Annons:

Sverige deltar i Nato-insats på Grönland

Publicerad januari 16, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Europeiska trupper, där Sverige också ingår, har anlänt till Grönlands huvudstad Nuuk i en danskledd insats där flera Nato-länder deltar. Operationen kommer mitt under USA:s president Donald Trumps fortsatta krav på den arktiska ön.

Förutom Sverige deltar Frankrike, Tyskland, Norge, Finland, Nederländerna och Storbritannien i insatsen, som går under namnet Operation Arctic Endurance. Totalt rör det sig om några dussin personer.

"Från och med idag kommer det att finnas en ökad militär närvaro i och omkring Grönland – i nära samarbete med Natos allierade", meddelade Danmarks försvarsdepartement i ett uttalande under veckan.

Enligt Tysklands försvarsdepartement utgör soldaterna ett "utforskningsteam" med uppgift att samla in information om lokala förhållanden som är relevanta för framtida operationer och träning.

Annons:

"Syftet är att utforska sätt att säkerställa säkerheten mot bakgrund av ryska och kinesiska hot i Arktis", skriver ministeriet i ett uttalande, enligt NRK.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade att den inledande kontingenten på 15 "bergsexperter" snart kommer att förstärkas med "mark-, luft- och sjötillgångar".

Expert: Början på något större

Gunhild Hoogensen Gjørv, professor i säkerhetspolitik vid UiT Norges arktiska universitet, ser insatsen som en tydlig politisk markering.

— Det viktigaste är att det visar på samarbete och enighet mellan flera europeiska länder, säger hon till NRK.

Professorn tror att den lilla kontingenten är början på något större och att övningarna handlar om att visa Trump att Danmark och dess europeiska allierade tar sina Nato-åtaganden på allvar.

— En del av Trumps kritik är att Danmark inte har någon möjlighet att försvara Grönland, som han anser är strategiskt och säkerhetsmässigt viktigt för USA. Och det är därför USA måste äga det, säger Hoogensen Gjørv.

Geopolitisk kris

Tyskland skickade ett transportflyg med 13 soldater till Nuuk på torsdagen, men de stannar endast till lördag. Finland skickar två sambandsofficerare i vad som beskrivs som ett faktainsamlingsuppdrag. Sverige, Norge, Storbritannien och Nederländerna bidrar med enstaka officerare.

USA har redan en militärbas på Grönland med upp till 150 personer och har enligt befintliga avtal möjlighet att utöka närvaron avsevärt. Den danskledda insatsen ses dock som en signal om att de europeiska allierade också har intressen i Arktis.

Grönlands statsminister Jens-Frederik Nielsen har slagit fast att ön befinner sig i en geopolitisk kris och att grönländarna skulle välja Danmark framför USA om de tvingades välja.

— Grönland vill inte ägas av USA. Grönland vill inte styras av USA. Grönland vill inte vara en del av USA, sade han till BBC.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad Idag 07:19 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Invandrares barnbarn i Danmark mer kriminella än farföräldrarna

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Igår 14:16 – av Jan Sundstedt
Stillbilder från knivattacken på torget i Mannheim 2024
Arkivbild: knivattacken på torget i Mannheim den 31 maj 2024. Bilden visar inte personer som ingår i den danska statistiken.

Manliga barnbarn till invandrare från Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Turkiet begår betydligt fler brott än både genomsnittet och sina mor- och farföräldrar. I den officiella danska statistiken har de hittills räknats som danskar.

Uppgifterna kommer från ett särskilt uttag som dagstidningen Berlingske har beställt från Danmarks Statistik, skriver Den Korte Avis.

Under 2025 låg brottsligheten bland de manliga barnbarnen till invandrare från de så kallade MENAPT-länderna 147 procent över genomsnittet. Nivån var den högsta under den sexårsperiod som myndigheten räknat fram. Totalt rör det sig om 143 dömda personer i gruppen under 2025.

Brottsligheten ligger dessutom betydligt högre än bland första generationens invandrare från samma länder. Redan tidigare var det känt att andra generationen är mer brottsbelastad än den första.

Försvinner som "dansk oprindelse"

Tredje generationen redovisas inte separat i de ordinarie kriminalstatistiska tabellerna. Barnbarnen hamnar i stället i kategorin "dansk oprindelse", vilket gör det svårt att följa utvecklingen mellan generationerna. Den Korte Avis skribent Poul Erik Andersen skrev 2025 att över 30 000 ättlingar i andra och tredje generationen till icke-västliga invandrare var registrerade som danskar.

Torben Tranæs, professor och forskningsdirektör vid det danska forskningscentret VIVE, ser resultaten som ett tecken på att integrationen inte fungerar som det var tänkt.

— De visar på en utmaning med integrationen som man bör gå vidare med. Vi har haft en ambition om att ju fler generationer invandrarfamiljer har varit i Danmark, desto bättre går det för dem i jämförelse med familjer som har levt längre tid i ett av de fattigare icke-västliga länderna. Och det gäller inte här, säger han till Berlingske, enligt Den Korte Avis.

Dansk Folkeparti vill nu lägga fram ett förslag i Folketinget om att regeringen ska uppmana Danmarks Statistik att öppna sina databaser och redovisa tredje generationens invandrare separat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lågt straff efter Christian Zedigs död – danska politiker rasar mot domen

Migrantvåldet

Publicerad oktober 8, 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med ett infällt porträtt av Nkumba Ludovic Tshiembe till vänster och ett danskt avspärrningsband med texten POLITI framför en byggnad.
Nkumba Ludovic Tshiembe döms till ett års fängelse för misshandeln som ledde till Christian Zedigs död. Polisavspärrningen är en arkivbild.

Den svenske polisen Christian Zedig dog efter att ha blivit misshandlad i samband med en VM-match i fotboll på en sportbar i Köpenhamn. Gärningsmannen Nkumba Ludovic Tshiembe fick endast ett års fängelse för dådet, och nu kräver danska politiker från regeringen till Dansk Folkeparti hårdare straff.

Köpenhamns tingsrätt dömde på onsdagen 31-årige Nkumba Ludovic Tshiembe till ett års fängelse för misshandel av tvåbarnspappan Christian Zedig.

Nkumba Ludovic Tshiembe får dessutom ett års förbud mot att vistas i nattlivet under vissa tider, rapporterar danska TV2.

Christian Zedig, 32, var ledig polis från Eksjö och var den 30 juni i Köpenhamn för att se VM-matchen i fotboll mellan Norge och Elfenbenskusten på storbildsskärm.

När ett bråk i samband med matchen utbröt försökte han gå emellan och blev då misshandlad av Nkumba Ludovic Tshiembe.

Tshiembe erkände gärningen när rättegången inleddes och sade sig ha accepterat domen men protesterade mot fortsatt häktning.

Historik av våldsbrott

Nkumba Ludovic Tshiembe är tidigare dömd för flera våldsdåd, bland annat mordförsök och våldtäkt. Han kom till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn och är dansk medborgare.

Rätten konstaterar i sin dom att man tagit hänsyn till hans historik av aggressivt och konflikteskalerande beteende, samt den tidigare brottsligheten och att Christian Zedig dog.

Åklagaren Søren Harbo yrkade på minst ett års fängelse, försvaret på högst tio månader. I somras hade åklagarsidan aviserat åtta till tio månader.

Danmark fördubblade i februari straffen för grovt våld, men straffskärpningen gäller inte den bestämmelse som Nkumba Ludovic Tshiembe dömdes enligt.

Ministern vill skärpa straffen

Justitieminister Nicolai Wammen (S) kallar straffet i sådana fall "oacceptabelt lågt".

— Jag har mycket svårt att hitta ord för hur arg det gör mig att en svensk polis och familjefar utsattes för en så meningslös våldshandling att han miste livet, säger han till danska TV2.

Wammen vill lägga fram ett lagförslag om skärpt straff för misshandel enligt den mildare danska våldsbestämmelsen när våldet leder till döden och gärningsmannen tidigare har dömts för personfarlig brottslighet.

Beskedet är inte heller nytt: statsminister Mette Frederiksen aviserade straffskärpningar i augusti i år. Någon ny straffnivå har i dagsläget dock inte presenterats.

I somras pekade Frederiksen också på Nkumba Ludovic Tshiembes bakgrund som en faktor.

— Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade Frederiksen enligt TT.


Dansk Folkepartis rättspolitiske talesman Anders Vistisen säger till TV2 att domen visar en "blødsøden", alltså överdrivet mild lagstiftning.

— Den här mannen har slagit ihjäl en människa, och ändå ska vi hysa honom i all evighet. Det är helt outhärdligt, säger Vistisen. Partiet vill dessutom kunna frånta kriminella deras medborgarskap.

DF:s Morten Messerschmidt uttrycker att han inte har ord för "hur orättvis en dom det här är": "12 månader för att slå ihjäl en familjefar på en fotbollsfest".

Även techmiljardären Elon Musk reagerade på X och kallade straffet "skandalöst".

Familjen Zedigs skadeståndskrav på närmare 1,9 miljoner danska kronor avgörs senare. Christian Zedig efterlämnar hustru och två barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands sparrecept: Längre arbetsliv och mer AI

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Finansministeriets tjänstemän framför en blå bakgrund med talarstolar och mikrofoner, med publikens silhuetter i förgrunden.
Finansministeriets tjänstemän presenterade sina förslag den 7 oktober 2026. En höjning av den lägsta pensionsåldern till 70 år kräver politiska beslut.

Finländarna kan få jobba till 70 och småbarnsfamiljer förlora hemvårdsstödet, om politikerna följer Finansministeriets tjänstemän. Inget är beslutat än – förslagen är tjänstemännens inspel inför nästa regerings sparjakt.

Finansministeriet publicerade den 7 oktober sitt tjänsteinlägg "Lita på framtiden". Ministeriets tjänstemän har lämnat sådana inlägg inför regeringsförhandlingarna sedan valet 1991. Besluten fattas av de folkvalda.

Bakgrunden är ett mål som en parlamentarisk arbetsgrupp satte upp i februari: de offentliga finanserna ska stärkas med 8–11 miljarder euro fram till 2031. Enligt ministeriet får inga utgifter eller skatter lämnas utanför granskningen, och besluten bör komma redan i början av nästa valperiod.

Den finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja skriver att anpassningen är "tyvärr så omfattande att det nödvändigtvis kommer att påverka många finländares vardag".

Pension vid 70 och slopat hemvårdsstöd

Tjänstemännen vill att den lägsta åldersgränsen för ålderspension gradvis höjs till 70 år, med sex månader per årskull. Därefter ska pensionsåldern knytas till den förväntade livslängden. Enligt Svenska Yle beräknas förändringen på sikt ge 50 000–120 000 fler sysselsatta.

Hemvårdsstödet, som betalas till familjer som tar hand om sina småbarn hemma i stället för att använda dagvård, föreslås slopas eller kortas väsentligt. Ministeriet vill på så vis höja "deltagningsgraden för föräldrar till små barn" i arbetslivet. Åtgärden kan ge 10 000 nya jobb.

Även studenter berörs. Finländare som läser en andra examen på samma nivå föreslås betala läsårsavgifter.

AI, färre kommuner och skatt på ved

Antalet kommuner och välfärdsområden ska minskas kraftigt. Går kommunstrukturen inte att förändra kan välfärdsområdena eller staten ta över uppgifter. Sammanslagna ämbetsverk väntas ge cirka 100 miljoner euro i permanenta besparingar i slutet av valperioden 2031–2035.

Den offentliga sektorn ska också ta i bruk artificiell intelligens i stor skala, särskilt i beskattning och handläggning. Lagstiftningen ska ändras för att möjliggöra det.

Ineffektiva företagsstöd ska skäras ned och staten föreslås sälja börsaktier för 2–3 miljarder euro, pengar som i stället ska gå till onoterade tillväxtbolag. Samtidigt vill tjänstemännen höja skatten på fossila bränslen, slopa energiskattestödet för torv och införa skatt på trä och ved för värmeproduktion.

Den 26 oktober publicerar ministeriet mer detaljerade kartläggningar av utgifter, strukturer och skatter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.