Ytterligare forskning kommer att bedrivas på det starkt starkt ifrågasatta fodertillskottet bovaer, bekräftar forskare vid Aarhus Universitet i Danmark. Beslutet grundar sig i den omfattande kritik som riktats mot den metanreducerande tillsatsen.
Från årsskiftet måste alla danska mjölkgårdar med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret. Detta kan ske genom att tillsätta mer fett i fodret eller använda det nya tillskottet bovaer under 80 dagar per år. Svenska Arla har nyligen mött hård kritik för sin användning av bovaer, och många har uppmanat till bojkott av företaget.
Beslutet har välkomnats av vissa mjölkbönder, men också mött stark kritik, särskilt mot bovaer, från bland andra danska Dyrenes Beskyttelse.
– Vi vet inte hur det kommer att påverka dem på lång sikt. Samtidigt riskerar korna att bli inlåsta i stallar året runt eftersom effekten av substansen är mer osäker när de går på bete, uppger organisationen.
Annons:
"Fokusera på djurens välbefinnande"
Tidigare i veckan protesterade även danska lantbrukare mot bland annat klimatskatter, men också tvånget att använda bovaer till sina kor.
På grund av den omfattande kritiken planeras mer forskning kring bovaer och dess påverkan på kors hälsa, samt på mjölken och köttet från djuren som får tillskottet.
– I de försök vi har gjort hittills har fokus legat på effekten på metan, foderintag och mjölkavkastning. Därför kommer vi att fokusera på djurens välbefinnande i de försök som vi ska göra under det nya året, och vi behöver också ny forskning som ger en bättre förståelse för vad som händer i kons våm när vi använder Bovaer och andra effektiva metanreducerade fodertillsatser, säger han till danska tjekdet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Trots sommarens dramatiska rubriker brinner en betydligt mindre del av jordens landyta än tidigare. Satellitdata pekar mot att 2026 kan få den lägsta globala brandytan sedan mätningarna inleddes 2001, och möjligen den lägsta sedan 1900.
Den danske klimatdebattören Bjørn Lomborg har sammanställt uppgifter från EU:s globala brandövervakning. Fram till den 19 augusti låg den sammanlagda brandytan 41 procent under genomsnittet för åren 2012–2025. Samtliga kontinenter låg under sina respektive genomsnitt, medan Afrika, Nordamerika och Sydamerika noterade rekordlåga nivåer.
— Att peka på förödande bränder i en del av en kontinent och samtidigt bortse från en planet som brinner betydligt mindre är inget annat än selektivt urval, säger Lomborg enligt Bild.
Copernicus bekräftar den bredare nedgången. Under årets första sex månader låg de globala utsläppen från biomassabränder strax under 400 miljoner ton kol, den lägsta nivån i den 24-åriga mätserien.
Annons:
Alarmists: “World on fire!”
Reality: By Aug 19, global burned area likely never lower than 2026
Disasters in France, Spain & Canada are tragic—but climate is global. Cherry-picking isn’t science
Utvecklingen är inte begränsad till ett enskilt år. En omfattande satellitstudie publicerad i Science fann att den globala brandytan minskade med 24,3 procent mellan 1998 och 2015. Minskningen var störst i savanner och drevs framför allt av jordbrukets expansion och intensifiering.
Our World in Data visar samma långsiktiga trend sedan början av 2000-talet. Den största nedgången finns i buskmarker, gräsmarker och jordbruksmark. Stora ytor som tidigare brändes återkommande används i dag för odling, bebyggelse eller annan markanvändning som begränsar eldens spridning.
Afrika och Asien står normalt för mer än tre fjärdedelar av världens utsläpp från bränd växtlighet. När savann- och jordbruksbränderna minskar där får det därför ett betydligt större genomslag på den globala totalsiffran än uppmärksammade skogsbränder i Europa eller Nordamerika.
Mediebilden styrs av regionala katastrofer
Bränderna i Frankrike, Spanien, Kanada och USA har orsakat svåra skador och stora evakueringar. De utgör däremot inte bevis för att världen som helhet brinner mer. Även AP konstaterar att rekordlåga globala siffror och regionalt extremare skogsbränder kan förekomma samtidigt.
Skillnaden blir tydlig när man skiljer mellan all branddrabbad mark och skogsbränder. Savann- och gräsbränder omfattar mycket större arealer globalt. Skogsbränder kan samtidigt bli intensivare, mer kostsamma och farligare i tätbefolkade områden utan att vända den globala nedgången.
Även tidsperiod och geografisk avgränsning påverkar jämförelsen. EU:s globala system GWIS räknar exempelvis in hela Ryssland i Europa och inkluderar avsiktliga jordbruksbränder. Den snävare EU-statistiken över skogsbränder visade därför höga nivåer i Västeuropa 2026 trots att den bredare kontinentala totalsiffran var låg.
Lomborg vill prioritera direkt brandskydd
Lomborg förnekar inte att högre temperaturer och torka kan skapa gynnsammare förhållanden för svåra skogsbränder. Han vänder sig däremot mot att enskilda katastrofer används som belägg för att all brandaktivitet ökar globalt.
Hans slutsats är att människor skyddas bättre genom skogsskötsel, kontrollerade bränningar, brandgator, snabbare släckningsinsatser och andra direkta förebyggande åtgärder än genom dyr klimatpolitik med långsamma och osäkra effekter på lokala bränder.
Den senaste forskningen stödjer bilden av en tydlig global nedgång med regionala undantag. Ett vetenskapligt förhandsmanus om brandsäsongen 2025–2026 uppskattar att den globala brandytan låg 18 procent under genomsnittet. Samma år drabbades ändå Kanada och flera europeiska länder av extrema brandförlopp. Den globala trenden står alltså fast, även när enskilda regioner går i motsatt riktning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sex svenska havsvindsprojekt kan enligt en ny beräkning behöva statligt stöd på omkring 63 miljarder kronor om året. Bedömningen kommer från NTNU-professorn Jonas Kristiansen Nøland, som pekar på stora kostnadsskillnader mellan teknikens produktionskostnad och dagens elpriser.
I en krönika i Affärsvärlden skriver Nøland att de sex havsbaserade vindkraftsanläggningar som hittills fått klartecken i Sverige kan kräva återkommande subventioner om de byggs ut med de kostnads- och elprisnivåer han räknar med.
Enligt hans beräkning motsvarar 63 miljarder kronor per år cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll, om stödet skulle finansieras över statsbudgeten.
Nøland uppskattar samtidigt de samlade investeringarna i projekten till uppemot 1 000 miljarder kronor.
Annons:
Flytande fundament driver kostnader
Två av Vattenfalls planerade projekt, Vidar och Poseidon, är helt eller delvis tänkta att använda flytande fundament. Nøland beskriver detta som den dyraste formen av havsbaserad vindkraft.
Han hänvisar till Storbritanniens senaste auktionsomgång, där flytande havsvind enligt honom fick kontraktspriser på över tre kronor per kilowattimme i 2026 års penningvärde.
DNV har enligt Nøland kommit fram till en liknande kostnadsnivå i Norge.
Detta ska, enligt professorn, ligga långt över de priser som vindkraft får på elmarknaden.
Vattenfalls vd Anna Borg har också tidigare sagt att havsbaserad vindkraft för närvarande inte är lönsam på marknadsmässiga villkor.
Jämför med Storbritannien
Nøland framhåller att Sverige har begränsad erfarenhet av havsbaserad vindkraft jämfört med Storbritannien.
Vid utgången av 2025 hade Sverige 0,2 gigawatt installerad havsvind, medan Storbritannien hade 17 gigawatt, enligt uppgifter han redovisar.
Storbritanniens större marknad har enligt Nøland inte automatiskt lett till lägre kostnader.
Han skriver att även stora brittiska projekt har fått ekonomiska problem och drar slutsatsen att staten bör vara försiktig med långsiktiga stödåtaganden.
Han menar att debatten om havsvind ofta har kretsat kring konflikter med försvaret och fisket, medan den centrala frågan i stället är projektens samhällsekonomiska lönsamhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nio av tio franska skogsbränder har mänskligt ursprung. Det är premiärminister Sébastien Lecornus besked mitt under landets brandsäsong – samtidigt som 162 personer har gripits sedan den 6 juli för misstänkta avsiktliga anläggningar.
Lecornu drar därmed en tydlig gräns mellan berättelsen om bränder som ett rent väderfenomen och frågan om vad som faktiskt får elden att börja.
Enligt Omni har fler än 13 500 bränder registrerats sedan brandsäsongen inleddes.
Enligt Lecornu har nio av tio bränder mänskligt ursprung.
Annons:
Merparten handlar enligt premiärministern om vårdslöshet – exempelvis cigarettfimpar, grillning och arbeten utan tillräckliga försiktighetsåtgärder – men en del av fallen är, enligt honom, rena brott.
162 gripna för misstänkta avsiktliga anläggningar
De 162 gripandena gäller personer som misstänks ha tänt skogsbränder avsiktligt.
Lecornu framhöll enligt den franska tv-kanalen BFMTV att avsiktlig anläggning av skogsbrand kan straffas med upp till 15 års fängelse.
Påståendet om människans centrala roll i brandorsakerna är särskilt betydelsefullt i en debatt där omfattande bränder ofta kopplas direkt till klimatförändringar.
Lecornus siffror säger inte att väder, torka eller vind saknar betydelse för hur en redan påbörjad brand utvecklas.
Däremot pekar de på att antändningen i de flesta fall enligt regeringen har en mer konkret förklaring: oaktsamhet eller ett medvetet handlande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vattenfalls vd Anna Borg bedömer att havsbaserad vindkraft inte är lönsam i Sverige med dagens förutsättningar. Beskedet kommer efter att regeringen gett klartecken till två nya vindkraftsparker till havs.
De godkända havsprojekten är Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i norra Skagerrak. Regeringen har också godkänt ett landbaserat projekt.
Vattenfall planerar energiparken Vidar tillsammans med det nordiska bolaget Zephyr. Dagens elpriser och nätförutsättningar räcker dock inte för att göra investeringen lönsam, enligt Anna Borg.
— De två huvudsakliga skälen är att det inte finns ett stamnät till havs och att priserna i dagsläget inte är tillräckligt höga för att kunna motivera de investeringarna. Det beror i sin tur på att efterfrågan på el ännu inte ökar i så stor utsträckning. I Sverige har vi gott om el, så det finns inte ett underskott på el som behöver byggas bort i närtid. Det är skälet till att investeringarna inte blir lönsamma, säger hon till Ekot.
För att projektet ska kunna bli verklighet krävs enligt Vattenfalls vd både en större nordisk efterfrågan på ny fossilfri el och ett stamnät till havs.
— Då skulle vi behöva se en ökad efterfrågan i Norden, som också innebär att det finns en större efterfrågan på ny fossilfri el. Det skulle också behövas ett stamnät till havs, säger Borg.
Lägre resultat under andra kvartalet
Vattenfall presenterade samtidigt sin delårsrapport för årets andra kvartal. Omsättningen minskade med över nio miljarder kronor jämfört med samma period förra året, medan rörelseresultatet föll med omkring 20 procent.
Anna Borg pekar främst på lägre kärnkraftsproduktion. Planerat underhåll i Forsmark 2, ett förlängt driftstopp i Ringhals 3 och att Ringhals 4 gått på halv kapacitet sedan maj tyngde produktionen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
