coronakrisen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 04 Feb 2026 08:20:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg coronakrisen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Kritik mot Kanadas covidvaccinprogram – tusentals utan hjälp https://nyadagbladet.se/utrikes/kritik-mot-kanadas-covidvaccinprogram-tusentals-utan-hjalp/ Wed, 04 Feb 2026 08:20:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220765 Kanadas program för vaccinskador, som lanserades för att pressa människor att vaccinera sig mot covid-19, har hjälpt endast en bråkdel av de drabbade trots att miljontals dollar spenderats. Tusentals andra har nekats ersättning eller fastnat i byråkrati. Kanadas program för vaccinskador (VISP) annonserades i december 2020 med löfte om att den federala regeringen skulle ta hand om dem som drabbades av permanenta och livsförändrande skador av covid-19-vacciner. Programmet lanserades drygt ett halvår senare, i juni 2021. Snart fem år därefter, efter att mer än 50 miljoner dollar använts, har endast 234 personer fått hjälp. Totalt 18 miljoner dollar har betalats ut för förlorad inkomst och medicinska kostnader. Samtidigt har tusentals andra nekats eller fastnat i byråkrati.

Miljoner till administration

En fem månader lång undersökning av Global News visade att Oxaro, det privata företag som anlitats för att administrera VISP, använt 34 miljoner dollar på administrativa kostnader. Tidigare anställda beskrev en avslappnad och närmast studentliknande atmosfär på kontoret – trots att uppgiften var att hantera kanadensare med livsförändrande vaccinskador. Som svar på undersökningen meddelade den federala regeringen att kontraktet med Oxaro avslutas den 31 mars och att Public Health Agency of Canada (PHAC) tar över från och med 1 april i år. Det är oklart hur mycket mer pengar än de initialt tilldelade 50 miljoner dollar Kanada de facto har spenderat på programmet.

Drabbade vittnar om brister

Kent Gillespie från Winnipeg, Manitoba, levde ett aktivt liv innan han fick sitt covid-19-vaccin. I dag kämpar han med balansproblem och orkar knappt ta sig uppför en trappa utan att tappa fotfästet. Enligt hans läkare handlar det om en vaccinrelaterad skada. Trots omfattande medicinsk dokumentation har VISP-programmet nekat honom ersättning. Orsaken är att Gillespie missade treårsfristen för att ansöka medan han samtidigt försökte navigera ett hårt belastat vårdsystem. Nu lever han på sjukpenning och försöker få ekonomin att gå ihop. — Jag har mer eller mindre gett upp. Om det inte vore för min dotter skulle jag ge upp livet, säger Gillespie. Laurie Irving arbetade som sjuksköterska med First Nations i norra Manitoba under covid-19-pandemin. Som annan vårdpersonal var hon tvungen att vaccinera sig för att arbeta. — Jag är ingen konspirationsteoretiker, jag förstår skälen för vacciner, säger Irving från sitt hem i Grande Pointe, Manitoba. Hon lever idag med Latent Autoimmune Diabetes in Adults (LADA), i princip typ 1-diabetes, som hennes läkare anser orsakades av ett covid-19-vaccin. Trots medicinsk dokumentation har både Irving och Gillespie nekats av VISP. Båda missade treårsfristen för att ansöka till programmet medan de kämpade i överbelastade vårdsystem. — Regeringen måste göra vad de sade att de skulle göra, vilket är att stödja kanadensare som vaccinerade sig och skadades, eller fick en livslång och allvarlig sjukdom. De måste hålla vad de lovar, säger Irving. Irving kan fortfarande arbeta men har inga gruppförsäkringsförmåner för att betala sina medicinska kostnader.

Tusentals står utan hjälp

Enligt uppgifter från den 1 juni 2025 har 234 personer som får stöd genom VISP-programmet tillsammans fått 18 miljoner dollar. Samtidigt väntar tusentals andra kanadensare fortfarande på besked om de är berättigade till hjälp, då deras ärenden granskas av myndigheterna. Företaget Oxaro har avböjt att ställa upp på en intervju och hänvisar i stället alla frågor till den kanadensiska folkhälsomyndigheten, Public Health Agency of Canada. Hälsominister Marjorie Michel har också tackat nej till intervju. Hennes stab vill inte kommentera om regeringen tänker se över den treårsfrist som har lämnat personer som Irving och Gillespie utan ekonomiskt stöd.]]> Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna https://nyadagbladet.se/vetenskap/tonaringars-hjarnor-aldrades-snabbare-under-nedstangningarna/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/tonaringars-hjarnor-aldrades-snabbare-under-nedstangningarna/#respond Wed, 15 Oct 2025 14:02:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188629 Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar. Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas. Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 september 2024.
Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne. – Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa. – Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon. Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/tonaringars-hjarnor-aldrades-snabbare-under-nedstangningarna/feed/ 0 Coronamunskydd – en miljökatastrof https://nyadagbladet.se/miljo/coronamunskydd-en-miljokatastrof/ Tue, 16 Sep 2025 07:45:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213034 Miljarder munskydd användes varje månad, utan att återvinnas på ett korrekt sätt, under coronakrisen. Nu varnar forskare för de mikroplaster och hormonstörande kemikalier som frigörs när munskydden börjar brytas ner i naturen. Under coronakrisen tvingades en stor del av världens befolkning att använda munskydd för att röra sig ute i samhället i tron att det skulle minska risken för smittspridning, något som makthavare starkt hävdade trots att det fanns mycket svagt stöd för den hypotesen. På många håll krävdes det även att barn skulle bära munskydd, trots att experter varnat för att det kan förekomma hälsorisker för unga att bära munskydd under längre perioder, som exempelvis syrebrist och hjärnskador. I många länder var det lagkrav med böter som följd, samtidigt som det i andra länder implementerades som en stark rekommendation - som till exempel i Sverige.  Efter coronakrisen har man dock föreslagit att införa någon form av "pandemilag" i Sverige där krav på munskydd skulle ingå. Även om det började säljas tvättbara munskydd så var engångsmunskydden de som användes flitigast, och i vissa länder, som exempelvis Österrike och Tyskland, var det krav på just sådana. Däremot konstaterades det snabbt att dessa kirurgiska munskydd skapade miljöproblem, på endast 14 månader hade antalet slängda munskydd i naturen ökat med 9000 procent i en rad västerländska länder inklusive Sverige.

Miljarder masker varje månad

Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd gjorda av främst polypropen och andra plaster varje månad världen över. Eftersom det inte funnits något återvinningssystem har de flesta hamnat på soptippen eller som skräp i naturen, och har börjat brytas ner. Forskare från universitetet i brittiska Coventry har undersökt hur mycket ämnen som frigöras från munskydden i vatten. Det gjorde man genom att lämna nyinköpta munskydd av olika sorter, som användes under coronakrisen, i renat vatten under 24 timmar. Sedan filtrerade man vätskan för att se vad som kom ut. Resultaten, som publicerats i Environmental Pollution, visar att alla de undersökta munskydden släppte ifrån sig mikroplast. Mest läckte FFP2- och FFP3-skydden, det vill säga de munskydd som marknadsfördes som att ha bäst skydd mot smitta.

Hormonskadande ämnen

Det som oroade forskarna mest var dock att munskydden även släppte ut bisfenol B, vilket är en hormonstörande kemikalie. Anna Bogush, som är en av forskarna bakom studien, menar att studien understryker det akuta behovet av att ompröva hur vi producerar, använder och kasserar munskydd. — Vi kan inte ignorera miljökostnaden för engångsmasker, särskilt när vi vet att mikroplasterna och kemikalierna som de släpper ut kan påverka både människor och ekosystem negativt, säger hon till The Guardian och fortsätter: — När vi går vidare är det viktigt att vi ökar medvetenheten om dessa risker, stöder utvecklingen av mer hållbara alternativ och gör välgrundade val för att skydda vår hälsa och miljön.]]> Nedstängningar kan ha haft negativ inverkan på barns syn https://nyadagbladet.se/vetenskap/nedstangningar-kan-ha-haft-negativ-inverkan-pa-barns-syn/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/nedstangningar-kan-ha-haft-negativ-inverkan-pa-barns-syn/#respond Tue, 01 Oct 2024 06:13:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=189986 I en metastudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Ophthalmology, analyserades forskning som omfattade över fem miljoner barn och tonåringar från 50 länder på sex kontinenter. Ökningen av närsynthet hos barn var ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna. Enligt studien har förekomsten av närsynthet hos barn ökat med 36 procent mellan 1990 och 2023 och idag är ett av tre barn i världen närsynt. De högsta siffrorna finns i Asien, där 85 procent av barnen i Japan och 73 procent i Sydkorea är drabbade. I Kina och Ryssland ligger siffrorna på över 40 procent. Lägst förekomst finns i Paraguay och Uganda, med omkring en procent, medan Storbritannien, Irland och USA ligger på runt 15 procent. Det finns flera faktorer som kan påverka menar forskarna. Bland annat var närsynthet mer vanligt förekommande i hela Östasien, men genetik spelar också roll. I exempelvis Singapore och Hongkong påbörjar barn sin utbildning redan vid två års ålder, vilket innebär att de fokuserar ögonen mer i böcker och på skärmar under sina första år så att det anstränger ögonmusklerna och kan leda till närsynthet, visar forskningen. Jämförbart i Afrika, där man börjar vid sex till åtta års ålder, är närsynthet sju gånger ovanligare än i Asien. Ökningen var även ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna. Detta eftersom ett stor antal länder tvingade sina medborgare att stanna inomhus under längre perioder vilket ledde till att barn använde skärmar mycket mer än vanligt. ”Framväxande bevis tyder på ett potentiellt samband mellan pandemin och accelererad synförsämring bland unga vuxna”, skriver forskare från bland annat Sun Yat-Sen University i Kina. Forskarna varnar att närsynthet hos barn är ett växande globalt hälsoproblem som kan komma att påverka miljontals fler barn fram till 2050.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/nedstangningar-kan-ha-haft-negativ-inverkan-pa-barns-syn/feed/ 0 Norska regeringen: Vi svek barnen under coronakrisen https://nyadagbladet.se/norden/norska-regeringen-vi-svek-barnen-under-coronakrisen/ https://nyadagbladet.se/norden/norska-regeringen-vi-svek-barnen-under-coronakrisen/#respond Mon, 22 Apr 2024 06:48:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178639 Restriktionerna och nedstängningarna som infördes i samband med covid-19 slog alltför hårt mot barnen, medger regeringen. Bland annat ökade psykisk ohälsa bland unga och även våld och övergrepp mot barn under denna tidsperiod. I Norge infördes de första restriktionerna under mars 2020, något man benämnde som de mest omfattande åtgärderna i fredstid. Bland annat infördes obligatoriska masker, karantän och hemundervisning. I ett uppdrag har norska hälso- och sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol bedömt regeringens hantering av den så kallade pandemin. Kjerkol medger att barn och andra utsatta grupper drabbades alltför hårt av coronarestriktionerna som infördes. – Vi måste erkänna att vi misslyckades med att skydda utsatta grupper, särskilt barn, på ett adekvat sätt, säger hon enligt norska statskanalen NRK. Hon pekar på att restriktionerna bidragit till att barnens hälsa och säkerhet märkbart försämrats, vilket man kan se följderna av idag. Bland annat menar hon att FN rapporterat ökat våld och övergrepp mot både barn och kvinnor, särskilt i nära relationer. Vidare ser man en ökad trend av psykisk ohälsa bland barn och unga. – Vi måste anta att detta kan kopplas till pandemin, säger Kjerkol. I redogörelsen menar Kjerkol att det som främst hade negativ inverkan för barnen var stängningarna av daghem, skolor och fritidsaktiviteter eftersom det isolerade barnen. I framtiden behöver man överväga andra åtgärder för att skydda barn och unga. – Erfarenheterna och kunskaperna från pandemin, om att förebygga infektion och de psykosociala konsekvenserna, innebär att vi i nästa pandemi måste överväga åtgärder som påverkar barn och ungdomar på ett annat sätt, säger ministern.

Barnombudsmannen: Lyssna på barnen

Barnombudsmannen, Ivar Stokkereit, menar att det är bra att regeringen erkänner att man svikit barnen och hoppas att det kommer att resultera i åtgärder och ändringar för framtiden. – Vi är glada över att det nu kommer att ställas krav på grundliga utredningar av barns bästa innan politiska beslut fattas. Samtidigt är det avgörande att myndigheterna pratar med barn innan beslut fattas och att barns professionella expertis finns med när beslut fattas, säger han till NRK.]]> https://nyadagbladet.se/norden/norska-regeringen-vi-svek-barnen-under-coronakrisen/feed/ 0 Fler barn lades in på psykakuten under coronakrisen https://nyadagbladet.se/utrikes/fler-barn-lades-in-pa-psykakuten-under-coronakrisen/ https://nyadagbladet.se/utrikes/fler-barn-lades-in-pa-psykakuten-under-coronakrisen/#respond Wed, 10 Apr 2024 10:55:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177720 Antalet barn med allvarliga psykiska problem ökade markant under coronakrisen i USA.  Forskning visar att barnakutmottagningarna tog emot fler barn och tonåringar som behövde läggas in för psykiatrisk vård än tidigare. I studien, som publicerats i Academic Emergency Medicine, jämförde man intagningar på nio barnakutmottagningar i USA mellan åren 2017 och 2022 för barn i åldrarna fem till 17 år. Vidare delade man in det i perioderna januari 2017 till februari 2020 (innan pandemi), mars 2020 till december 2020 (tidig pandemi) och hela 2021 (midpandemi) samt hela 2022 (sen pandemi). Där framkom att det fanns en stor ökning av intagna barn på de psykiatriska avdelningarna under coronakrisen jämfört med innan. Besök som innebar att barnet stannade i över tolv timmar på psykiatrisk akutmottagning ökade från sju procent till hela 15 procent under 2021, och till nästan 20 procent under 2022. Även antalet fall av barn med diagnoserna bipolär sjukdom, schizofreni och även missbruk ökade under coronakrisen. Antalet flickor som sökte akutvård för psykiatriska problem ökade mest, enligt studien. Det gällde främst under 2021 och 2022.

"Unik sårbarhet för flickor"

– Vi observerade en unik sårbarhet för flickor under pandemin, vilket tyder på att flickors psykiska hälsa kräver mer uppmärksamhet, säger Dr Jennifer Hoffmann vid Ann & Robert H. Lurie Children's Hospital of Chicago, till brittiska Mirror. Hoffmann menar att ökningen också visar på att de långa vistelserna för barn på psykmottagningar vittnar om en belastning på hälsosystemet i USA. – Den dramatiska ökningen av långa vistelser på akutmottagningar vittnar om belastningen på systemet och svårigheterna att hitta lämplig psykiatrisk vård för barn, både på sjukhus och ute i samhället, säger hon.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/fler-barn-lades-in-pa-psykakuten-under-coronakrisen/feed/ 0 Lokaltidningar fick svenskar att stanna hemma under coronakrisen https://nyadagbladet.se/inrikes/lokaltidningar-fick-svenskar-att-stanna-hemma-under-coronakrisen/ https://nyadagbladet.se/inrikes/lokaltidningar-fick-svenskar-att-stanna-hemma-under-coronakrisen/#respond Tue, 19 Mar 2024 15:43:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175957 Svenskar lyssnade i högre utsträckning på råd från lokala medier under coronakrisen jämfört med rikstäckande tidningar, visar en ny studie. Samtidigt hade opinionsartiklar om restriktioner begränsad påverkan på allmänheten. Forskare vid Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm har tittat närmare på svenskarnas beteende under coronakrisen för att förstå vilken information som påverkade mest. I studien, som publicerats vid Health Economics, har man gjort en kvantitativ analys av 200 000 publicerade tidningsartiklar om coronakrisen i Sverige under 2020. Samtidigt har man spårat data från Google-användares dagliga rörelser, som sedan användes för att studera i vilken grad svenskarna följde restriktioner om att exempelvis arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans. Resultaten visar att rapporteringarna från lokala tidningar hade större effekt på medborgarnas rörlighet, jämfört med nationella tidningar. När informationen var från kommunen eller regionen och därmed var mer tillämplig på människors vardagsliv var man också mer benägna att agera därefter.

Hellre myndigheter än forskare

Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, menar att det är "trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning", men att det är synd att det är svårt att få fram resurser till lokal journalistik. – Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag, säger hon till forskning.se. Vidare kom man fram till att svenskar i högre grad lyssnade på myndigheter, jämfört med experter eller forskare. Det skulle kunna bero på att myndigheter oftare använder enklare språk jämfört med exempelvis universitetsprofessorer. Det fanns heller ingen större mottaglighet för debattartiklar, ledare och kommentarer.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/lokaltidningar-fick-svenskar-att-stanna-hemma-under-coronakrisen/feed/ 0 Adhd-diagnoser ökade i Norge under coronapolitiken https://nyadagbladet.se/halsa/adhd-diagnoser-okade-i-norge-under-coronapolitiken/ https://nyadagbladet.se/halsa/adhd-diagnoser-okade-i-norge-under-coronapolitiken/#respond Sat, 16 Sep 2023 07:15:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=159745 Antalet adhd-diagnoser i Norge har ökat markant från 2020 till 2022, visar nya siffror. Bland unga kvinnor har det skett en fördubbling jämfört med 2019. Under de senaste tio åren har antalet adhd-diagnoser I Norge legat på en relativt stabil nivå, men mellan 2020 och 2022 har antalet diagnoser ökat kraftigt i landet. Det visar nya siffror från Folkehelserapporten, som analyserar data från det norska patientregistret (NPR). Ökningen har varit särskilt hög bland flickor och kvinnor, där det skett en fördubbling av adhd-diagnoser i åldrarna 16 till 24 år i jämförelse med 2019. Hos pojkar och män har de också ökat, men inte i samma utsträckning som hos kvinnor. Mellan 2019 och 2022 ökade andelen flickor och kvinnor med en adhd-diagnos från 1,5 procent till 3,1 procent i åldrarna 16-19 år, och från 1 procent till 2,2 procent i åldrarna 20-24 år. De specifika orsakerna till att diagnoserna ökat så mycket i samband med coronapolitiken är oklart, men man spekulerar i att det skulle kunna bero på att fler fångades upp i samband med hemskolning. – En möjlig förklaring är att adhd-symptomen blev mer synliga för familjen när barnen tillbringade mer tid hemma. Det kan också vara så att hemskolning framför en skärm blev särskilt utmanande för barn med adhd, säger Heidi Aase, chef för avdelningen för barns hälsa och utveckling vid norska folkhälsoinstitutet. Generellt har antalet i åldrarna 12 till 24 som diagnostiserats med psykisk störning i Norge också ökat stort under samma period. Bland annat har det skett en kraftig ökning av ätstörningar bland flickor och kvinnor. – När samhället stängdes ner kan det ha funnits färre positiva distraktioner, vilket kan ha lett till ett större fokus på den egna kroppen, ätande och motion, säger seniorforskaren Lasse Bang från avdelningen för barns hälsa och utveckling vid norska institutet för folkhälsa. Forskarna betonar att man ännu har begränsad kunskap kring hur nedstängningspolitiken påverkat och framöver kommer att påverka den psykiska hälsan hos yngre generationer. – Vi har fortfarande begränsad kunskap om vilka konsekvenser pandemin kommer att få för barns och ungas psykiska hälsa på lång sikt, och vi måste fortsätta att följa utvecklingen framöver, säger Bang. Även i Sverige noteras liknande trender. Under 2020 hämtade exempelvis totalt 146 000 svenskar ut adhd-medicin, en ökning från 130 000 året före.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/adhd-diagnoser-okade-i-norge-under-coronapolitiken/feed/ 0 Göteborg bränner 4,5 ton coronamasker https://nyadagbladet.se/inrikes/goteborg-branner-45-ton-coronamasker/ https://nyadagbladet.se/inrikes/goteborg-branner-45-ton-coronamasker/#respond Mon, 05 Jun 2023 11:04:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=151670 En stor del av de extra masker som beställdes in i samband med coronakrisen hann aldrig användas i Göteborg. Efter att utgångsdatumet passerat har man nu beslutat bränna upp dem. Coronapolitiken ställde omfattande krav på masker även i Sverige och därför användes dessa mer än vanligt inom vården. När krisen sedan klingade av använde man dem inte längre lika mycket. I Göteborg har man därför fått ett överflöd av munskydd som inte används. – Förut gick det åt extremt stora mängder varje dag och nu behöver man dem inte alls i princip, säger Marina Johansson (S), ordförande i vård och omsorgsnämnden till Göteborgs-Posten. Eftersom en stor del av maskerna var på väg att bli gamla innan man skulle hinna använda dem fattade äldre samt vård- och omsorgsnämnden i staden beslutet att skänka dem till organisationen Kristna läkare och medicinstudenter (KLM) som bedriver biståndsarbete i Ukraina. Beslutet fattades i oktober förra året och munskyddens markerade bäst före-datum var i december 2022 samt mars 2023. KLM hade dock inte möjlighet att ta emot leveransen och fick därmed avböja. När man letade efter andra möjliga mottagare lyckades man inte hitta någon som hade ett behov av den mängden masker. Nu har man beslutat att bränna hela lagret som består av 29 pallar som väger 150 kilo styck, vilket totalt uppgår till nära 4,5 ton masker. – Vi fick bara några dagar att besluta detta så vi hade inte tid att komma på några kreativa lösningar då det var bråttom att tömma lagret, säger Johansson. Som en följd av de tidigare maskkraven på har även mängden masker som slängts i naturen ökat markant. Redan 2021 kunde man konstatera att det ökat med 9000 procent, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/goteborg-branner-45-ton-coronamasker/feed/ 0 Intensivvårdssjuksköterskor upplevde moralisk stress under coronakrisen https://nyadagbladet.se/vetenskap/intensivvardssjukskoterskor-upplevde-moralisk-stress-under-coronakrisen/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/intensivvardssjukskoterskor-upplevde-moralisk-stress-under-coronakrisen/#comments Thu, 18 May 2023 07:31:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=150321 Under coronakrisen upplevde svenska intensivvårdssjuksköterskor en hög grad av moralisk stress, visar en ny studie. Bland annat berodde detta på att man tvingades neka anhöriga att besöka svårt sjuka patienter. Studien genomfördes under 2021 vid Luleå tekniska universitet där 220 intensivvårdssjuksköterskor från 15 olika intensivavdelningar svarade på ett frågeformulär gällande sitt arbete och sin hälsa kring den här tiden. Av studien framkom att en stor andel upplevde moralisk stress under coronakrisen på grund av de särskilt svåra situationer som uppstod, det vill säga att man hamnar i situationer och måste göra saker som inte känns helt rätt efter sin egna etiska kompass. Ett återkommande problem som forskarna pekar på är de svårigheter man haft med att kommunicera med patienter, något som även blev påtagligt när anhöriga inte fick komma in på intensivavdelningarna. Enligt forskarna, som tittat på ämnet från ett internationellt perspektiv i andra studier, menar man att svenska intensivvårdssjuksköterskor verkar ha påverkats ännu mer negativt av den tvingade frånvaron av anhöriga. –  I Sverige har vi en tradition av att jobba personcentrerat. Våra sjuksköterskor är skolade i det och under pandemin rycktes en av de viktigaste förutsättningarna bort, de närstående, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, till forskning.se. Att behöva utföra vård man inte upplevde som meningsfull gav en moralisk stress under coronakrisen. Exempelvis kunde det handla om att göra livräddande åtgärder på en patient som man visste inte hade någon chans att överleva. Många upplevde även stora problem inom verksamheten där man kände effekten av en bristande organisation. Bland annat kunde det handla om att man behövde ta ansvar för fler patienter än vanligt, ta ansvar för nya kollegor och studenter samt att inte alltid känna till sina kollegors kompetens i pressade situationer. Många vittnade om en klart försämrad hälsa under coronakrisen på grund av den moraliska stressen, med bland annat mer sömnproblem och minskat välbefinnande. Ungefär fyra procent upplevde symptom av utmattning och 21 procent hade tankar på att lämna sitt yrke. Forskarna menar att ledarskap och organisering är viktigt för att motverka den moraliska stressen och för att fler intensivvårdssjuksköterskor ska vilja stanna på sina arbeten. – Nu behövs möjlighet att reflektera över vad vi var med om. Det är också viktigt att få tillbaka sådant som förlorades under pandemin, till exempel kontakten med närstående, säger Engström.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/intensivvardssjukskoterskor-upplevde-moralisk-stress-under-coronakrisen/feed/ 2