För några år sedan slog Anders Hansens bok Hjärnstark ner som en komet i Sverige. I boken guidade Hansen, som till vardag arbetar som överläkare i psykiatri, läsaren i den senaste moderna forskningen om hjärnan och pekade på vikten av motion, träning och fysisk rörelse för hjärnans välmående. Med hjälp av de senaste forskningsrönen och vetenskapliga beläggen tillhandahöll Hansen konkreta verktyg för hur man bör röra på sig för att få till stånd positiva effekter på hjärnan – så pass omfattande att de faktiskt kan betecknas som en mental uppgradering! Hansen menar att hjärnan blivit något bortglömd i debatten om fysisk aktivitet och att det inte bara är kroppen som är byggd för rörelse. Fysisk aktivitet gör att vi blir piggare och mår bättre, kan koncentrera oss enklare, får bättre minne, sömn och kreativitet och förbättrad stresstålighet. I sin uppföljare till Hjärnstark; “Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” spinner Hansen vidare på temat om hjärnan och kopplar vår tids digitala livsstil där vi är ständigt uppkopplade till dess effekter för hjärnan. Med konkreta lösningar ger han läsarna tips om hur vi bör tackla samtidens utmaningar utan att glömma bort hjärnan på kuppen. I den här artikeln spinner vi vidare på temat hjärnan och tipsar om olika sätt att ägna sig åt hjärngympa.
Spel för intellektuell och strategisk stimulans
Enligt forskning håller personer som ofta ägnar sig åt att lösa korsord och andra ordpussel hjärnan alert i högre ålder. Inom ramen för en studie där mer än 17 000 personer över 50 år deltagit, visades det att de som regelbundet löser korsord har ett minne som kan jämföras med individer som är tio år yngre. Denna grupp människor har visat prov på hög prestanda när det gäller slutledningsförmåga, uppmärksamhet och minne. I det här avseendet kan tänkas att även andra aktiviteter av mer intellektuell art som kräver djup koncentration och strategisk förmåga kan medföra positiva effekter för hjärnan, såsom Sudoku, komplicerade pussel och klassiska casinospel såsom blackjack. De aktiverar den mer lekfulla och kreativa sidan av hjärnan samtidigt som dess mer strategiska, listiga och riskmedvetna förmågor utnyttjas.
Rätt träning
När det gäller att träna rätt för hjärnans skull är konditionsträning i allmänhet att föredra framför styrketräning även om en variation med bådadera kan vara en god idé. Träningssession bör vara i vart fall 20–45 minuter lång och i de flesta fall är en pulshöjning till ungefär 75 % av max önskvärt att uppnå. Tips på bra träningsformer är intervallträning, löpning eller cykling. Samtliga träningsformer har visat sig öka produktionen av endorfiner – kroppens eget må-bra-hormon som minskar stress i kroppen och höjer smärttröskeln. I sammanhanget bör även nämnas att en på tok för intensiv träning kan komma att få motsatt effekt och att det går minst lika bra att promenera eller simma 20–30 minuter fem dagar i veckan för att minska hjärnans åldrande.
Lära sig något nytt
I strävan efter att bli hjärnstark är det inte helt fel att stundtals utmana hjärnan till något nytt. I hjärnan finns ungefär 100 miljarder nervceller som är inbördes kopplade till varandra i olika nätverk. I samband med inlärning av något nytt förstärks relevanta kopplingar. Såsom vi visat prov på tidigare i denna artikel kan hjärnan jämföras med en muskel – ju mer vi tränar på en viss sak, desto starkare blir vi. Det positiva är att vi, oavsett hur gamla vi är, kan förändra och förbättra dessa typer av kopplingar. Att lära sig något helt nytt för första gången och att ägna tid åt att nöta in det kan därför både vara stimulerande och kul, samtidigt som det gynnar hjärnan. Folkuniversitetet har ett brett urval av olika kurser i allt från måleri till franska som en kan anmäla sig till. Ett annat förslag är att skriva in sig på en danskurs i exempelvis tango eller salsa; två aktiviteter som är både pulshöjande och endorfinstimulerande och som dessutom kräver ett rejält mått av koncentration för att kunna lära sig alla steg och kombinationer.
