Norge har skrivit under ett avtal med EU om att delta i rymdprogrammet Secure Connectivity, som syftar till att ge Europa kontroll över sin egen säkra satellitbaserade kommunikation. Det norska bidraget uppgår till 451,6 miljoner kronor fram till 2027.
Avtalet undertecknades i Bryssel av Norges näringsminister Cecilie Myrseth (Ap).
— Norge är en av de viktigaste rymdnationerna i Europa, sade Myrseth, och underströk att avtalet handlar om att Europa vill ha mer kontroll över sin kommunikationsinfrastruktur.
Programmet har som mål att placera 300 satelliter i bana runt jorden till 2030.
Annons:
Andøya i EU:s blickfång
EU-kommissären för försvar och rymdfart, Andrius Kubilius, lyfte fram Andøya Space som en intressant aktör för europeiska uppskjutningar. Andøya Space är Europas nordligaste rymdhamn, belägen på ön Andøya i norra Norge, och det enda operativa uppskjutningsstället på det europeiska fastlandet.
— Vi är enormt stolta över att vara värdar för en sådan verksamhet, sade kommunstyrelsens ordförande Kjell-Are Johansen (Ap).
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Norska elever ligger fortfarande under 2022 års nivå i läsning och räkning. Samtidigt vill regeringen ersätta de nationella proven, vilket Høyre varnar för kan göra det svårare att följa skolans utveckling.
I årskurs åtta syns små tecken på förbättring i årets prov, men resultaten är svagare än 2022. I årskurs fem är läget ungefär detsamma som i fjol, rapporterar NRK.
Andelen åttondeklassare på de två lägsta nivåerna i läsning har sjunkit med nästan två procentenheter sedan i fjol. Andelen på de två högsta nivåerna är ändå fem procentenheter lägre än 2022, vilket motsvarar omkring 3 000 färre elever. I engelska är utvecklingen stabilare, och åttondeklassarna klarar det till och med bättre än tidigare.
Som bakgrund: 2025 låg omkring 29 procent av femteklassarna på den lägsta nivån i läsning, sex procentenheter fler än 2022. I åttan låg 35 procent på de två lägsta nivåerna, fem procentenheter mer.
Annons:
Regeringen vill byta prov
Kunskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) vill ersätta dagens nationella prov med nya, som ska hjälpa lärarna att följa upp eleverna. Hennes motiv är att dagens prov inte fungerar i klassrummet.
— De ger inte den information de behöver om vad eleverna kämpar med och vad de behöver för att följa upp det, säger Nordtun.
Høyre oroas av förslaget. Partiet fruktar att det blir svårare att följa utvecklingen i norsk skola.
— Det är lite som att kasta termometern för att den visar att man har feber, svarade Høyres Mathilde Tybring-Gjedde i NRK:s Politisk kvarter.
Hon anser att det är avgörande att skolornas resultat fortsatt är offentliga. Nordtun säger att de nya proven i första hand ska ge lärarna bättre underlag. Hur mycket som ska bli offentligt är fortfarande under utredning.
Satsningar och kritik
Regeringen har startat ett nationellt "läslyft" med en planerad miljard kronor extra över fyra år och tillsatt en läskommission. Matematikens läroplan ändrades med tydligare fokus på grundläggande räkneförmåga. I budgetförslaget ingår dessutom omkring 465 miljoner kronor för undervisning i mindre grupper.
Riksrevisjonen kallade i juni det kritikvärt att skolan inte lyckats ge fler elever goda grundläggande färdigheter trots långvarig satsning. Enligt Riksrevisjonen saknar Kunskapsdepartementet dessutom tillräcklig kunskap om effekten av flera av åtgärderna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finland går i taket mot Sveriges linje för EU:s minimiskatt på nikotinpåsar. Finansminister Riikka Purra (Sannfinländarna) kallar nivån alldeles för låg och varnar för billig gränshandel.
EU-kommissionen föreslog i fjol en miniminivå som motsvarade cirka 140 euro per kilo. Sverige sa nej och krävde strax under 20 euro per kilo, vilket är landets nuvarande nivå. Det svenska kravet har blivit ett kompromissförslag som merparten av medlemsländerna går med på.
När EU-ländernas finansministrar diskuterade frågan i Bryssel på måndagen avvisade Purra kompromissen. Hon säger att nikotinpåsar som köpts billigt i grannlandet i allt större utsträckning hittat vägen till olagliga distributionskanaler som riktar sig särskilt till unga.
— Tyvärr har vår oro i den här frågan inte beaktats alls under förhandlingarna, sa Purra på mötet, enligt Yle.
Annons:
Finland, Estland och Malta motsätter sig kompromissen. Eftersom det gäller en skattefråga krävs att alla medlemsländer är eniga.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danmarks sjukvård lanserar ett gratis nätprogram som ska få vuxna att söka hjälp hos det offentliga i stället för hos AI-chattbotar när måendet börjar svikta.
Tjänsten heter Bedre Trivsel och ligger som en undersida på sundhed.dk, den statliga hälsoportalen. Den är öppen för alla i Danmark, kostar ingenting och innehållet levereras av Center for Digital Psykiatri.
Bakgrunden är att danskar allt oftare vänder sig till chattbotar för kunskap om mental hälsa, enligt en rapport från centret. Tor Juul Groth, digital projektledare där, berättar för danska skattefinansierade DR om ambitionen.
— Vi vill gärna göra det lättare för vuxna att söka hjälp och få hjälp av hög kvalitet från den offentliga sjukvården, när de börjar uppleva psykisk ohälsa, säger Tor Juul Groth.
Annons:
Själv anser han att just det här området är olämpligt för AI.
— Inom det området är det mycket tydligt att chattbotar har svårt att ge svar som är korrekta, säger han.
Användaren går igenom enkla förlopp på nätet med små, konkreta övningar. En videovärd guidar genom hela programmet.
Antalet danskar som upplever stress i vardagen har stigit sedan 2010, enligt Den Nationale Sundhedsprofil.
Tanken är att allmänläkare ska kunna hänvisa patienter till tjänsten.
Ambitionen är att 20 000 danskar ska påbörja ett nätprogram under 2027.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I Norge har barnombudsmannen gått ut med kritik mot en ny islamisk lärobok för sexåringar. I boken "La oss lære om islam" bär samtliga flickor i bokens illustrationer hijab.
Islamsk Råd Norge (IRN) gav i april ut boken "La oss lære om islam", avsedd för undervisning i islam och den första delen i en planerad serie om tre böcker.
Nyhetskanalen Utrop fann att alla flickor som framställs som muslimer är tecknade med hijab, även i vardagsscener som när en flicka bygger med klossar.
— När alla flickorna framställs med hijab speglar det inte bredden bland muslimska barn, säger barnombudsmannen Mina Gerhardsen till Utrop.
Annons:
Foto: Illustration ur boken "La oss lære om islam Nivå 1".
Gerhardsen oroar sig för att boken kan skapa socialt tryck på små flickor att täcka håret. Barnombudsmannen kan däremot inte kräva att IRN ändrar boken.
IRN skriver i ett mejl till NRK att hijab är en viktig del av islamisk tro och religiös identitet, och att kvinnor med hijab ofta möter fördomar och diskriminering.
Organisationen anser därför att flickor med hijab bör synas också i läromedel.
Enligt IRN har en sexåring ingen religiös plikt, och man uppger att illustrationerna i boken inte är ett krav på hur barn ska klä sig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
