår planet från att drunkna i plast, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF. Organisationen pekar på att det gått över 1000 dagar sedan FN-länderna enades om att upprätta ett juridiskt bindande fördrag för att stoppa plastföroreningar i hav och på land, och att 800 miljoner ton plast har producerats bara sedan dess samt att över 30 miljoner ton läckt ut i haven och där skadat djur och förgiftat ekosystem.

"Vill inte hitta en lösning"

WWF har tidigare uppmanat länderna att gå till omröstning istället för att nöja sig med ett mer urvattnat avtal om det inte gick att ta beslut genom konsensus, men så blev inte fallet, och den stora oljeproducenten Saudiarabien var ett av flera länder som motsatte sig krav på minskad plastproduktion. – Alltför länge har en liten minoritet av staterna hållit förhandlingsprocessen som gisslan. Det står helt klart att dessa länder inte har för avsikt att hitta en lösning på denna kris, och ändå fortsätter de att förhindra den stora majoritet av stater som vill göra det, säger Eirik Lindebjerg från WWF International som följt förhandlingarna på plats i Busan. – Under 2025 vill vi se att länderna komma till förhandlingsbordet igen men då redo att fatta nödvändiga beslut för att få slut på plastföroreningarna, betonar Inger Näslund.

Tusentals miljarder bitar plastskräp

Även om det är väldokumenterat att stora delar av världens vattendrag idag närmast är belamrade med plastavfall är det ändå svårt att få klarhet i hur omfattande problemet är. Enligt National Geographics uppskattning handlar det om cirka 5 300 miljarder bitar av plastskräp som flyter omkring i världens hav – och utöver det som finns på ytan skräpar cirka fyra miljarder plastmikrofibrer per kvadratkilometer ner djuphaven, vilket hotar ett stort antal arter. Det stora problemet med just plastavfall är inte bara att det tar lång tid innan det bryts ner. När det väl försvinner "för ögat" efterlämnas istället små mikroplastpartiklar som stannar kvar i naturen och i haven i hundratals år - och tas upp av de arter som lever där, inklusive fiskarter som sedan konsumeras av människor.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-om-stoppat-plastavtal-stort-misslyckande/feed/ 0 Ny upptäckt: Marin svamp kan ”äta” plast i haven https://nyadagbladet.se/miljo/ny-upptackt-marin-svamp-kan-ata-plast-i-haven/ https://nyadagbladet.se/miljo/ny-upptackt-marin-svamp-kan-ata-plast-i-haven/#respond Sat, 15 Jun 2024 15:13:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=183091 En marin svamp kan bryta ner plast som samlas i haven, visar forskning från bland annat Nederländerna och Danmark. Svampen behöver dock få solljus för att kunna bryta ner plastpartiklarna. I Stilla havet är plastföroreningarna som störst och därför har forskare letat efter plastnedbrytande mikrober i dessa områden. Svampen Parengyodontium album finns tillsammans med andra marina mikrober i haven och kan växa i tunna lager på plastskräp. Forskare från Royal Netherlands Institute for Sea Research (NIOZ) tillsammans med ytterligare kollegor från Utrecht University, Ocean Cleanup Foundation samt även forskningsinstitut i Paris, Köpenhamn och St Gallen i Schweiz samlade in plastskräp där svampen växer för att sedan isolera och istället odla den i laboratorium på specialplast, en plast som innehåller märkt kol. I studien, som publicerats i Science of the Total Environment, upptäckte man att svampen kan bryta ner partiklar av plasten polyeten (PE), vilket är den allra vanligaste av alla plaster som har hamnat i havet.

Solen är viktig

Svampen behöver dock solljus för att kunna "äta" PE och därmed använda den som energikälla. – Det innebär att svampen i havet bara kan bryta ned plast som inledningsvis har flutit nära ytan, säger Annika Vaksmaa från NIOZ till SciTech Daily och fortsätter: – Det var redan känt att UV-ljus bryter ner plast mekaniskt, men våra resultat visar att det också underlättar den biologiska nedbrytningen av plast som utförs av marina svampar. Eftersom en stor mängd plast sjunker till havsbotten kommer därmed svampen inte kunna bryta ner allt, men forskarna tror att det finns fler svampar, som idag är okända, som kan bryta ner plasten i djupare delar av haven. Idag har man hittills hittat fyra arter av plastnedbrytande marina svampar, samt finns det ett större antal bakterier som man vet kan bryta ner plast. Även svampar på land som kan bryta ner plast har hittats, bland annat visade en studie vid Lunds universitet tidigare i år att man upptäckt svampar som "dammsuger" sin omgivning på plastpartiklar. – Det som gör den här forskningen vetenskapligt enastående är att vi kan kvantifiera nedbrytningsprocessen, säger Vaksmaa.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ny-upptackt-marin-svamp-kan-ata-plast-i-haven/feed/ 0 Mikroplaster i blodet fördubblar risken för hjärtsjukdomar https://nyadagbladet.se/halsa/mikroplaster-i-blodet-fordubblar-risken-for-hjartsjukdomar/ https://nyadagbladet.se/halsa/mikroplaster-i-blodet-fordubblar-risken-for-hjartsjukdomar/#respond Mon, 25 Mar 2024 19:03:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=176393 Nästan 60 procent av patienterna hade mikroplaster i sina åderförkalkningar, visar en italiensk studie. Samtidigt upptäckte forskare att mikroplaster i blodet fördubblade risken för hjärtsjukdomar. De senaste årens forskning har visat att både miljö och vatten förorenas av så kallade mikroplaster världen över. Plasterna har även tagit sig in i människors och djurs kroppar, där man exempelvis hittat mikroplaster i hjärnan, lungorna, bröstmjölk, moderkakor och även i blodomloppet. Forskare har även hittat mikro- och nanoplaster i avlagringar inuti blodkärlens väggar hos människor. I en ny studie vid University of Campania Luigi Vanvitelli i Italien har man undersökt om ansamlingar vid åderförkalkning även där kan innehålla mikroplaster. Åderförkalkning innebär att fettavlagringar samlas på insidan av artärerna, vilket gör det svårare för blodet att passera. Forskarna undersökte prover från 257 patienter som hade vårdats på sjukhus för att avlägsna sådan vävnad från de stora artärerna i nacken. Proverna testades sedan för mikro- och nanopartiklar från 11 olika plaster. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine, visade att 58,4 procent av patienterna hade partiklar av ämnet polyeten i ansamlingarna. Samtidigt hade 12,1 procent markanta spår av polyvinylklorid (PVC).

Stroke och dödsfall

Vidare följde forskare alla patienter under omkring tre år för att se om det fanns något samband mellan plastpartiklarna i blodkärlens väggar och hjärt- och kärlsjukdomar. Resultaten visade att deltagare som hade plastbitar i avlagringarna i sina artärer löpte mer än dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och dödsfall jämfört med deltagare utan plast i sina avlagringar. Det kan också nämnas att deltagare som hade plast i sina blodkärl visade fler tecken på inflammation i kroppen jämfört med de utan mikroplaster i blodkärlen. En kinesisk studie visade nyligen att kokning av kranvatten ska kunna minska mängden mikroplaster i vattnet. Vid kokning av hårt vatten kunde upp till 90 procent av plasterna avlägsnas.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/mikroplaster-i-blodet-fordubblar-risken-for-hjartsjukdomar/feed/ 0 Farliga partiklar från vindkraftverkens rotorblad – ett underskattat miljöproblem https://nyadagbladet.se/miljo/farliga-partiklar-fran-vindkraftverkens-rotorblad-ett-underskattat-miljoproblem/ https://nyadagbladet.se/miljo/farliga-partiklar-fran-vindkraftverkens-rotorblad-ett-underskattat-miljoproblem/#respond Sun, 17 Mar 2024 11:13:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175783 hälsoriskerna med mikroplaster och att ingen i beslutandeposition gör något för att förhindra spridningen trots alla varningar från läkare och forskare som bland annat hittat otyget i såväl människokroppen som i moderkakor, där vindkraftsnurrorna som våra politiker sätter på piedestal spelar en stor roll. Förutom tidigare kända fakta om att vindkraft bidrager till att skada både djurlivet och det marina livet, har låg tillförlitlighet, förstör närmiljön med sitt oljud, skapar problem med icke återvinningsbara rotorblad samt sänker marknadsvärdet på närliggande hus, visar en ny studie att även nedsmutsning samt förgiftning av naturen på land och i vattendrag är ännu en negativ aspekt att lägga till listan. Något som är extra anmärkningsvärt är att såväl politiska som ekonomiska krafter försökte stoppa den ännu icke publicerade studien genom att utöva påtryckningar så att finansieringen av studien drogs in. Forskaren Helen Karlsson, adjungerad biträdande professor i arbets- och miljömedicin vid Linköpings universitet, lyckades dock tillsammans med forskarkollegorna fysikern Karin Mattsson samt professor Joachim Sturve, som båda är verksamma vid Göteborgs universitet, lösa finansieringen på annat sätt och nu är studien klar. Forskarna upplever att fynden är så allvarliga och många att de undrar varför detta inte undersökts tidigare. Att varken vindkraftsindustrin eller makthavarna som driver på den gröna omställningen vill att allmänheten ska få reda på hur det förhåller sig, spelar så klart in. Forskarna har kunnat konstatera att farliga partiklar från vindsnurrornas rotorblad sannolikt är ett miljöproblem som andra forskare och myndigheter medvetet valt att underskatta. Helen Karlsson, en av initiativtagarna till studien, berättar att hon började intressera sig för frågan om erosion från vindkraftverkens rotorblad då hon upptäckte att det fanns diskrepanser mellan vindkraftsbranschens siffror och andra beräkningar. Både hon och forskarkollegorna är överraskade över resultatet då de inte hade väntat sig att de skulle hitta så mycket fragment från rotorblad som man faktiskt gjorde när man undersökte området kring en av Sveriges största vindkraftparker. Ett 50-tal olika kemikalier hittades i de partiklar man samlat in i mark, vatten och växter kring den stora vindkraftparken. Sannolikheten är hög för att de härrör från vindsnurrorna och med tanke på att regeringen driver på för ytterligare utbyggnad av vindkraften behövs det enligt forskarna beläggas bättre hur stor påverkan blir, vilket man vill följa upp genom fördjupade analyser för att fastställa hur stort miljöproblemet är. Kemikalieinspektionen erkänner att det finns stora kunskapsluckor beträffande vilka och hur stora mängder farliga ämnen som finns i vindkraftrotorblad samt hur mycket av detta som hamnar i naturen och näringskedjorna, men de ser inget hinder för fortsatt utbyggnad av vindkraften i Sverige som är i full gång såväl på land som till havs. Som i så många andra fall har våra beslutsfattare inte gjort hemläxan utan på klassiskt svenskt manér skippat konsekvensanalysen innan man skred till verket och med tanke på hur mycket kickbacks de erhåller för sitt "engagemang", lär de inte vara ett dugg intresserade av att stoppa något som äventyrar medborgarnas hälsa och förstör naturen - om inte annat kan det på sikt bli en lyckad kombi som gynnar läkemedelsindustrin. Win-win för alla. #followthemoney #sakerviintepratarom   Jenny Piper]]> https://nyadagbladet.se/miljo/farliga-partiklar-fran-vindkraftverkens-rotorblad-ett-underskattat-miljoproblem/feed/ 0 Mikroplaster hittades i moderkakor https://nyadagbladet.se/vetenskap/mikroplaster-hittades-i-moderkakor/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/mikroplaster-hittades-i-moderkakor/#respond Thu, 07 Mar 2024 17:55:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=174871 I 62 vävnadsprover i moderkakor hittade man olika koncentrationer av mikroplaster, enligt en amerikansk studie. Forskarna varnar nu för hälsoriskerna detta kan innebära, inte enbart för människor, utan för alla däggdjur. För cirka tre år sedan hittade forskare mikroplaster i fyra moderkakor man testade vid tillfället. I början av 2023 meddelade samma forskargrupp att man funnit det i ytterligare 17 moderkakor. I slutet av året analyserade en lokal studie på Hawaii 30 moderkakor som donerats mellan 2006 och 2021 och fann därefter att plastföroreningarna hade ökat betydligt över tid. I en ny studie har man tittat på 62 vävnadsprover där man upptäckte mikroplaster i olika koncentrationer i varje enskilt prov. Små plastpartiklar och plastfibrer som är mindre än en mikrometer i storlek hittades. Dessa koncentrationer varierade från 6,5 till 685 mikrogram per gram vävnad, vilket är mycket högre än de nivåer som finns i människans blodomlopp. Man vet ännu inte hur detta påverkar fostrets eller moderns hälsa, men eftersom plastföroreningarna i miljön fortsätter att förvärras kommer kontamineringen av moderkakan bara att öka, eftersom människor andas in och får i sig mer plast än någonsin tidigare. – Om dosen fortsätter att öka börjar vi oroa oss. Om vi ser effekter på moderkakor kan allt däggdjursliv på den här planeten påverkas. Det är inte bra, säger biologen Matthew Campen till Science Alert.

Oklara konsekvenser

I studien har man använt en ny, högupplöst teknik för att söka efter plast i blod och vävnad från människor. Först separerade forskarna majoriteten av det biologiska materialet från fasta plastpartiklar med hjälp av kemikalier och ultracentrifuger med extremt hög hastighet för att separera mycket små molekyler. Därefter bröt de ner polymererna för att bestämma deras specifika föreningar. Den vanligaste plasten var polyeten, som också är den mest använda och som används exempelvis i plastflaskor. Även polyvinylklorid, nylon och polypropen hittades. – De faktorer som driver sådana extrema koncentrationsintervall är inte kända, och det är inte heller uppenbart om sådana koncentrationer bidrar negativt till tillväxt och utveckling av moderkakan eller fostret, eller till andra konsekvenser för moderns hälsa. Mikroplaster har också tidigare hittats i bröstmjölk och mänskligt blod. Även studier som gjorts på möss har indikerat att det återfinns i alla större organ, inklusive hjärnan. Mikroplaster finns i allt från vatten, jord och luft. En kinesisk studie har kommit fram till att man kan minska mängden mikroplaster från dricksvatten om man kokar vattnet. Vid kokning av hårt vatten kunde upp till 90 procent av plasterna avlägsnas.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/mikroplaster-hittades-i-moderkakor/feed/ 0 Kokning tar bort mikroplaster i vatten https://nyadagbladet.se/vetenskap/kokning-tar-bort-mikroplaster-i-vatten/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/kokning-tar-bort-mikroplaster-i-vatten/#respond Fri, 01 Mar 2024 10:11:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=174282 Att koka vatten kan avlägsna mikroplaster, visar en kinesisk studie. Vid kokning av hårt vatten kunde upp till 90 procent av plasterna avlägsnas. I studien, som publicerats i Environmental Science & Technology Letters, tog man vattenprover från staden Guangzhou i Kina med så kallade nano- och mikroplaster. Mikroplaster är plastpartiklar som är 5 millimeter eller mindre och finns i allt från vatten, jord och luft. Proverna kokades i fem minuter och fick sedan svalna, därefter mätte teamet innehållet av fritt flytande plast. Vatten kan vara så kallat "hårt" eller "mjukt" där skillnaden är hur mycket kalcium- och magnesiumjoner det innehåller, ju mer av dessa innebär ett "hårdare" vatten. När man kokar hårt vatten, som är rikt på mineraler, bildas en kritaktig substans som kallas kalk eller kalciumkarbonat (CaCO3). Det visade sig att denna substans bildade kristallstrukturer som kapslade in mikroplasten. I hårt vatten som innehöll 300 milligram CaCO3 per liter avlägsnades upp till 90 procent av de fritt flytande mikroplasterna efter kokning. Även vid mindre halter, som 180 milligram, avlägsnades upp till 84 procent. I mjukt vatten, som hade mindre än 60 milligram per liter, avlägsnades cirka 25 procent av plasterna.

Stora skillnader i vattenkvalitet

En studie från 2022 testade halterna av mikroplaster hos deltagare och fann att 80 procent hade dessa i sina kroppar. Man vet ännu väldigt lite om hur mikroplaster påverkar hälsan, men en del studier har visat att det påverkar bakterierna i magen. I asiatiska länder finns en lång tradition av att dricka svalnat kokt vatten eftersom man tror att det är fördelaktigt för hälsan, men det har inte testas vetenskapligt. Forskarna menar att kokning av vatten kan vara en enkel, men effektiv, metod för att minska ohälsosam konsumtion av mikroplaster. "Eftersom förekomsten av NMP (Nano/mikroplaster) och vattenkvaliteten är ojämn över hela världen kan effekten av kokande vatten för att minska NMP variera från region till region", skriver forskarna. "Trots detta har våra resultat bekräftat en mycket genomförbar strategi för att minska människors exponering för NMP och lagt grunden för ytterligare undersökningar med ett mycket större antal prover." Studien gjordes av forskare vid Guangzhou Medical University tillsammans med Jinan University.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/kokning-tar-bort-mikroplaster-i-vatten/feed/ 0