Annons:

Finland stoppar majoriteten av utländska bärplockare

Publicerad juli 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
En hand plockar vilda bär i skogen.

Finlands utrikesministerium har hittills avslagit omkring 1 400 av 1 600 behandlade ansökningar om säsongsarbetsvisum för utländska bärplockare. Myndigheten hänvisar till risken för arbetskraftsexploatering och till att flera arbetsgivare inte bedöms kunna uppfylla sina lagstadgade skyldigheter.

Totalt har cirka 2 200 personer ansökt om visum för att arbeta med plockning av vilda bär i Finland under årets säsong. Merparten av ansökningarna har lämnats in vid Finlands ambassad i Bangkok, men ett mindre antal har även kommit från bland annat Kazakstan, Kenya, Vietnam, Nepal och Indien, enligt utrikesministeriet.

Bakgrunden är att plockning av vilda bär sedan februari 2025 omfattas av Finlands lag om säsongsarbete. Det innebär att utländska bärplockare ska komma till landet som anställda och omfattas av arbetslagstiftning, arbetarskydd och myndighetstillsyn.

Katja Luopajärvi, chef för utrikesministeriets enhet för inreseärenden, säger att ambassaden i regel inte har kunnat försäkra sig om att arbetsgivarna klarar sina skyldigheter.

Annons:

Orsaken till de negativa besluten är i regel att ambassaden inte kunnat försäkra sig om att arbetsgivarna kan fullgöra sina arbetsgivarskyldigheter, säger hon i ministeriets pressmeddelande.

Brottsmisstankar vägs in

Enligt ministeriet har myndigheterna även beaktat misstankar om allvarliga brott och rättsprocesser som rört naturbärsbranschen under senare tid. Yle, som hänvisar till nyhetsbyrån STT, rapporterar att vissa tilltänkta arbetsgivare har varit dömda för människohandel eller förekommit i andra brottsmisstankar.

Luopajärvi uppger enligt Yle att problemen bland annat kan handla om bristfälligt boende, utebliven lön eller att arbetstagaren har fått en annan bild av anställningen än vad som framgår av arbetsavtalet.

Utrikesministeriet framhåller att myndigheterna enligt lag ska motverka arbetskraftsexploatering och människohandel när omständigheter tyder på sådana risker.

Enligt lagen ska utrikesministeriet och Finlands ambassader bekämpa arbetskraftsexploatering och människohandel när det framkommer omständigheter som tyder på detta, säger Luopajärvi.

Arbetsgivare varnar för bärbrist

Landsbygdens Arbetsgivareförbund, som företräder företag i branschen, kritiserar de många avslagen. Förbundets vd Kristel Nybondas säger till STT att företagen riskerar att inte få in de bärmängder som livsmedelsindustrin behöver i höst.

Hon framhåller att branschen inte accepterar exploatering och att företagen arbetat för att rätta till missförhållanden. Samtidigt anser hon att tidigare problem nu påverkar årets visumbeslut och säger att många av avslagen har överklagats.

Luopajärvi betonar å sin sida att besluten måste bygga på den myndighetsinformation som finns, bland annat tillsynsrapporter från 2025. Löften om framtida förbättringar kan enligt henne inte väga tyngre än tidigare granskningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 13:42 – av Emil Fjellstedt
En lärare sitter på en bänk i en skolkorridor med klädkrokar och skolväskor.
Arbeidstilsynet har efter mer än 1 000 inspektioner i norska skolor funnit att nio av tio granskade skolor brast i skyddet mot våld och hot.

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden.

I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning.

Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025.

Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse.

Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning.

Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen.

Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun.

Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island vill förbjuda valjakt i sina vatten

Publicerad Igår 07:17 – av Redaktionen
Valstjärt ovanför vattenytan framför snötäckta berg
Valjakt är fortfarande tillåten på Island, ett av tre länder med kommersiell fångst.

Islands näringsminister vill att jakten upphör. I februari ska Alltinget ta upp den gamla valjaktlagen.

Då ska en översyn av 1949 års valjaktlag läggas fram, enligt den tingsförteckning regeringen publicerat. Ett stopp ska särskilt vägas mot näringsfrihet och äganderätt. Det är ett aviserat förslag, inte ett klubbat förbud.

Hanna Katrín Friðriksson kallar lagen ett barn av sin tid och säger till Visir att hon vill dra ner jakten kraftigt.

Min framtidsvision är att vi upphör med den här jakten, säger Hanna Katrín Friðriksson.

Samtidigt måste de femåriga tillstånd som Bjarni Benediktsson utfärdade beaktas.

Stödet för ett förbud är starkast bland de yngsta. Mer än hälften av 18–29-åringarna är positiva till att förbjuda valjakten helt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norges äldsta fabrik läggs ned

Uppdaterad september 16, 2026, Publicerad september 16, 2026 – av Markus Andersson
Ulefos-brunnslock till vänster och järnverket vid vattnet i Ulefoss till höger
Brunnslocket från Ulefos bär texten Norges eldste, medan gjuteriet i Ulefoss nu ska avvecklas inom tre år.

Efter århundraden av järngjutning ska verket i Ulefoss gå i graven. Dess brunnslock ligger samtidigt kvar i gator från norr till söder.

Styrelsen i CK Partners beslutade under tisdagen att samla gjuteriproduktionen i Stange och avveckla verksamheten i Ulefoss inom tre år, rapporterar NRK. Nedläggningen berör 114 anställda.

Ulefos Jernværk i Nome kommun i Telemark grundades 1657 och räknas som Norges äldsta fabrik. Beslutet sätter punkt för 369 år av industrihistoria.

Ledningen anger svag efterfrågan och ökad konkurrens från lågkostnadsländer som Kina som skäl. Styrelsens vice ordförande Jan-Børre Vik beskriver beslutet som svårt.

Det är inte lätt att fatta ett sådant beslut. Vi vet att det kommer att drabba de anställda, familjerna och ett helt lokalsamhälle. Vi ser inte att vi kan driva vidare en olönsam verksamhet baserad på statligt stöd, säger Jan-Børre Vik.

Dagen före styrelsemötet deltog hundratals invånare i Ulefoss i ett fackeltåg mot nedläggningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga mäns löner backar i Finland

Finlands ekonomi

Publicerad september 15, 2026 – av Markus Andersson
Ung man sitter på en träbrygga vid en sjö
Enligt STTK ligger inkomsterna för personer under 35 år i Finland fortfarande under nivån före finanskrisen.

Unga vuxnas ekonomi i Finland har halkat efter samtidigt som äldre åldersgrupper fått en starkare inkomstutveckling. Tjänstemannacentralorganisationen STTK varnar särskilt för unga män, vars löneinkomster har gått bakåt.

STTK:s köpkraftsöversikt följer utvecklingen av realinkomsterna i Finland sedan 1966 och jämför olika åldersgrupper. Skillnaderna speglar både löneutvecklingen och sysselsättningen, medan en stigande pensionsålder också påverkar utfallet.

STTK redovisar att alla åldersgruppers realinkomster har ökat sedan 1966, men att ökningen främst har gått till äldre grupper. Personer under 35 ligger fortfarande 10–15 procent under 2008 års nivå, medan 25–34-åringarnas löneinkomster är nära 2010 års nivå.

Männens löner i samma årskull har däremot sjunkit till nästan 2 500 euro lägre per år än före coronan, säger STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö till Yle.

Som möjlig förklaring pekar STTK på att arbetslösheten på senare tid varit omkring två procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Organisationen vill reformera ungdomsgarantin och bygga ut högskoleutbildningen.

Ungdomsgarantin måste reformeras så att unga verkligen garanteras en väg till arbete eller utbildning, säger Sirviö i pressmeddelandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.