Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Sigríður Ólafsdóttir, docent vid Islands universitets utbildningsfakultet, uttrycker oro över den försämrade läsförståelsen bland isländska barn.
I de senaste PISA-resultaten låg isländska 15-åringar sämre än genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Även i resten av Norden var resultaten låga, där exempelvis nivåerna för läsförståelse och matematik sjönk markant hos svenska 15-åringar.
På Island har man kommit med olika förslag för att komma tillrätta med problemen i skolan, där man bland annat satsar på att öka läsningen i hela samhället med särskilt fokus på unga. Vidare satte regeringen tidigare i år upp en handlingsplan för det isländska språket för 2024-2026, där en av de 22 punkterna är att stärka skolbiblioteken.
Sigríður Ólafsdóttir, docent vid Islands universitets utbildningsfakultet, menar dock att det krävs mer för att komma tillrätta med problemet och pekar på att det idag finns för lite diskussion kring vad barnen gör i skolan. Hon lyfter fram att en betydande del av språkutvecklingen sker genom strukturerade aktiviteter som sång, lek, läsning och samtal.
Vidare anser Ólafsdóttir att man förbiser en viktig aspekt gällande diskussionerna kring PISA-resultaten och det är den pedagogiska verksamheten i skolorna. Det räcker inte att enbart läsa för barnen eller uppmuntra dem att läsa, menar hon.
– Barn behöver diskutera vad de lär sig, delta i samtal om det och även öva sig på att skriva om det de läser, säger hon till isländska statskanalen RUV.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I ett nytt lagförslag vill den danska regeringen sätta stopp för reklam för läsk, chips och snabbmat riktad till barn under 15 år. Detta kommer efter att två företag fått kritik efter att ha använt så kallade ”influerare” för att marknadsföra skräpmat till minderåriga.
Förra året använde livsmedelsföretagen Orkla och danska hamburgerkedjan The Burger Concept ”influerare” för att marknadsföra chips och burgare.
Bland annat marknadsförde chipsmärket Kims, som ägs av Orkla, sina chips genom ”Kims Chips Battle”, som gick ut på att lansera och marknadsföra nya chipssmaker. De man betalade för att göra reklamen var Morten Münster, Jas & Mika och Alexander Husum, som alla är aktiva på Youtube. Gemensamt för dessa ”influerare” är att man har ett stort antal yngre följare,
Danska industriförbundet för livsmedelsreklam konstaterade att reklamen var olämplig och stred mot branschens riktlinjer kring marknadsföring eftersom den riktat sig mot barn.
”Måste stoppas”
Nu vill den danska regeringen förbjuda reklam för skräpmat riktade till barn, rapporterar danska statskanalen DR. Främst vill man rikta lagstiftningen mot sociala medier och digitala plattformar eftersom det är där som barn exponeras mest.
– Är man lite ute på sociala medier ser man att det finns ett problem. Inte minst bland influencers har mycket tid och energi lagts på att rikta reklam mot barn och unga, och det måste stoppas, säger näringslivsminister Morten Bødskov från danska socialdemokraterna.
Det kommer fortfarande att vara tillåtet att göra reklam för skräpmat i det offentliga rummet, så länge reklamen inte är riktad mot barn eller använder sig av barn i marknadsföringen. Bødskov uppmanar att man kontaktar Konsumentombudsmannen om man är osäker, då böterna kan bli höga.
– Vi har redan regler inom marknadsföringslagen, och där handlar det om rätt höga böter. Det kommer även att gälla här, säger Bødskov.
Enligt Danska cancerfonden handlar nära 80 procent av all mat- och dryckesreklam som barn och unga exponeras för om produkter med högt innehåll av fett, socker och salt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I Sverige är det numera vanligare att förare är påverkade av droger än av alkohol, medan det i Finland fortfarande är vanligare att köra berusad än drogpåverkad.
Mellan 2018 och 2022 omkom 81 personer i Finland i trafikolyckor där föraren som orsakat olyckan var påverkad av minst en drog. Det motsvarar 11 procent av alla dödliga trafikolyckor under perioden där drogtester kunnat genomföras.
– Alkohol är fortfarande det mest förekommande rusmedlet vid dödliga trafikolyckor, men droger blir allt vanligare. Framför allt handlar det om amfetamin, som ofta kopplas till höga hastigheter och riskfyllda beslut. Även cannabis är vanligt bland dem som kör onyktert, säger Kalle Parkkari, trafiksäkerhetsdirektör på Institutet för olycksinformation till Svenska Yle.
Statistik visar att drogpåverkade förare oftare kolliderar med andra fordon, medan alkoholpåverkade förare tenderar att köra av vägen eller krascha i terräng. Parkkari påpekar dock att antalet fall är så pass begränsat att det är svårt att dra säkra slutsatser.
– Det finns ändå en liten trend som tyder på en ökning av drogrelaterad rattonykterhet. Trafiken är en del av samhället, och droganvändningen i samhället ser ut att öka. Då är det ofrånkomligt att droger också börjar förekomma mer i trafiken, konstaterar Parkkari.
Sverige sticker ut i statistiken
I Sverige är utvecklingen mer alarmerande. Under perioden 2012–2022 var 23 procent av de förare som omkom i trafikolyckor påverkade av droger, jämfört med 11 procent som hade alkohol i kroppen. Drogrelaterad rattonykterhet har därmed gått om alkohol som den vanligaste orsaken.
Lars-Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på Motorförarnas Helnykterhetsförbund, pekar på en attitydförändring bland unga som en möjlig förklaring.
– Vi har i hundra år lärt människor att inte köra bil med alkohol i kroppen, men de undersökningar som vi har gjort i samarbete med myndigheter i Norge visar att samma ungdomar som låter bli att köra bil när de är alkoholpåverkade inte tänker efter lika mycket när det gäller cannabis. Vi ligger efter i att informera om cannabis och andra droger.
”Kan lära av varandra”
Han menar att en mer liberal och tillåtande syn på ”rekreationsdroger” bland unga försvårar arbetet, men ser ändå ett hopp om förändring inom fem till tio år. Både Parkkari och Sjöström betonar vikten av gränsöverskridande samarbete för att hantera utvecklingen.
– Det skulle vara till enorm hjälp om vi fick erfarenheter från andra länder kring de här sakerna. När situationen i Finland ännu är inom kontroll så är det mycket viktigt att se till att situationen inte blir värre, säger Parkkari.
Sjöström instämmer och tillägger:
– Vi ser samma mönster i Finland som vi har sett i Sverige, och då kan vi lära av varandra och diskutera metoder för att hantera problemet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Trots löften om banbrytande klimatlösningar har schweiziska koldioxidjätten Climeworks anläggning på Island inte bara fångat in långt mindre än utlovat – den har dessutom släppt ut mer koldioxid än den tagit upp.
Kritiker menar att hela verksamheten är djupt bedräglig och ett av många exempel på bluffprojekt som skapas i syfte att profitera på den påstådda klimatkrisen.
Climeworks, ett schweiziskt företag som marknadsför sig självt som pionjär inom direktupptag av koldioxid (DAC), har misslyckats med att uppnå sina mål på Island trots stora investeringar och medial uppmärksamhet.
Enligt data från verifieringsbolaget Puro.Earth och företagets egna årsredovisningar har Climeworks sedan 2021 endast fångat cirka 2 400 ton CO₂ på Island – långt under det utlovade kapacitetstaket på 12 000 ton. Dessutom har företagets egna utsläpp från verksamheten överträffat infångningen: Bara under 2023 släppte Climeworks ut 1 700 ton CO₂, alltså betydligt mer än det samlade upptaget.
Climeworks första anläggning, Orca, presenterades 2021 med en kapacitet på 4 000 ton CO₂ per år. I verkligheten har den aldrig nått ens hälften av det målet. Den större anläggningen Mammoth, som skulle kunna fånga 36 000 ton årligen, har efter tio månaders drift endast lyckats samla in 105 ton.
Enligt vd:n, Jan Wurzbacher, kräver Mammoth 5 000–6 000 kWh per infångad ton CO₂ – en process som beskrivs som extremt ineffektiv. För att kompensera Islands totala utsläpp (12,4 miljoner ton 2024) skulle 72 terawattimmar energi behövas – fyra gånger landets årliga elproduktion.
Professor: ”En bluff”
Climeworks isländska dotterbolag har ett negativt eget kapital på 3,6 miljarder isländska kronor (30 miljoner dollar) och är helt beroende av finansiering från moderbolaget. Värdet på Orca-maskinen har dessutom skrivits ned med 1,4 miljoner dollar på grund av underprestation.
Oaktat detta har företaget sålt framtida koldioxidkrediter motsvarande en tredjedel av Mammoths planerade kapacitet de kommande 25 åren – trots att över 21 000 privatabonnenter, som betalat i förskott, riskerar att få vänta i decennier på sina certifikat.
Mark Z. Jacobson, miljöprofessor vid Stanford University, kallar hela DAC-industrin för en stor bluff- och bedrägeriverksamhet.
– Direktinfångning är en bluff, koldioxidinfångning är en bluff, blå vätgas är en bluff och elektrobränslen är en bluff. Det här är alla blufftekniker som inte gör något för vare sig klimatet eller luftföroreningarna.
”Halvmagisk teknik”
Michael de Podesta, en brittisk pensionär som betalat 135 000 isländska kronor för 2,2 ton CO₂-infångning, uttrycker liknande farhågor i sin blogg och efter att ha kollat upp företaget mer noggrant bedömer han att han sannolikt blivit lurad.
”Det här har alla kännetecken på en bluff. Det råder ingen tvekan om att många högt betalda personer reser världen runt för att sälja sina tjänster till storföretag – med löften om att ta bort koldioxidkrediter i framtiden. De använder en halvmagisk teknik som inte fungerar så bra som utlovat (bättre känd som Orca), men som sägs fungera perfekt i en större version (Mammoth)”.
”Jag uppmanas att övertyga mina vänner att gå med i projektet. Svaren är få och fyllda av PR-snack. Climeworks verksamhet ser ut som en bluff och låter som en. Men är det en bluff? Jag vet inte. Jag tror att det skulle kunna fungera, men företagets svar är så ogenomskinliga att det är svårt att säga”, fortsätter han.
Först 2027 vet han säkert om Climeworks faktiskt fångat in de 2,2 ton koldioxid som han betalat för.
Mångmiljonbelopp från USA
Noterbart är också att bolaget har fått eller blivit lovade omkring 800 miljoner dollar i offentliga bidrag, inklusive 625 miljoner dollar från USA:s energidepartement och 5 miljoner dollar från Schweiz. Trots detta ligger kostnaden per infångad ton CO₂ kvar på 1 000 dollar – tio gånger högre än det ursprungliga målet.
På grund av misslyckandena med DAC har Climeworks nu istället börjat satsa på ”förstärkt vittring”, en mycket kontroversiell metod där krossad sten binds med CO₂. Forskare anser dock att detta är ett tecken på desperation för att uppfylla redan sålda krediter.
Sammanfattningsvis pekar kritiker på att Climeworks verksamhet sedan starten varit präglad av överdrivna löften, tekniska brister och ekonomisk oansvarighet. Trots att företaget rankats som ett av världens främsta gröna tech-bolag av Time Magazine, beskrivs dess bidrag till klimatarbetet som marginellt i bästa fall – och i sämsta fall som direkt kontraproduktivt och skadligt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Skärmtiden på Tiktok är betydligt högre i Finland än i resten av världen, visar en ny sammanställning. I Sverige är Youtube mest populärt.
I Finland använder cirka 1,5 miljoner invånare Tiktok. Appen är den som finländare använder allra mest, där Youtube kommer på andra plats.
I snitt tillbringar finländare 54 timmar och 37 minuter i månaden på Tiktok, visar en rapport från konsultföretaget Kepios. Det är nästan 20 timmar mer än medeltalet i undersökningen, som ligger på omkring 35 timmar i månaden.
När det gäller Sverige lägger man mest tid på Youtube, där svenskar i snitt lägger 28 timmar och 46 minuter varje månad. Tätt bakom på en andra plats kommer Tiktok, som man tillbringar nästan lika mycket tid med: 28 timmar och fyra minuter i snitt varje månad.
Finländare är också de som öppnar Tiktok-appen flest gånger per månad jämfört med resten av världen. I snitt öppnar man appen 587,7 gånger i månaden, alltså nästan 20 gånger per dag, medan det globala medeltalet är 358,7 gånger.
Rapporten bygger på data från android-mobiler under november förra året och endast vuxna användare. Antalet totala användare är därmed troligen mycket större, då främst många under 18 år använder Tiktok och även Youtube.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
