I Sverige är det numera vanligare att förare är påverkade av droger än av alkohol, medan det i Finland fortfarande är vanligare att köra berusad än drogpåverkad.
Mellan 2018 och 2022 omkom 81 personer i Finland i trafikolyckor där föraren som orsakat olyckan var påverkad av minst en drog. Det motsvarar 11 procent av alla dödliga trafikolyckor under perioden där drogtester kunnat genomföras.
– Alkohol är fortfarande det mest förekommande rusmedlet vid dödliga trafikolyckor, men droger blir allt vanligare. Framför allt handlar det om amfetamin, som ofta kopplas till höga hastigheter och riskfyllda beslut. Även cannabis är vanligt bland dem som kör onyktert, säger Kalle Parkkari, trafiksäkerhetsdirektör på Institutet för olycksinformation till Svenska Yle.
Statistik visar att drogpåverkade förare oftare kolliderar med andra fordon, medan alkoholpåverkade förare tenderar att köra av vägen eller krascha i terräng. Parkkari påpekar dock att antalet fall är så pass begränsat att det är svårt att dra säkra slutsatser.
– Det finns ändå en liten trend som tyder på en ökning av drogrelaterad rattonykterhet. Trafiken är en del av samhället, och droganvändningen i samhället ser ut att öka. Då är det ofrånkomligt att droger också börjar förekomma mer i trafiken, konstaterar Parkkari.
Sverige sticker ut i statistiken
I Sverige är utvecklingen mer alarmerande. Under perioden 2012–2022 var 23 procent av de förare som omkom i trafikolyckor påverkade av droger, jämfört med 11 procent som hade alkohol i kroppen. Drogrelaterad rattonykterhet har därmed gått om alkohol som den vanligaste orsaken.
Lars-Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på Motorförarnas Helnykterhetsförbund, pekar på en attitydförändring bland unga som en möjlig förklaring.
– Vi har i hundra år lärt människor att inte köra bil med alkohol i kroppen, men de undersökningar som vi har gjort i samarbete med myndigheter i Norge visar att samma ungdomar som låter bli att köra bil när de är alkoholpåverkade inte tänker efter lika mycket när det gäller cannabis. Vi ligger efter i att informera om cannabis och andra droger.
"Kan lära av varandra"
Han menar att en mer liberal och tillåtande syn på "rekreationsdroger" bland unga försvårar arbetet, men ser ändå ett hopp om förändring inom fem till tio år. Både Parkkari och Sjöström betonar vikten av gränsöverskridande samarbete för att hantera utvecklingen.
– Det skulle vara till enorm hjälp om vi fick erfarenheter från andra länder kring de här sakerna. När situationen i Finland ännu är inom kontroll så är det mycket viktigt att se till att situationen inte blir värre, säger Parkkari.
Sjöström instämmer och tillägger:
– Vi ser samma mönster i Finland som vi har sett i Sverige, och då kan vi lära av varandra och diskutera metoder för att hantera problemet.
