Finlands regering vill slopa krav på likabehandlingsplaner

Naturen i Norge fortsätter att exploateras trots löften om att skydda den. Nio organisationer bedömer att landet bara är på väg mot 3 av naturavtalets 23 mål till 2030.

FN:s globala naturavtal antogs vid naturtoppmötet i Montreal 2022 och innehåller 23 mål till 2030. Målen ska skydda biologisk mångfald, bevara naturområden och återställa skadade ekosystem.

I rapporten "Naturavtalen i praksis" har nio miljöorganisationer granskat om Norges insatser räcker för att nå målen till 2030.

Organisationerna bedömer att Norge är på rätt väg att nå tre av målen. För tretton mål finns vissa framsteg, men arbetet går för långsamt. För sju mål ser organisationerna inga framsteg alls.

De tre mål där Norge enligt rapporten är på rätt väg gäller biosäkerhet, alltså risker från bioteknik, internationellt samarbete om forskning och kapacitet, det vill säga kunskap och förmåga att genomföra naturarbetet, samt jämställdhet. Där har Norge kommit längst, enligt organisationerna.

Bland de sju mål där organisationerna inte ser några framsteg finns markförvaltningen, återställning av skadad natur, skydd av hotade arter och åtgärder mot främmande arter. Där finns också naturhänsyn i jordbruk, skogsbruk och fiske, hänsyn till naturen i olika samhällssektorer och ekonomiska styrmedel som bidrar till naturförlust.

Arvssilver som går förlorat

Biologiprofessorn Dag O. Hessen varnar för föreställningen att Norge har mer än nog med natur att ta av. När naturen försvinner går rekreationsmöjligheter och livskvalitet förlorade, inte minst för dem som kommer efter oss, säger han.

— Vi förlorar en del av arvssilvret som naturen utgör. Och det är klart, ingen är emot natur, men man ser inte konsekvenserna av detta på lång sikt, säger Hessen till NRK.

Regeringens egen naturmelding beskriver samma mekanism. Där står att varje enskild aktörs bidrag till miljöförsämringen kan vara litet, medan konsekvenserna sammantaget blir stora.

Svaga mål och dröjande restaurering

Enligt rapporten ligger en del av problemet i målen själva. Norska mål är ofta svagare än avtalets, och flera är formulerade som att Norge ska "arbeta för", "stärka" eller "föra vidare" insatser, utan mätbara och tidsatta krav. Rapporten menar också att Norge redovisar mer om planer och processer än om resultat för naturen.

WWF, en av organisationerna bakom rapporten, pekar särskilt ut arbetet med att återställa skadad natur. Avtalet kräver att minst 30 procent av skadad natur ska vara under återställning 2030, och WWF:s Sverre Lundemo anser att Norges mål är för svagt. Lundemo säger att naturen går förlorad bit för bit varje dag och att det blir dyrare ju längre åtgärderna dröjer.

Kritiken bemöts av klimat- och miljöminister Sigrun Aasland (Ap). Hon säger att regeringen inte är i mål, men att den tror att Norge kommer i mål 2030. Hon medger samtidigt att exploateringen sammantaget blivit för stor.

— Det är ju inte så att någon har bestämt sig för att exploatera massor av natur, men sammantaget har det blivit för mycket och det tar vi tag i nu, säger Aasland.

Regeringen redovisar nästa gång till Stortinget 2027. Organisationerna vill att den genomgången används för att skärpa målen och göra dem mätbara.