BankID – Nya Dagbladet

Handelsbanken spärrade 96-årings BankID

Jan Sundstedt — Mon, 10 Aug 2026 08:25:19 +0000

Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld. Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden. Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro. När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster. Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken. BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier. Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans. Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. Hufvudstadsbladet skriver att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.

Komplicerat regelverk försvårar

Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor. För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar. Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst. För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken. Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster. Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand. Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen. Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.

Riksdagen säger ja till statlig e-legitimation

Jan Sundstedt — Wed, 17 Jun 2026 15:49:50 +0000

Riksdagen har beslutat att införa en statlig e-legitimation från december 2026. Beslutet beskrivs som ett sätt att säkra samhällets tillgång till digital identifiering – men får särskild tyngd i ett Sverige där BankID i praktiken blivit nyckeln till banker, myndigheter, betalningar och digital samhällsservice. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Lagen börjar gälla den 1 december 2026 och ska göra det möjligt för staten att erbjuda en egen e-legitimation till svenska medborgare, folkbokförda utlänningar och personer med så kallat immunitetsnummer. Beslutet fattades med acklamation efter att trafikutskottet ställt sig bakom regeringens proposition. Enligt riksdagen är syftet att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och uppfylla EU:s krav på området. På pappret kan beslutet låta tekniskt. I praktiken rör det en av de mest grundläggande frågorna i det digitaliserade Sverige: vem som ska kontrollera nyckeln till medborgarnas vardag.

BankID dominerar marknaden

I dag domineras den svenska e-legitimationsmarknaden nästan helt av BankID. Enligt BankID:s egen statistik hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare 2025 och användes 7,9 miljarder gånger under året. Bland registrerade svenska medborgare i åldern 18–67 år uppges 99,9 procent ha BankID. Riksbanken konstaterar i sin betalningsrapport för 2025 att BankID dominerar marknaden med över 8,5 miljoner användare och är ”i särklass” den mest använda e-legitimationen i Sverige. Riksbanken framhåller också att BankID är den enda e-legitimation som kan användas för att identifiera sig hos betaltjänstleverantörer och godkänna betalningar. Det innebär att BankID inte längre bara är en inloggningslösning för bankkunder. Tjänsten fungerar i praktiken som en digital identitetshandling för stora delar av samhället: bankärenden, deklaration, vårdportaler, digital post, myndighetskontakter, företagstjänster, abonnemang och privata avtal. När den fungerar märks den knappt. När den spärras eller saknas kan konsekvenserna däremot bli omfattande. Nya Dagbladet har tidigare berättat om företagaren Michael Fridebäck, som beskrev hur spärrade bankkonton och BankID gjorde honom ”helt avskärmad”. Han uppgav att han inte kunde ta emot lön, betala räkningar, läsa myndighetspost, sköta företagets ekonomi eller öppna nytt konto. Fallet illustrerar den centrala problematiken: även om BankID är privatägt och utfärdas via banker, har det fått en samhällsbärande funktion som ofta liknar offentlig infrastruktur.

Kan stärka beredskapen

Riksbanken har argumenterat för att en statlig e-legitimation kan stärka motståndskraften i betalningssystemet. Myndigheten pekar särskilt på risken med att samhället blir beroende av en enda dominerande lösning. En statlig e-legitimation kan enligt Riksbanken bli viktig för personer som saknar bankkonto och därför inte kan få BankID. Den kan också stärka samhällets beredskap vid kriser eller höjd beredskap, exempelvis om BankID inte skulle fungera. Frågan är därför inte bara om staten ska erbjuda ännu ett digitalt ID. Den mer avgörande frågan är om Sverige ska ha ett offentligt alternativ när digital identifiering blivit en förutsättning för att delta fullt ut i samhället. Samtidigt löser inte beslutet automatiskt de problem som vuxit fram kring BankID:s dominans. En statlig e-legitimation får verklig betydelse först om banker, myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer faktiskt accepterar den brett. Om den statliga lösningen främst blir ett formellt komplement, medan BankID fortsätter att vara den praktiska nyckeln till betalningar och tjänster, förändras maktbalansen bara marginellt.

EU-krav bakom reformen

Regeringen hänvisar även till EU:s regelverk om elektronisk identifiering. Medlemsstaterna ska kunna erbjuda lösningar som uppfyller höga säkerhetskrav och som kan användas i den europeiska digitala identitetsmiljön. Den svenska statliga e-legitimationen ska enligt propositionen kunna ges till personer som fyllt nio år eller fyller nio under det aktuella kalenderåret. Den ska alltså inte bara vara en lösning för vuxna bankkunder, utan en bredare statlig identitetstjänst. Digg beskriver e-legitimering som den process där en person identifierar sig digitalt för att få tillgång till en tjänst, lämna uppgifter eller skriva under handlingar. Myndigheten har också ett nationellt samordningsansvar för e-legitimering i Sverige. Det kan på sikt förändra den svenska modellen, där banker och privata aktörer länge haft en central roll i att tillhandahålla den digitala identiteten. Men det återstår att se om reformen blir ett verkligt alternativ eller bara ett nytt lager i ett redan starkt digitaliserat samhälle. För medborgaren är den avgörande frågan enkel: kommer den nya e-legitimationen att ge en faktisk väg in i samhällets digitala system – även för den som saknar BankID, stängs ute av banken eller hamnar i konflikt med privata aktörer? Om svaret blir ja kan beslutet bli betydelsefullt. Om svaret blir nej riskerar staten att införa en ny digital identitet utan att rubba den privata dominans som gjort BankID till en samhällsnyckel.

BankID-spärr slog ut företagaren Michael: ”Helt avskärmad”

Markus Andersson — Sun, 14 Jun 2026 13:05:31 +0000

Michael Fridebäck berättar i en intervju med Modiga Människor hur han från en dag till en annan förlorade tillgången till sina bankkonton och sitt BankID. Enligt Fridebäck ströps tillgången till lön, myndighetspost och företagets ekonomi i en kedja av digitalt beroende. Fridebäck intervjuas av Zoia Zakariasdotter i programmet Modiga Människor. Samtalet kretsar kring hans konflikt med Nordea, en friande tingsrättsdom efter misstankar i samband med en transaktion samt hans fortsatta försök att få ut handlingar och driva en civilrättslig process mot banken. Fallet ligger nära en större debatt om bankernas makt över grundläggande betalningsfunktioner. Finansinspektionen inledde i april en kartläggning av hur banker hanterar skyldigheten att erbjuda betalkonton, med hänvisning till att konsumenter riskerar att hamna i kläm mellan penningtvättsregler och rätten att delta i vardagens ekonomiska liv.

"Jag kommer inte in någonstans"

Enligt Fridebäck började allt den 18 april 2025, när hans bankkonton och BankID plötsligt spärrades utan förvarning. Han säger att han först trodde att problemet hängde ihop med tidigare frågor om Revolut, men att situationen snabbt blev långt mer omfattande. — Jag kommer inte in någonstans. Alltså jag är helt avskärmad, berättar Fridebäck i intervjun. Han beskriver hur han vid tillfället arbetade från Cypern och hur bankens besked blev att han behövde resa till Sverige och legitimera sig på ett bankkontor. När han gjorde det, enligt egen utsago på ett Nordeakontor i Haninge, fick han ändå inte någon omedelbar lösning. — De ber mig vänta på det här brevet, säger han. Brevet ska enligt Fridebäck ha innehållit en begäran om att han skulle redogöra för fem transaktioner. Kort därefter fick han besked om att kontona avslutats och att BankID skulle vara spärrat i tolv månader. Fridebäck vänder sig i intervjun mot att beslutet, som han beskriver det, fattades innan svarstiden löpt ut.

Lön och företagskonto låstes

Konsekvenserna blev enligt Fridebäck omedelbara. Lönen skickades tillbaka till arbetsgivaren, räkningar blev liggande och företagskontot blev otillgängligt. Han berättar också att utbetalningsavier i praktiken inte hjälpte eftersom de krävde digital identifiering eller banktjänster för att kunna lösas in. — Jag får inte ut min lön för den blir ju tillbakaskickad till min arbetsgivare. Jag kan inte betala mina räkningar. Jag kommer inte in någonstans, säger han. Fridebäck beskriver den digitala låsningen som ett moment 22: utan BankID kunde han inte logga in på Kivra eller läsa sin myndighetspost, inte hämta kontoutdrag, inte hantera momsdeklarationer och inte enkelt öppna ett nytt konto. När banker bad om tidigare kontoutdrag blev kravet, enligt honom, i praktiken omöjligt att uppfylla. — Du kan alltså inte logga in på din post. Man har panik. Man kan inte göra någonting, säger han. Han säger att följderna också drabbade hans aktiebolag. Bokslut, deklarationer och myndighetskontakter försenades, påminnelseavgifter och andra ärenden hopade sig och bolaget tappade enligt honom sitt värde.

Friande dom men fortsatt spärr

I intervjun berättar Fridebäck att han senare kallades till förhör med anledning av pengar som kommit in på kontot. Han säger att han nekade till brott och att tingsrätten därefter friade honom. — Jag blev helt friad av tingsrätten. Det står klart och tydligt i domen att jag inte hade en aning om – och inte heller kunde förväntas veta – var de här pengarna kom ifrån, säger han. Trots detta fortsatte enligt Fridebäck bankens spärrar under lång tid. Han ifrågasätter särskilt varför BankID spärrades när kontot redan hade stängts, och beskriver BankID som mer än en banktjänst – en identitetshandling som numera krävs i stora delar av vardagslivet. — Om nu pengar kom från bedrägeri, som Nordea hänvisar till, då tycker jag att det är rätt att man spärrar ett konto under en kortare tid för att utreda. Men varför spärrar man mitt BankID? frågar han i programmet. Fridebäck säger också att han drivit ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, men att processen där enligt honom inte gick vidare eftersom banken inte lämnade ut de uppgifter han behövde. Han har även begärt ut uppgifter med stöd av dataskyddsförordningen, GDPR, och uppger att Integritetsskyddsmyndigheten inlett tillsyn mot Nordea efter hans anmälan.

FI: Kontoförlust kan få stora konsekvenser

Finansinspektionen har under våren lyft just risken att människor hamnar utanför vardagens ekonomiska liv när konton nekas eller avslutas. Myndigheten pekar på att banker ska motverka penningtvätt och kriminalitet, men också är skyldiga att erbjuda betalkonto till konsumenter. FI framhåller att banker bör pröva alternativa riskreducerande åtgärder, som begränsningar i belopp eller tjänster, innan en kund helt nekas eller förlorar ett konto. I myndighetens formulering är ett betalkonto en förutsättning för att ta emot lön eller bidrag och betala räkningar. Fridebäck menar att hans fall visar vad som händer när tillgången till centrala samhällstjänster knyts till bankernas system. Han säger att hundratals personer har hört av sig till honom med liknande erfarenheter, och hävdar att medier och politiker underskattar problemet. — Folk får inte lön. Folk kan inte betala sina räkningar. Man hamnar verkligen utanför samhället, säger han.

Vill få saken prövad offentligt

Fridebäck har nu stämt Nordea och beskriver i intervjun processen som "David mot Goliat". Han säger att banken erbjudit förlikning, men att han vill att frågan ska bli offentlig och prövas ordentligt. — Jag vill ha ett avgörande. Jag vill att det här går vidare. Jag vill att det ska bli offentliga handlingar, säger han. Samtidigt beskriver han den personliga kostnaden som mycket hög. Processerna mot bank, myndigheter och domstol har enligt honom blivit ett heltidsarbete, samtidigt som företag och privatekonomi slagits sönder. Mot slutet av samtalet säger Fridebäck att han inte kommer att ge upp. För honom handlar processen inte bara om den egna ersättningen, utan om att någon måste sätta stopp för ett system där bankernas beslut kan få samhällsomfattande följder. — Jag kommer inte vara tyst. Någon i beslutande ställning måste ta sitt ansvar. Någon måste till slut säga: nu räcker det, säger Michael Fridebäck. https://www.youtube.com/watch?v=skqD2kAh7fg

Hackergrupp läckte källkod till Skatteverkets e-tjänster – CGI Sverige

Redaktionen — Fri, 13 Mar 2026 08:55:54 +0000

IT-konsultjätten CGI Sverige har drabbats av ett allvarligt dataintrång där hackergruppen ByteToBreach publicerat den fullständiga källkoden till landets e-förvaltningsplattform – ett system kopplat till Skatteverkets BankID-inloggning. Cert-SE har inlett arbete med ärendet. Hackergruppen ByteToBreach uppger att man erhållit tillgång till CGI Sveriges infrastruktur via ett fullständigt Jenkins-intrång. Därifrån genomfördes en så kallad Docker-escape, varpå angriparna använde SSH-nycklar för att röra sig lateralt i systemen – ett sofistikerat angrepp som tyder på hög teknisk kompetens hos gruppen. Det läckta materialet – som rapporteras av Bonniertidningen Expressen – inkluderar fullständig källkod till e-förvaltningsplattformen, lösenord till e-postkonton, personaldata, konfigurationer för e-signatursportalen samt ett företrädarregister. Källkoden har publicerats öppet, medan databaser med medborgares personuppgifter och elektroniska signeringsdokument uppges säljas separat på Darknet.

CGI bagatelliserar

Presstalesperson Gustaf Nilsson på CGI kommenterar händelsen med att den "rör två interna testservrar i Sverige som inte används i produktion och används för testning kopplad till ett begränsat antal kunder". Bolaget bekräftar visserligen att ett system med en äldre version av källkoden var åtkomligt för hackergruppen, men hävdar att det saknas indikationer på att kunders produktionsmiljöer påverkats. Den svenske IT-säkerhetsexperten Anders Nilsson bedömer saken annorlunda i skattefinansierade SVT: "Källkod till flera program verkar finnas, och vad jag kan se så ser hacket äkta ut."

Samma grupp bakom Viking Line-intrånget

ByteToBreach är samma grupp som tidigare genomförde ett dataintrång mot Viking Line, enligt Darkwebinformer. Attacken mot CGI ska ha genomförts via fullständig Jenkins-kompromittering med efterföljande Docker-escape och SSH-nyckelbaserad förflyttning i sidled (lateral movement). Bland det läckta materialet finns dessutom API-åtkomst till ett dokumentsigneringssystem samt RCE-testendpoints – ingångar som teoretiskt kan möjliggöra fjärrkörning av kod i drabbade system. Cert-SE, som verkar under Myndigheten för civilt försvar, har inlett arbete med ärendet. Uppgifterna om vad som säljs vidare på darknet – medborgardatabaser och elektroniska signeringsdokument – kvarstår utan dementering från CGI:s sida.

När bankerna stänger dörren till ditt digitala liv

Markus Andersson — Sun, 14 Dec 2025 14:54:03 +0000

BankID används av nästan alla vuxna svenskar – för att logga in på 1177, betala skatt, hämta paket. Men här är problemet: BankID ägs och kontrolleras av ett privat bankkonsortium. Inte staten. Inte folket. Privata banker som Swedbank, SEB och Handelsbanken. De bestämmer vem som får tillgång och vem som inte får det. Enligt Riksbankens uppskattningar saknar ungefär en tiondel av den vuxna befolkningen tillgång till BankID. Äldre personer. Utlänningar. Personer utan rätt sorts ID-handling. Men det finns en annan grupp som sällan nämns: personer vars bankkonton helt enkelt stängts av eller blir tekniskt begränsade.

När verkligheten slår till

Ta fallet med en person som flyttade till Sverige 2020 och skaffade BankID genom ICA Banken. Allt fungerade – tills deras telefon gick sönder. När de försökte få ett nytt BankID hade reglerna ändrats. ICA Banken vägrade utfärda ett nytt eftersom de inte hade det aktiva på en annan enhet. Lösningen? Banken rekommenderade dem att byta bank helt. "Mitt kattförsäkringsbolag kan bara nås via BankID," berättade personen för The Local. "Om jag behöver göra en anmälan är jag i princip körd." Läs det igen. En trasig telefon. Ny bankpolicy. Plötsligt ingen tillgång till försäkringen. Detta är inte hypotetiskt – det händer människor varje dag.

Kontroll utan ansvar

När en bank stänger ditt konto – kanske på grund av en rutinmässig kundkännedomskontroll som du inte svarat på i tid eller på grund av "frågor" om en transaktion du inte har kvar kvitton eller underlag för – försvinner ditt BankID omedelbart. Ingen rättegång. Ingen möjlighet att överklaga. Banken behöver inte bevisa något. De kan bara blockera dig, och plötsligt kan du inte längre komma åt din sjukvård, skatteuppgifter eller betala dina räkningar. Sverige har byggt ett helt samhälle på en tjänst som kontrolleras av privata företag med vinstintressen. Det finns ingen laglig rätt till BankID. Bankerna bestämmer själva. Om de inte gillar dig, dina transaktioner eller bara har en dålig dag, kan de enkelt blockera din digitala existens.

En demokratisk kris

Detta är inte bara en teknisk fråga. Det är en demokratisk kris. Hur kan ett modernt samhälle kräva digital identifiering för allt från sjukvård till att hämta paket, men sedan låta privata företag med vinstintressen kontrollera vem som får tillgång? Den svenska regeringen har pratat om en statlig digital identitet i flera år. Utredningen SOU 2019:14 föreslog implementering redan 2022 – ingenting har hänt. Medan Danmark implementerade sin statliga e-legitimation redan 2010, och Estland har haft det i över 20 år, fortsätter Sverige att vänta. Även om det finns statligt godkända alternativ som Freja eID, vägrar många privata företag och vissa myndigheter som Försäkringskassan att acceptera något annat än BankID – vilket gör monopolet än mer problematiskt.

Ett bättre alternativ existerar

Det finns ett bättre sätt. Decentraliserad digital identitet byggd på öppna protokoll – där du äger dina egna uppgifter och ingen enskild aktör kan stänga av dig. Tekniken existerar redan. Men så länge bankerna tjänar pengar på varje BankID-transaktion och staten fortsätter att skjuta upp beslut, kommer vanliga människor att förbli gisslan i ett system de aldrig valde. Din identitet ska tillhöra dig, inte din bank. Markus Andersson

Svensk journalist polisanmäler storbank för stöld

Redaktionen — Tue, 27 May 2025 12:00:12 +0000

Samnytts reporter Mattias Albinsson har anmält den Wallenbergägda banken SEB för stöld efter att banken inte bara stängt ner hans konto och spärrat hans Bank-ID – utan också på oklara grunder beslagtagit journalistens egna pengar. Albinsson misstänker att han utsatts för bankens repression eftersom han arbetar för en tidning vars rapportering och inriktning ogillas av SEB:s ledning. Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet läsarna om att Länsförsäkringar Banks beslut att stänga ner konton och banktjänster kopplade till tidningen, dess redaktionsledning och en stiftelse med ändamålet att främja oberoende journalistik, av allt att döma fattats på rent ideologiska och politiska grunder – och att ansvariga inte uppskattat tidningens rapportering i olika känsliga frågor. – Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, konstaterade NyD:s chefredaktör Markus Andersson. Bankens advokater försökte bland annat skärra tingsrättens politiskt tillsatta nämndemän genom att i en politisk attack utmåla Nya Dagbladet som en ”extrem tidskrift” – eftersom NyD uppmärksammat judiska lobbygruppers inflytande och lanserat en kampanj för att uppmärksamma FN-stadgans skydd mot folkmord som en replik på den pågående befolkningsutbytespolitiken i Väst.

"Hamnar nog i bankdirektörernas golfkassa"

Nya Dagbladet och dess ledning är inte de enda som drabbats av bankernas godtyckliga repression. De senaste åren har tidningen uppmärksammat en mycket oroväckande trend där personer med regimkritiska eller på andra sätt obekväma uppfattningar larmar om att de plötsligt och godtyckligt får sina konton nedstängda – något som tidigare denna månad också drabbade Samnytts journalist Mattias Albinsson. Han upptäckte en dag att hans Bank-ID inte längre fungerade och att han inte kunde komma åt sina egna pengar på sitt bankkonto. Enligt reportern ska en banktjänsteman ha bekräftat att banken flyttat hans tillgångar till ett av sina egna ”internkonton”. ”Stulit helt enkelt, på ren svenska. Inga gigantiska summor pengar kan jag erkänna. Men de hade nog räckt till mat i en månad i alla fall. Nu hamnar de nog i bankdirektörernas golfkassa”, skriver han i en krönika.

"Ett svepskäl för att kunna stänga av mig"

Albinsson har varit kund hos SEB i 24 år men är sedan flera år tillbaka bosatt utomlands. Den gångna hösten har Wallenberg-banken hört av sig och bett honom fylla i ett formulär om ”kundkännedom” – vilket han också gjort, tillsammans med en kvinnlig banktjänsteman via telefon. Journalisten förklarar för banken att det just är Bank-ID han är i behov av för att kunna ta del av myndighetspost och andra viktiga tjänster, och de kommer överens om att övriga ”riskabla banktjänster” som kort, Swish och utlandsbetalningar ska inaktiveras – just för att undvika problem med banken framöver. Trots att en av bankens egna anställda hjälpt Albinsson att fylla i dokumentet nöjer sig banken inte där utan fortsätter snart att skicka ut ett nytt formulär om ”kundkännedom”, där man kräver att få svar på varför journalisten överhuvudtaget vill ha ett bankkonto i Sverige. Även detta fylls i – men nya formulär fortsätter att komma. ”Kundkännedom, kundkännedom, kundkännedom, kundkännedom, kundkännedom. Till slut kan jag rimligen inte svara mer på SEB:s propåer om “kundkännedom”. Jag har redan svarat flera gånger. Jag börjar ana vad de är ute efter. De vill ha ett svepskäl för att kunna stänga av mig”, konstaterar han.

"Känner nog att de har stöd från Rosenbad"

Farhågorna visade sig vara befogade, snart kastade SEB ut utlandssvensken – trots att han alltså redan besvarat deras frågor vid flera tillfällen. Att få tillbaka sina egna pengar på ett smidigt sätt med hjälp av en anhörig som med fullmakt besökte ett av bankens kontor var heller ingenting som SEB tillät – istället krävde man att han själv skulle flyga till Sverige och personligen inställa sig för att få tillbaka sina beslagtagna tillgångar. En resa som sannolikt skulle bli dyrare än de pengar han blivit av med. Själv bedömer han det som mycket sannolikt att en förklaring till att just han utsatts är att han arbetar för en tidning som SEB:s chefer ser ogillande på – och pekar på att man tidigare agerat på liknande sätt mot andra.

Nu har jag polisanmält SEB för stöld alternativt bedrägeri.
Inte för att det kommer leda någon vart. Men det blir ett sätt för att visa att man inte tyst finner sig i stölden. https://t.co/TpvlvJoN9z — Mattias Albinsson (@mattiasreporter) May 13, 2025

”Situationen kompliceras av att Sverige, oavsett färg på regeringen, går i en allt mer totalitär riktning där pressfriheten steg för steg stryps. På mer än ett sätt. Det handlar inte endast om ’alternativa medier’. ’Lagen om utlandsspioneri’ till exempel, kan främst anses slå mot så kallat etablerade medier”, argumenterar han och fortsätter: ”Så SEB känner nog att de har stöd från Rosenbad när de sätter åt utlandssvenska journalister. I synnerhet sådana som skriver om fel saker, misstänks hysa fel åsikter, eller vad de nu hänger upp sig på”. För att markera mot bankens agerande har Albinsson valt att polisanmäla SEB för stöld, alternativt bedrägeri. Han tror själv inte att det kommer att leda någonvart – men ser det som ”ett sätt att visa att man inte tyst finner sig i stölden”. "För min del tror jag inte att jag får tillbaka mitt Bank-ID. Eller mitt bankkonto. Men jag vill mer än gärna ha tillbaka de pengar som SEB stulit", understryker han.

BankID-expansionen väcker allvarliga frågor om demokratins framtid

Isac Boman — Fri, 13 Sep 2024 08:32:39 +0000

Som de allra flesta svenskar känner till är BankID en vida använd e-legitimation. Den finns i tre varianter; antingen som fil i datorn, på kort eller som app i mobiltelefonen. Handlingen är personlig och kräver att användaren installerar ett säkerhetsprogram eller en applikation för att användas. E-legitimationen kan användas på de flesta ställen där användaren måste identifiera sig – inklusive när denne söker kontakt med myndigheter som Försäkringskassan, CSN eller inom vården.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 22 januari 2022.

BankID har idag över åtta miljoner användare och är det i särklass största e-legitimationssystemet med sex miljarder identifikationer och underskrifter bara under 2021. Systemet får allt större plats i svenskarnas vardag och 96 procent uppger att de har högt förtroende för tjänsten. Varje år implementeras det som standardlösning hos allt fler aktörer och att kunna delta i samhällslivet utan att använda BankID blir alltmer komplicerat. Det är knappast någon slump att BankID är så populärt då det är mycket praktiskt. Samtidigt finns även en mycket allvarlig problematik inbyggd i systemet som det ser ut idag. Det faktum att e-legitimationen har säkerhetsbrister och kan kapas, samt att det finns gott om exempel på hur svenskar blivit bestulna på sina digitala identiteter och fått sina konton länsade är något som många känner till, men det är inte här som den verkliga faran i systemet ligger. Trots sin monopolliknande ställning så ägs och kontrolleras inte BankID på ett sätt som garanterar grundläggande medborgerliga rättigheter. Istället är det privata banker: Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank som äger tjänsten - banker som själva kan bestämma vem som får vara kund hos dem och använda deras tjänster. Ett exempel på hur bankerna efter eget godtycke mycket snabbt och lätt kan ta bort medborgarnas möjlighet att använda den samhällsviktiga tjänsten inträffade i januari förra året då Daniel Friberg, bokförläggare på Arktos som profilerat sig framförallt med systemkritisk och modern nationalistiskt inriktad litteratur, plötsligt och utan förvarning fick sina bankkonton och sitt BankID avstängt. Ett par veckor senare fick han ett brev där Swedbank hävdade att man inte ”erhållit tillfredsställande svar på våra frågor om kundkännedom” och att kontot och tillhörande tjänster stängts med hänvisning till lagen om åtgärder mot penningtvätt och terrorism. När Friberg kontaktade banken för att faktiskt få klarhet i vilka frågor han måste besvara vägrade banken att ge besked om detta – istället meddelades han om att hans konton och banktjänster skulle förbli avstängda. – De vägrade berätta vilka frågorna var. Istället fick jag veta att uppsägningen kvarstod, med den ihopljugna förklaringen att de skulle ha skickat ett brev till mig med sina frågor, men inte fått svar, säger han till webbtidningen Fria Tider. Bankens behandling av Friberg är beklagligen långtifrån unik. Samma luddiga motiveringar och procedurer har använts mot flera andra aktörer som rört sig utanför konventionens gränser, bland andra just Fria Tiders chefredaktör Widar Nord. ”Tillvägagångssättet är detsamma: Banken påstår sig ha otillräcklig information för att uppfylla kravet på kundkännedom – och vägrar sedan låta kunden lämna den information som krävs”, konstaterar Fria Tider. Daniel Friberg berättar att bankens beslut att godtyckligt kasta ut honom föga överraskande har gjort hans vardag betydligt mer besvärlig och att han bland annat inte längre kan betala räkningar via bankgiro eller legitimera sig med BankID.

Trots att bankerna alltså redan idag har makten att svartlista svenska medborgare som de av rent godtyckliga skäl inte vill ha som kunder så fortsätter lobbyarbetet med att göra BankID till ett krav för att i praktiken få tillgång till allt fler samhällsviktiga funktioner.

Redan i september 2021 utannonserade man exempelvis att den som har ett mobilt BankID numera kan få sitt vaccinpass rakt in i sin digitala brevlåda. Den storbanksägda tjänsten föreslås av lobbyister även användas som ”lösning” för att bekämpa näthatet och bli ett krav för att få tillgång till sociala medier. ”Vårt förslag är att alla personer ska identifiera sig via BankID i sociala medier. Då visar man vem man är, och får stå för det man skriver. Om någon som är inloggad inte sköter sig, exempelvis om personen uttryckt hat eller hot mot någon, så är det tydligt vem som har gjort detta och kontot och personen blir mer hanterbara”, hävdar exempelvis Biskopsgårdens S-kvinnor i en debattartikel. – Att man inte behöver registrera sig med BankID innan man skriker ur sig hat på sociala medier … jag blir vansinnig. STÅ för era inlägg då, beklagar sig Peter Wettergren, Sveriges assisterande förbundskapten i fotboll under en intervju. I skrivande stund lobbar bland andra riksdagspartiet Moderaterna och webbföretaget Flighton för att BankID även ska kunna användas för att rösta i kommande riksdagsval. ”Inte bara utlandssvenskar drar fördel av möjligheten att kunna rösta med BankID. För andra som är bosatta i Sverige, innehavande svenskt medborgarskap innebär röstning med BankID även en mindre inverkan på miljön. Inga onödiga valblanketter skulle tryckas upp, vilket skulle spara på miljöns tillgångar och resurser. Inte heller skulle folk behöva sätta sig för att åka bil till vallokalen som ibland ligger flera mil bort om man är bosatt på landsbygden”, hävdar man bland annat. Inom en snar framtid kan det alltså vara storbankerna som bestämmer inte bara om du får komma in på krogen eller använda sociala medier – utan även om du får rösta digitalt på valdagen eller inte.

Digital identifikation måste inte vara av ondo, men underställd bankernas godtycke blir medborgerliga rättigheter lika godtyckliga när denna typ av infrastruktur blir ett genomgående inslag i samhällslivet.

En cyniker skulle kunna tänka sig att BankID som innovation även skulle kunna smälta samman med covidpasset som medborgarnas livsavgörande nyckel till ett teknokratiskt samhälle, som vuxit fram i snabbare takt än många kunnat förutspå. I nuläget krävs att man omfamnar läkemedelsjättarnas injektioner för att i praktiken inte tvingas bort från en rad samhällsfunktioner. Frågan är vilka krav bankerna kan komplettera detta med i framtiden. Att döma av tidigare fall finns risken att det i praktiken kan komma att handla om krav med politiska förtecken. För att påtala det uppenbara är det fullständigt orimligt att överlåta denna typ av makt till bankjättar som gång efter annan visat att de saknar värdighet och inte tar någon som helst hänsyn till demokratins tidigare så självklara spelregler. Isac Boman

Norge kan införa åldersgräns på sociala medier

Redaktionen — Fri, 05 Apr 2024 06:54:36 +0000

Den norska regeringen arbetar nu med att skärpa åldersregleringen på sociala medier. Man föreslår även ett införande av BankID, eller liknande verifieringsverktyg för att överhuvudtaget kunna logga in på plattformarna. På de flesta sociala medier finns idag redan en åldersgräns på 13 år, men trots detta använder många yngre barn ändå plattformarna. Medietilsynets barn- och medieundersökning från 2022 visar att nästan hälften av Norges nioåringar använder sociala medier, och att andelen är 56 procent för tioåringar. – Vi ser att barn långt under 13 år tillbringar ett oroväckande högt antal timmar på sociala medier och att åldersgränserna i stor utsträckning ignoreras, säger utbildningsminister Kari Nessa Nordtun, till norska Dagbladet. Barn- och familjeministeriet arbetar just nu tillsammans med flera andra ministerier för att se hur åldersgränsen på sociala medier kan regleras hårdare. Regeringen kommer att presentera en vitbok om en trygg digital barndom under hösten. – I samband med detta tittar vi på hur vi kan införa en åldersgräns, utöver andra åtgärder för att bättre skydda barn, säger barn- och familjeminister Kjersti Toppe. BankID eller andra liknande verifieringsverktyg kan vara en möjlig lösning för att hindra alltför unga barn att logga in på sociala medier som Snapchat, Instagram och TikTok. – Det är för tidigt att säga något om hur detta ska gå till och om det kommer att krävas en lagändring, säger Nordtun.

Digitalt ID-kort släppt i Sverige

Isac Boman — Tue, 20 Jun 2023 07:59:42 +0000

Nu har BankID lanserat sitt digitala ID-kort där svenskarna istället för att använda fysiska identitetshandlingar uppmanas identifiera sig genom en app i sina mobiltelefoner. Redan i april rapporterade Nya Dagbladet om att det storbanksägda BankID snart skulle rulla ut ett digitalt id-kort som alternativ till de fysiska varianterna – och på måndagen släpptes det också för allmänheten. ”Med ditt digitala ID-kort i din BankID-app kan du snart lämna legget hemma. Det digitala ID-kortet är lika tryggt och säkert som ditt Mobila BankID. Ditt BankID finns också kvar och fortsätter fungera precis som vanligt”, skriver man i ett pressmeddelande. Den som vill börja använda det digitala id-kortet måste också ha ett giltigt svenskt pass eller fysiskt id-kort, en smartphone med mobilt BankID och en NFC-läsare. Det digitala ID-kortet aktiveras genom att mobiltelefonens NFC-läsare läser av information från det fysiska ID-handlingens chipp och får sedan också samma bild och giltighetstid som denna. För att sedan använda det digitala ID-kortet i butiker och liknande måste användaren först identifiera sig med antingen säkerhetskod, fingeravtryck eller ansiktsigenkänning i samband med att ID-handlingen ska visas upp. Personal som kontrollerar ID-kortet kommer att skanna av dess QR-kod eller trycka på skärmen för att säkerställa att legitimationen är äkta. – Idag lever vi i en digital värld, gränser suddas ut. Din identitet är med dig överallt. Därför lanserar vi digitalt ID-kort från BankID så att du kan identifiera dig tryggt och säkert i alla delar av livet, hävdar BankID i en presentationsvideo och påstår vidare att man ”säkrar” kundernas ”identitet och integritet”. Allmänhetens reaktioner på den digitala ID-handlingen har varit blandade. Vissa har proklamerat att det verkar smidigt och skönt att kunna lämna sin fysiska legitimation och plånbok hemma, medan andra uttryckt en stor oro över övervakning och integritetsmässiga aspekter samt hur användarnas information kommer att hanteras i praktiken.

BankID lanserar digitalt id-kort till sommaren

Markus Andersson — Thu, 27 Apr 2023 11:21:11 +0000

Redan till sommaren förväntas BankID:s nya digitala id-kort vara i drift och kan användas för att legitimera sig på systembolag eller när man hämtar ut paket. – Den digitala id-handlingen är en lösning som bank-id erbjuder, men det är upp till varje myndighet och företag att acceptera. Det går inte att använda när man ska flyga, då behöver du ha ditt pass, säger Charlotte Pataky, pressansvarig, till TT. På sin hemsida skriver man att ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och en NFC-läsare kommer att krävas för att aktivera den digitala id-handlingen. ”Du aktiverar det digitala ID-kortet genom att låta telefonens NFC-läsare läsa in information från chippet som finns i den fysiska ID-handlingen. Ditt digitala ID-kort kommer att få samma bild och giltighetstid som den ID-handling du använder när du aktiverar det”, förklarar man. ”Ditt digitala ID-kort skyddas med ditt BankID och du börjar alltid med att identifiera dig med säkerhetskod, fingeravtryck eller FaceID när ditt digitala ID-kort ska visas” skriver man vidare. BankID förtydligar också att företag och myndigheter själva väljer om de ska acceptera de nya digitala id-handlingarna, men att man ”hoppas och tror att många kommer att vilja göra det”. Det kan noteras att BankID inte är någon statlig uppfinning utan ägs gemensamt av de svenska storbankerna. Att privatägda banker har denna typ av makt och kontroll är någonting som Nya Dagbladet tidigare uppmärksammat och problematiserat.