Annons:
Annons:

Sexuella nätbrott mot barn ökar kraftigt i Finland

Publicerad 27 mars 2026 – av Jan Sundstedt
Sexuella nätbrott mot barn ökar kraftigt i Finland, visar ny statistik.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Antalet anmälda sexualbrott mot barn på internet har stigit dramatiskt i Finland. Experter varnar för att mörkertalet är stort – och att upptäcktsrisken för förövare fortfarande är alldeles för låg.

Finlands statistikcentral rapporterar att anmälda sexualbrott ökade med 20,5 procent under första halvåret 2023 jämfört med samma period året innan. Under de tre första månaderna 2024 steg siffran ytterligare – med 22 procent.

Ökningen sammanfaller med att Finland i januari 2023 införde en ny sexualbrottslag som för första gången explicit kriminaliserade grooming – att vuxna systematiskt söker kontakt med barn i sexuellt syfte via nätet. Lagändringen innebar också skärpta straff och att böter i princip avskaffades för alla sexualbrott mot barn.

Hundratals barn kontaktades via Omegle

Sommaren 2025 dömdes en man i 25-årsåldern till nio års fängelse för 124 sexualbrott mot barn. Han hade kontaktat hundratals barn via chattjänsten Omegle under 2021–2023 – bland offren fanns barn så unga som sju år.

Annons:

I ett annat fall dömdes en man i 40-årsåldern till sex års fängelse. Han hade under 2017–2020 riktat in sig på flickor mellan 11 och 15 år, och använt utpressning för att tvinga fram sexuellt material. Antalet offer uppgick till ett sjuttiotal.

Upptäcktsrisken för låg

Den juridiska utmaningen är att nätbrottslingar är svåra att spåra – och att upptäckt fortfarande är undantaget snarare än regeln.

— Upptäcktsrisken är för låg vid nätbrottslighet. Gärningspersonen kan vara svår att lokalisera och identifiera, och huruvida man åker fast eller inte beror i stor utsträckning på polisens kunskap, färdigheter och resurser, sade Heli Korkka-Knuts, biträdande professor i straff- och processrätt vid Åbo Akademi, till Yle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny plan mot barnfattigdom på Island: ”Det krävs åtgärder omedelbart”

Publicerad Idag 06:29 – av Markus Andersson
Montage med ett barn i silhuett vid en glasvägg till vänster och Islands flagga i ett landskap till höger, åtskilda av en vit
Omkring 10 500 barn på Island lever i hushåll under låginkomstgränsen. Bilden är ett montage.

Omkring 10 500 barn på Island lever i hushåll under låginkomstgränsen. Landets fattigdomsnätverk välkomnar den nya handlingsplanen men kräver att åtgärderna sätts in direkt.

Utbildnings- och barnministeriet har presenterat Islands första samlade politik och handlingsplan mot barnfattigdom. Underlaget är delvis en ny rapport, beställd av Islands universitet, som visar att runt 10 500 barn lever i hushåll under låginkomstgränsen.

Barnminister Inga Sæland sa vid ett seminarium förra veckan att en nationell kraftsamling mot barnfattigdom är nödvändig. Till barnbidragssystemet avsätts 21 miljarder isländska kronor 2027.

Hildur Oddsdóttir, viceordförande i fattigdomsnätverket EAPN Ísland, välkomnar mycket i planen. Hon lyfter särskilt fram översynen av barnbidragssystemet, som hon kallar mycket föråldrat, och tycker det är utmärkt att det ska granskas.

Annons:

— Men det jag skulle vilja se är omedelbara åtgärder. Vi måste jämna ut spelplanen för alla barn så att de har lika möjligheter, säger Hildur till RÚV.

Som exempel berättar hon om ett möte i fredags med två anställda på yngsta barnets grundskola.

— Det framkom på mötet att man vill ordna aktiviteter för de här barnen, men inte kan. Om man till exempel ville ordna en pizzakväll för gruppen skulle det inte gå, för kanske bara två av tjugo elever kunde vara med, medan de andra inte kunde... Det märks särskilt i Breiðholt. Men som sagt, det krävs åtgärder omedelbart, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga finlandssvenskar mer kritiska till ökad invandring

Publicerad Igår 07:32 – av Markus Andersson

Allt färre svenskspråkiga unga i Finland vill se fler invandrare i landet. I en ny ungdomsbarometer är motståndarna till ökad invandring nu fler än de som välkomnar den.

Tankesmedjan Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer kartlägger hur svenskspråkiga unga ser på sitt liv, sitt mående, sin framtid och samhällsfrågor. Mätningen görs vartannat år sedan 2018. Årets enkät, som Magma nu har publicerat, besvarades våren 2026 av 1 373 svenskregistrerade unga i åldern 15–19 år.

I år tar 40 procent helt eller delvis avstånd från påståendet "Fler invandrare är välkomna till Finland". Andelen som håller med är 31 procent.

Vid förra mätningen 2024 var förhållandet det omvända. Då välkomnade 40 procent fler invandrare, medan 29 procent var emot.

Annons:

Förändringen syns hos både pojkar och flickor, men nivåerna skiljer sig tydligt åt. Bland pojkarna är 53 procent emot fler invandrare, bland flickorna 29 procent.

Många av de unga förknippar också invandringen med otrygghet. Drygt hälften, 52 procent, anser helt eller delvis att ökad invandring leder till allt svårare konflikter och ökat våld i samhället.

Andelen som anser att rasismen bland svenskspråkiga unga har ökat de senaste åren ligger samtidigt kvar på ungefär samma nivå som 2024, 41 procent mot 39 procent då.

Lia Markelin, samhällsanalytiker vid Magma och en av rapportens författare, kopplar förändringen till samhällsdebatten.

— Jag tolkar det som en direkt spegling av det samhällsklimat vi lever i och det utrymme som frågan får, säger Markelin till Yle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre självmord i Norge – men de ökar bland äldre

Publicerad 3 november 2026 – av Markus Andersson

Färre tog sitt liv i Norge 2025 än året innan. Över en längre period har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år.

Folkhälsoinstitutet FHI uppger att 676 självmord registrerades 2025, 65 färre än 2024. Det motsvarar 12 per 100 000 invånare.

Av dem som tog sitt liv var 76 procent män. Frekvensen var högst bland män i åldern 30–49 år, och flest självmord sker bland personer mellan 30 och 69 år.

Trots nedgången har frekvensen stigit svagt sedan 2012, då den var som lägst med 10,6 per 100 000. Rekordet från 1988 ligger på 17,7.

Annons:

Ökningen de senaste åren har varit störst bland de äldsta.

— De senaste åren har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år, säger Marianne Strøm, överläkare vid FHI.

Självmordsfrekvensen bland personer över 70 är nu ungefär lika hög som bland 30–49-åringar och 50–69-åringar. Bland unga under 30 år är den relativt stabil och betydligt lägre. FHI antar att mörkertalet är störst bland äldre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet i Finland vill ha mer kärnkraft

Finland

Publicerad 2 november 2026 – av Markus Andersson
Olkiluotos reaktorbyggnader 1 och 2 i Euraåminne i Finland, med röda och vita fasader, höga skorstenar och vatten i förgrunde
Olkiluoto 1 och 2 vid kärnkraftverket i Euraåminne på Finlands västkust.

En klar majoritet av finländarna anser fortfarande att utbyggd kärnkraft är den bästa vägen till mer el, även om stödet har krympt sedan energikrisen.

I en undersökning från Näringslivets delegation, som Yle redovisar, svarar 59 procent att en utbyggnad av kärnkraften vore det bästa sättet att öka elproduktionen. 20 procent är av annan åsikt.

Andelen har minskat med fyra procentenheter sedan våren 2024 och med åtta sedan hösten 2022, då energikrisen var som värst och stödet rekordhögt. Attityden är ändå klart positivare än 2019, innan kriget i Ukraina startade.

Kriget drev upp elpriserna i Europa och fick finländarna att både spara el och kräva mer produktion. Nu har de många datacenter som planeras i Finland väckt ny debatt om hur elen ska räcka, eftersom serverhallarna kräver stora mängder el. Google, som planerar datacenterinvesteringar i Finland 2027–2028, har avtalat med Fortum om el som från 2030 motsvarar upp till hälften av kapaciteten i kärnkraftverket i Lovisa, fram till 2049.

Annons:

Åsikterna går isär mellan könen

Hela 77 procent av männen ser mer kärnkraft som bästa vägen till mer el. Bland kvinnorna är andelen 41 procent.

Även bland kvinnorna är de som håller med fler än de som inte gör det. Av kvinnorna håller 29 procent inte med om att utbyggd kärnkraft är det bästa sättet att öka elproduktionen, medan 31 procent inte tar ställning.

En möjlig förklaring är enligt Näringslivets delegation att kvinnor har fler frågor om säkerheten och om det faktiskt behövs mer kärnkraft.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.