Christoffer Ingo (SFP) lyfter fram Kanadas poängsystem som ett föredöme för arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna går steget längre och vill poängsätta även flyktingar.
Flera riksdagspartier i Finland vill införa ett poängsystem för att styra arbetskraftsinvandringen.
Svenska folkpartiet och Sannfinländarna ser Kanadas modell som vägledande och hoppas att poängsättning kan stärka arbetsmarknaden – men synen på hur långtgående systemet ska vara skiljer sig åt.
Att poängbedöma personer som söker arbets- eller uppehållstillstånd är i sig inget nytt. Som exempel har Kanada länge använt ett flexibelt system där sökande samlar poäng för faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och regionala kopplingar.*
Nu lyfter både Svenska folkpartiet (SFP) och Sannfinländarna idén som en möjlig lösning för Finland, rapporterar Yle. SFP:s riksdagsledamot Christoffer Ingo framhåller transparensen i den kanadensiska modellen.
Annons:
Han menar att tydliga regler underlättar för både arbetsgivare och potentiella invandrare. Poängsystemet ger fördelar åt unga, välutbildade personer med språkkunskaper eller personlig koppling till regionen.
– Fördelen med modellen i Kanada är att man har ett tydligt mål för hur många arbetskraftsinvandrare man behöver i olika regioner, inom olika språkgrupper och till olika sektorer, förklarar Christoffer Ingo.
Ingo varnar dock för att ställa så höga poängkrav att näringslivet går miste om kompetens, och betonar att modellen inte ska kopplas till humanitär invandring.
Foto: Migrationsverket/Tomislav Stjepic
Sannfinländarna vill bredda modellen
Sannfinländarnas Mauri Peltokangas anser däremot att modellen bör ha ett bredare användningsområde än bara arbetskraftsinvandring. Han vill se poängsättning även för humanitära ärenden – och förordar att Finland hjälper dem som har lättast att anpassa sig.
– Det är ingen synd att även poängsätta humanitära invandrare. I världen finns en miljard människor som behöver hjälp. Om Finland tar emot en liten bråkdel av dem så tycker jag att det är bra att välja att hjälpa sådana människor som har lättare att anpassa sig till vårt samhälle.
Enligt förespråkarna kan poängsättning ersätta dagens behovsprövning och minska byråkratin, men debatten om urvalskriterier och rättvisa går het.
Kriterier från Kanada – som språk, utbildning och arbetslivserfarenhet – nämns som tydliga förebilder, men både politiker och experter lyfter risken för att systemet missgynnar vissa grupper.
Frågan om poängsystemet ska gälla bara arbetskraft eller även humanitära skäl delar partierna. Samtidigt pekar modellen mot en större internationell trend: att länder i allt högre grad styr invandring med detaljerade kriterier.
*Kanadas poängsystem används för att bevilja permanenta ekonomiska uppehållstillstånd, inte uppehållstillstånd för arbete överlag.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.
Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.
Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.
Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.
Annons:
Ukrainare fick flest första tillstånd
Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.
Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.
Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.
Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.
Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.
Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.
Annons:
Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.
Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.
Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.
8 000 euro – utan flytväst
I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.
Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.
Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.
Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.
Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.
Tre utredningar granskar krisen
Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.
Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.
Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.
För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen.
Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanske migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom.
Fyra invånare övermannade honom och förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom, skriver tidningen. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning.
Italians, tired of seeing invaders ruin their town, team up and take down a rampaging African. https://t.co/5IqutcLjQ6
Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen, en man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt.
Annons:
Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen.
Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao.
Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras.
Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator.
Annons:
Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular.
Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.
Mass demonstrations broke out in Ceuta as residents protested Spanish handling of mass immigration into the enclave.
Locals are demanding answers from Madrid on border policy, public safety, and who is responsible for the fallout.
Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters.
Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder.
Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien.
Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter.
Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser.
Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.
Over 200 demonstrations in Spain in support of the residents of Ceuta and against Sánchez and immigration.
You wont see this on the MSM.
And a reminder that when the dynamics of survival are at stake, those on the right confirm their stance, while those pretending to be on the… pic.twitter.com/8FUbncI13g
En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över.
Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet.
Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering.
Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen.
Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga.
Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna.
Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd.
Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.
En växande klyfta i Europa
Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll.
I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen.
I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare.
Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk.
EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism.
För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd.
I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar.
Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter.
Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator.
Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
