Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Danskar, svenskar och norrmän har olika favoriter när det gäller julfirandet, visar en undersökning från Norstat. Medan danskarna föredrar att mysa inomhus, håller svenskarna hårt på sina jultraditioner.
Ett antal länder i Europa deltog i undersökningen där omkring 1000 personer från varje land uppgav sina tre julfavoriter. Undersökningen gjordes mellan 11 och 22 november i år.
När det gäller Norge anser 52 procent att julmiddagen är det bästa med hela julen. Därefter uppskattar norrmännen jultraditioner och julstämningen mest.
Omkring 35 procent av svenskarna tycker att jultraditioner är det viktigaste med julen, följt av 33 procent som istället mest ser fram emot julmiddagen. På tredje plats kommer julstämningen, enligt undersökningen.
Annons:
I Danmark anser 70 procent att det bästa med julen är att vara inomhus och ha det mysigt med familjen. Jämförelsevis tycker endast 22 procent av norrmännen att detta är viktigast och bland svenskar ligger siffran på 27 procent.
Danskarna uppger att själva julstämningen kommer på andra plats och sedan landar traditioner på tredje plats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Betydligt färre unga dog av droger i Finland förra året jämfört med året innan. Samtidigt fortsätter antalet drogrelaterade dödsfall att öka i andra åldersgrupper, där män fortfarande står för merparten av dödsfallen.
I Finland är den vanligaste orsaken till drogrelaterade dödsfall läkemedlet buprenorfin i kombination med andra droger – något man kan se hos både yngre och äldre. Ofta handlar det om en blandning med exempelvis bensodiazepiner eller alkohol. Inte heller amfetamin och den syntetiska drogen alfa-PVP är ovanliga att se när det gäller dödsfall.
Främst är det män som avlider till följd av droger, där 197 män avled till följd av droganvändning förra året jämfört med 50 kvinnor.
Förra året avled dock betydligt färre unga än året innan i Finland. Störst minskning kan man se hos män i åldersgruppen 20-24 år, men även hos den yngre befolkningen, men vad som ligger bakom minskningen är dock oklart, menar rättskemisten Pirkko Kriikku vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Annons:
— Jag kan inte med säkerhet säga varför det dog så mycket färre unga i drogförgiftning 2024, men det kan bero på de insatser som gjorts i kommuner och välfärdsområden för att förebygga dödsfall, säger hon till finska statskanalen Yle och fortsätter:
— Jag hoppas förstås att denna positiva utveckling fortsätter.
Antalet drogrelaterade dödsfall fortsätter dock att öka i andra åldersgrupper. Bland annat kunde man se en ökning, främst bland män, i åldersgrupperna 40-44 år samt 45-49 år.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage. Foto: President of Ukraine, Rahib Hamidov/Pexels
Norges statsminister Jonas Gahr Støre ser bekämpning av gängkriminaliteten som en huvudprioritet och vill stoppa utvecklingen innan Norge hamnar i samma situation som Sverige.
Samma gängkriminalitet som länge plågat Sverige har nu också nått alla norska polisdistrikt. Det slog Norges statsminister Jonas Gahr Støre fast under Nordiska rådets session i Stockholm, där han krävde ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna för att stävja brottsligheten.
Under det nordiska toppmötet i samband med Nordiska rådets pågående session i Stockholm samlades de nordiska statsministrarna tillsammans med EU-kommissionens ökända ordförande Ursula von der Leyen. Kriminaliteten stod högt upp på dagordningen, inte minst mot bakgrund av att gängkonflikterna i Sverige under de senaste åren alltmer har spridit sig till grannländerna.
Särskilt i Norge har svenska kriminella nätverk expanderat sin verksamhet och Jonas Gahr Støre konstaterade att spår av "svensk" gängkriminalitet nu går att finna i samtliga norska polisdistrikt, vilket enligt honom understryker problemets gränsöverskridande karaktär.
— Det är ett mindre omfattande problem i Norge än i Sverige, men för mig är det en huvudprioritet att bekämpa detta, sade den norske statsministern.
Annons:
Djupt oroad över Sveriges utveckling
Gahr Støre välkomnade att gängkriminaliteten nu diskuteras på statsministernivå, men efterlyste samtidigt en ytterligare intensifiering av samarbetet. Han vill att frågan ska föras upp även vid kommande möten mellan de nordiska regeringscheferna.
— Det vi ser är att när en sådan kriminalitet får utveckla sig, så är den väldigt svår uppgift att klara av att trycka tillbaka den, varnade Norges ledare, och fortsatte:
— Vi har följt detta samhällsproblem som Sverige har haft under de senaste åren med en djup oro.
Den svenske statsministern Ulf Kristersson uttryckte förståelse för att de övriga nordiska länderna till varje pris vill undvika att Sveriges gängkriminalitet också etablerar sig på deras territorier.
— Gängkriminella respekterar inga gränser alls. Det vet vi bättre än någon eftersom vi nu rent fysiskt hämtar dem i helt andra länder långt borta. De respekterar inte de nordiska gränserna och de missbrukar den öppenhet som finns i Norden. Vår ambition är inte att exportera gängkriminella till Norge utan att låsa in dem i svenska fängelser, hävdade han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nästan tre fjärdedelar av alla som dömts för gängrelaterade brott i Danmark har invandrarbakgrund från icke-västerländska länder, visar nya uppgifter från landets justitieministerium. Siffror som återigen väckt en politisk debatt om brottslighet, kultur och integration i landet.
Enligt den danska regeringsrapporten har 72 procent av alla dömda enligt landets så kallade gängparagraf invandrarbakgrund, rapporterar Berlingske.
Uppgifterna, som tagits fram av Danmarks Statistik och riksåklagaren, på begäran av den konservativa riksdagsledamoten Mai Mercado, omfattar åren 2018 till 2025.
Under denna period dömdes totalt 213 personer enligt paragrafen. Av dessa hade 54 dansk bakgrund, 36 var invandrare från icke-västerländska länder och 117 var ättlingar till invandrare från samma regioner.
Annons:
Paragraf § 81a i den danska strafflagen gör det möjligt för domstolar att fördubbla straffet om ett brottet är begånget inom gängkriminella kretsar.
Forskaren Lars Højsgaard Andersen vid Rockwool Foundation konstaterar att flera länder utmärker sig i statistiken: Irak, Turkiet, Somalia och Libanon. Han menar att kulturella skillnader i synen på lag och auktoritet "kan spela viss roll."
Den konservative talespersonen i migrationsfrågor, Frederik Bloch Münster, beskriver siffrorna som "anmärkningsvärt höga."
Tydlig skillnad mot befolkningssammansättningen
Att siffran är så markant hög väcker uppmärksamhet, då endast omkring 15 procent av Danmarks befolkning består av personer med utländsk bakgrund. Även om denna procentsats i sig inte är obetydlig, visar statistiken på en kraftig överrepresentation av utomeuropeiska invandrare.
Enligt Danmarks Statistik är Libanon det vanligaste ursprungslandet bland dömda gängmedlemmar (35 fall), följt av Somalia (29), Irak (23) och Turkiet (17).
Statsminister Mette Frederiksen har tidigare kallat okontrollerad invandring för Danmarks "största hot."
I ett uttalande i maj sade hon: — Om det kommer för många människor som begår brott, som inte är demokrater och som hotar vårt tillitsfulla och öppna samhälle, då är det den största faran.
Arkivbild. Foto: Welcomia/iStock
Dansk Folkeparti mobiliserar
De nya uppgifterna offentliggörs samtidigt som Dansk Folkeparti (DF) lanserar ett av Europas mest restriktiva invandringsprogram inför det kommande valet. Partiet föreslår massåtervändanden, medborgarskapsgranskningar och förbud mot islamiska sedvänjor.
I sitt manifest hävdar DF att massinvandringen från Mellanöstern och Nordafrika fört med sig "brottslighet, parallellsamhällen och kulturell förändring."
Partiet varnar dessutom för att invandring från länder som Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia har lett till "den största demografiska förändringen i Danmarks historia", och menar att "mellanösternska förhållanden måste tryckas tillbaka så att alla i landet kan känna sig hemma."
Till skillnad från exempelvis Tyskland och Frankrike registrerar Danmark brottsstatistik utifrån migrationsbakgrund. Syftet är att bättre kunna utvärdera integrationen även bland medborgare med utländska föräldrar.
Men siffrorna är uppseendeväckande: andra generationens invandrare visar enligt Danmarks Statistik ännu högre brottslighet än den första generationen – som redan ligger på en nivå långt över etniska danskar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den politiska kulturen i Sverige och Finland håller på att förändras och de två grannländerna närmar sig varandra.
Finländska partier organiserar sig alltmer i blockliknande strukturer som i Sverige, samtidigt som svenska partier anammat det "finska" sättet att förhandla fram regeringsprogram genom kompromisser.
Inför det finska riksdagsvalet 2023 var Socialdemokraternas partiledare Sanna Marin mycket tydlig. Hon förklarade att hennes parti inte under några som helst omständigheter kunde ingå i samma regering som Sannfinländarna på grund av alltför stora skillnader vad gäller ideologi och värderingar.
Efter valet bildades istället en högerregering där Samlingspartiet och Sannfinländarna gick samman kring en åtstramningspolitik för att minska landets statsskuld. Tillsammans med Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna skapade de en regeringskonstellation som påminner mycket starkt om det svenska Tidösamarbetet.
Annons:
Sanna Marin kommenterade då att Samlingspartiets linje med omfattande nedskärningar låg alltför långt från Socialdemokraternas politik för att möjliggöra någon form av samarbete.
Blockpolitik ersätter breda koalitioner
I en intervju med statstelevisionen SVT identifierar statsvetaren Jaakko Turunen valrörelsen 2023 som en vändpunkt för finsk politik. Det var då som den traditionella finska modellen – att efter valet förhandla fram breda koalitionsregeringar över blockgränserna – började överges.
Partierna valde istället att tydligare organisera sig längs en mer traditionell vänster-högerskala, vilket länge varit det svenska mönstret.
Turunen pekar också på att framväxten av stora ”högerpopulistiska” och konservativa partier i båda länderna, och övriga partiers svårigheter att hantera dem, har bidragit till att göra de politiska landskapen mer likartade.
— Det har på sätt och vis växt fram en ny dimension i politiken. Tidigare har borgerligheten främst associerats med ekonomisk högerpolitik, men nu har det uppstått en ny gren inom högern vid sidan av detta, säger han.
Sverige anammar finskt förhandlingssätt
Samtidigt som Finland rör sig mot svensk blockpolitik har Sverige tvärtom börjat använda sig av traditionellt ”finska” metoder för regeringsbildning. Turunen lyfter fram både januariavtalet och Tidöavtalet som exempel på denna utveckling.
— I Finland har regeringsprogrammet traditionellt sett varit en kompromiss mellan de partier som ska sitta i regeringen. För att få till Tidösamarbetet behövde det parti som leder regeringen, i det här fallet Moderaterna, göra eftergifter för att få till ett regeringsprogram.
På sikt tror Turunen att blockpolitiken i Sverige kommer att försvagas. Utvecklingen avgörs i hög grad av Socialdemokraternas styrka och om småpartier som Liberalerna och Centerpartiet väljer att bryta sig loss från sina nuvarande block.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
