Invandrare som uppbär socialbidrag kommer fortsättningsvis att ha arbetsskyldighet i Danmark, enligt en ny överenskommelse i Folketinget.
Utlänningar som får socialbidrag kommer att behöva arbeta minst 37 timmar i veckan såvida man inte uppfyller kraven på att antingen ha varit bosatt i Danmark nio av de senaste tio åren, eller haft ett heltidsarbete i 2,5 av de senaste tio åren. Det är den danska regeringen som slutit ett avtal tillsammans med partierna Danmarksdemokraterne och Dansk Folkeparti.
– Vi vill skicka en mycket tydlig signal om att när du kommer till Danmark förväntar vi oss något av dig, och du måste arbeta om du kan, säger arbetsmarknadsminister Ane Halsboe-Jørgensen vid en presskonferens, enligt statskanalen DR.
Personerna kommer att skickas ut på så kallade "nyttojobb", något som kommunerna får i ansvar att sköta. Det skulle exempelvis kunna vara att plocka skräp eller hjälpa till att göra smörgåsar på ålderdomshem.
Annons:
Invandrarkvinnor i fokus
Kvinnor med annan etnisk bakgrund är exempelvis idag kraftigt överrepresenterade i socialbidragssystemet och lyfts därmed fram som en särskild målgrupp för den nya arbetsplikten.
– Det är inte bra för en person att vara i ett passivt stöd utan att något förväntas av honom eller henne. Här har vi att göra med en grupp som är överrepresenterad i socialbidragssystemet, och därför vill vi göra en extra insats, säger arbetsmarknadsministern.
Däremot får nyttojobben inte vara något som redan utförs av kommunanställda, utan man måste hitta andra arbetsuppgifter.
– Det är upp till kommunerna själva att se bortom sina egna områden och se vilka uppgifter som inte löses i dag, säger Halsboe-Jørgensen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett över tusen år gammalt mynt med Sven Tveskäggs namn har sålts för 18 300 euro. Det är sannolikt det enda av sin sort i privat ägo.
Myntet slogs omkring år 995 av myntmästaren Godwine, berättar numismatikern Henrik Berndt vid auktionshuset Stack's Bowers. Kungen hade sett moderna mynt i England och beordrade att Danmark skulle göra likadant. På myntet står både kungens och landets namn.
Slutpriset motsvarar över 136 000 danska kronor, uppger danska DR, och slår utropets värdering på 6 000 till 8 000 euro med god marginal. Enligt DR finns bara åtta exemplar av myntet i världen. Auktionshusets direktör Michael Fornitz kallar det troligen det enda i privat ägo.
Myntet väger 1,95 gram och är brutet i flera bitar och reparerat. "Även om man förstås kunde önska sig ett bättre skick är detta mynt ändå att betrakta som kronjuvelen i varje samling av tidiga danska mynt", skriver Stack’s Bowers i auktionsbeskrivningen.
Annons:
Den förste kände ägaren var den dansk-norske samlaren Ole Devegge, född 1772. Myntet har sedan legat i Kongelige Mønt- og Medaillesamling, och från 1922 i smörgrossisten Lars Emil Bruuns samling. Bruun dog året därpå. Köparen är hemlig, och ingen vet var eller när myntet hittades.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen slår fast att landets israeliska vapenköp binder Finland till Israel i årtionden, "vare sig vi vill det eller inte". En finländsk Mellanösternforskare varnar för att beroendet krymper landets utrikespolitiska handlingsutrymme.
Häkkänen försvarar samarbetet i en text på regeringens hemsida i slutet av september. Finland står fast vid ett långvarigt militärt samarbete med Israel, skriver han. Samtidigt växer kritiken på hemmaplan.
Finland har bland annat köpt luftvärnssystemet Davids slunga, sjömålsroboten Gabriel 5 och pansarvärnssystemet Spike från Israel. Enligt ministern har systemen fått "central betydelse" för landets försvar, och de knyter Finland till Israel "i årtionden" genom reservdelar, mjukvaruuppdateringar, utbildning och teknisk support.
Ministerns besked, den finländska kritiken och de svenska kopplingarna redovisas i en genomgång som Nya Tider publicerade.
Annons:
Bundna till slutet av 2050-talet
Häkkänen tar Davids slunga som exempel. Systemet har en livslängd på omkring 30 år, och behoven av underhåll och utveckling sträcker sig därför in på slutet av 2050-talet. Avbryts projekt eller äventyras underhållet får det enligt ministern en "betydande och direkt inverkan" på Finlands försvarsförmåga.
Ett vapenköp är alltså inget enskilt beslut utan ett åtagande för systemets hela livscykel, skriver han. Slutsatsen är oförblommerad: "Detta faktum binder oss till ett samarbete med Israel, vare sig vi vill det eller inte".
Israel pekas ut som en "ledande partner för Finlands försvar" vid sidan av Europa, USA och Sydkorea, vilket också står i försvarsredogörelsen från 2024. Häkkänen påpekar att linjen inte är den nuvarande regeringens påfund. Beslutet att köpa Davids slunga, som Israel och USA utvecklat gemensamt, fattades redan 2023 av Sanna Marins socialdemokratiskt ledda regering.
Regeringen har motiverat köpet med att systemet är det i särklass bästa för att bekämpa ballistiska robotar och flygplan på höjder som det vanliga luftvärnet inte når, typiskt minst 15 kilometer. Finland har beställt ett batteri.
Folkinitiativet röstades ned
Bland vanliga finländare har samarbetet väckt allt mer motstånd. Ett medborgarinitiativ för att stoppa alla försvarsinköp från Israel lanserades 2024. På ett halvår samlade det de lagstadgade 50 000 underskrifterna, och riksdagen var därmed tvungen att pröva det.
Tidigare i år röstade riksdagen ned initiativet med 142 röster mot 20. Stödet kom främst från ett enat Vänsterförbundet och delvis från De gröna, som var splittrade.
Den folkliga kritiken nämner Häkkänen inte i sin text. Han konstaterar i stället att Vänsterförbundet var det enda riksdagsparti som motsatte sig samarbetet, och att de israeliska systemen är en betydande del av utvecklingen av Finlands försvarsförmåga.
Besöket hos Israel Katz
Texten kom bara några veckor efter att Häkkänen själv rest till Libanon och Israel den 13–18 september 2026, enligt försvarsministeriets pressmeddelande. I Libanon träffade han finländska fredsbevarare i FN-styrkan Unifil, i Israel försvarsminister Israel Katz.
Under besöket fick Häkkänen information om Davids slunga och israeliska lösningar för civilförsvar. Han besökte också företag som tillverkar system som köpts in till Finlands försvarsmakt.
Palestinska områden besökte han inte, enligt Nya Tider, som också påminner om att Katz nyligen sagt att han är beredd att tömma hela Gaza på palestinier.
Mot kritiken försvarade Häkkänen resan med Finlands försvarsbehov.
— Besöket är inte ett politiskt ställningstagande till försvar för vissa av Israels övertramp, sade han till Yle.
Exempel på vilka "övertramp" han syftade på gav ministern inte.
"Finlands politik är så pro-israelisk att det blir en börda"
Hannu Juusola, professor i Mellanösternforskning vid Helsingfors universitet, säger i en intervju med Svenska Yle att Finland blivit ett av EU:s mest Israelvänliga länder. Till skillnad från Sverige har Finland vägrat att erkänna Palestina som stat, även under socialdemokratiskt styre.
Enligt Juusola går försvarspolitiken inte att skilja från utrikespolitiken.
— Om Finland hade en stark pro-palestinsk politik som Irland skulle separationen vara tydligare eller lättare att göra. Men i denna situation är helhetsbilden att vi ingår i de EU-länder som är ganska förstående mot Israel, säger han.
I intervjun varnar han för att Israelvänligheten kan kosta Finland den plats i FN:s säkerhetsråd som landets politiker arbetar hårt för att få, och för att vapenberoendet låser landets röst.
— Finland kanske inte kan uttrycka all politisk kritik mot Israel eftersom det är så beroende av vapenleveranser. Detta är ett problem både för vår utrikespolitiska rörelsefrihet och potentiellt för vapenleveranserna, säger Juusola.
President Alexander Stubb har sagt att beroendet varken ger Israel något diplomatiskt frikort eller påverkar när Finland erkänner Palestina. Juusola menar tvärtom att Israels väntade reaktioner spelar in, eftersom Finland nu är så beroende av landet för sitt försvar.
— Det är en fråga värd att ta på allvar, hur det potentiellt kan påverka Finlands politiska handlingsutrymme, säger han.
Nära en miljard euro i beställningar
Under de senaste åren har Finland beställt israeliska vapensystem för nära en miljard euro. År 2024 förlängde Häkkänen personligen ett strategiskt avtal mellan länderna till 2034, enligt Nya Tider utan offentlig insyn, inte ens från riksdagen.
Samtidigt exporterar Finland försvarsmateriel till Israel, främst mjukvara och komponenter, för omkring 17 miljoner euro om året.
Vid sidan av Israel är USA en tung leverantör. Den största amerikanska affären är 64 stridsflygplan av typen F-35A, beställda 2021 i stället för svenska Gripen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump vill inte ha några norrmän i USA. Skälet är enligt presidenten själv att Nobelkommittén i Oslo gick förbi honom när den valde årets fredspristagare.
Utspelet kom på söndagen under ett valmöte i Port Huron i Michigan, veckan före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.
Donald Trump började med att skylla den senaste tidens oroligheter i Frankrike på invandringen.
Invandrare från vissa länder sade han sig gärna ta emot, dock inte från Norge.
Annons:
— Eftersom jag inte fick Nobelpriset ... Så jag vill inte ha någon från Norge.
— Norge har faktiskt blivit ett skitland, fortsatte presidenten.
🔥 LMAO! President Trump is NOT holding back on Norway right now 🤣
"I'm not in love with Norway. Frankly, Norway SUCKS."
"Norway has become a SHITHOUSE COUNTRY, actually."
"It's all because they allowed people that HATE them into their countries."
Nearly 20% of Norway's population is now immigrants. 47 sees it clearly. The rest of Europe is a MESS and they did it to themselves.
Aaaaand 47 is a little mad at folks from Norway for refusing to give him the Nobel Peace Prize for ending several wars 😆
Liknande uttryck har Trump tidigare använt om bland annat Haiti, Libyen, Somalia och Jemen.
Redan tidigare i oktober kallade han det uteblivna priset en "outplånlig fläck" på Norge.
Norska Nobelkommittén tilldelade den 9 oktober årets fredspris till den sydafrikanska juristen Navi Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt.
Inget tyder på att administrationen inför någon ny officiell politik mot norska invandrare, rapporterar Reuters.
Således återstår att se huruvida Donald Trump i mångt och mycket skämtade, eller om norrmän från och med nu är portade i USA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finska Valplive har väckt internationellt intresse. Direktsändningen av Hilkkas sex valpar syns nu i nyheter världen över.
Hunden Hilkka, en lagotto romagnolo, födde sex valpar den 10 oktober. Valplive är en direktsändning från hundfamiljens vardag hemma hos uppfödaren, och den filmas i hennes eget sovrum.
Programmet sänds dygnet runt på finska rundradiobolaget Yles strömningstjänst Yle Arenan och går nu på sin sjätte säsong.
— Det känns overkligt att CNN och BBC visar klipp av valparna, säger uppfödaren till Yle.
Utländska gäster deltog och hälsningar från andra länder visades under chattkvällen på torsdagen. Utländska medier har dessutom visat videoklipp från Hilkkas förra kull.
Vetenskapsredaktören Pirjo Koskinen kom för flera år sedan på idén till Valplive. Hon har intervjuats av The New York Times, men artikeln har ännu inte publicerats.
Hon hoppas att den nya publiken förstår att hundarnas välbefinnande står i centrum. Valparna bor inte i en studio utan lever ett vanligt liv hemma hos uppfödaren.
— Det är mycket viktigt för oss att hundarnas välbefinnande tas på allvar och att uppfödningen bedrivs ansvarsfullt, säger Pirjo Koskinen.
Röstningen om valparnas namn har avslutats. Valparna får sina namn under en direktsänd namngivningsfest lördagen den 24 oktober.
Även Sveriges långsamma djur-tv har blivit en internationell nyhet. Sky News, NBC och AP uppmärksammade svenskarnas intresse för skattefinansierade statskanalen SVT:s Den stora älgvandringen, den stillsamma direktsändningen av älgarnas vårvandring vid Ångermanälven.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.