Annons:

Finland stoppar majoriteten av utländska bärplockare

Publicerad juli 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
En hand plockar vilda bär i skogen.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Finlands utrikesministerium har hittills avslagit omkring 1 400 av 1 600 behandlade ansökningar om säsongsarbetsvisum för utländska bärplockare. Myndigheten hänvisar till risken för arbetskraftsexploatering och till att flera arbetsgivare inte bedöms kunna uppfylla sina lagstadgade skyldigheter.

Totalt har cirka 2 200 personer ansökt om visum för att arbeta med plockning av vilda bär i Finland under årets säsong. Merparten av ansökningarna har lämnats in vid Finlands ambassad i Bangkok, men ett mindre antal har även kommit från bland annat Kazakstan, Kenya, Vietnam, Nepal och Indien, enligt utrikesministeriet.

Bakgrunden är att plockning av vilda bär sedan februari 2025 omfattas av Finlands lag om säsongsarbete. Det innebär att utländska bärplockare ska komma till landet som anställda och omfattas av arbetslagstiftning, arbetarskydd och myndighetstillsyn.

Katja Luopajärvi, chef för utrikesministeriets enhet för inreseärenden, säger att ambassaden i regel inte har kunnat försäkra sig om att arbetsgivarna klarar sina skyldigheter.

Annons:

— Orsaken till de negativa besluten är i regel att ambassaden inte kunnat försäkra sig om att arbetsgivarna kan fullgöra sina arbetsgivarskyldigheter, säger hon i ministeriets pressmeddelande.

Brottsmisstankar vägs in

Enligt ministeriet har myndigheterna även beaktat misstankar om allvarliga brott och rättsprocesser som rört naturbärsbranschen under senare tid. Yle, som hänvisar till nyhetsbyrån STT, rapporterar att vissa tilltänkta arbetsgivare har varit dömda för människohandel eller förekommit i andra brottsmisstankar.

Luopajärvi uppger enligt Yle att problemen bland annat kan handla om bristfälligt boende, utebliven lön eller att arbetstagaren har fått en annan bild av anställningen än vad som framgår av arbetsavtalet.

Utrikesministeriet framhåller att myndigheterna enligt lag ska motverka arbetskraftsexploatering och människohandel när omständigheter tyder på sådana risker.

— Enligt lagen ska utrikesministeriet och Finlands ambassader bekämpa arbetskraftsexploatering och människohandel när det framkommer omständigheter som tyder på detta, säger Luopajärvi.

Arbetsgivare varnar för bärbrist

Landsbygdens Arbetsgivareförbund, som företräder företag i branschen, kritiserar de många avslagen. Förbundets vd Kristel Nybondas säger till STT att företagen riskerar att inte få in de bärmängder som livsmedelsindustrin behöver i höst.

Hon framhåller att branschen inte accepterar exploatering och att företagen arbetat för att rätta till missförhållanden. Samtidigt anser hon att tidigare problem nu påverkar årets visumbeslut och säger att många av avslagen har överklagats.

Luopajärvi betonar å sin sida att besluten måste bygga på den myndighetsinformation som finns, bland annat tillsynsrapporter från 2025. Löften om framtida förbättringar kan enligt henne inte väga tyngre än tidigare granskningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lågt straff efter Christian Zedigs död – danska politiker rasar mot domen

Migrantvåldet

Publicerad Idag 11:56 – av Jan Sundstedt
Montage med ett infällt porträtt av Nkumba Ludovic Tshiembe till vänster och ett danskt avspärrningsband med texten POLITI framför en byggnad.
Nkumba Ludovic Tshiembe döms till ett års fängelse för misshandeln som ledde till Christian Zedigs död. Polisavspärrningen är en arkivbild.

Den svenske polisen Christian Zedig dog efter att ha blivit misshandlad i samband med en VM-match i fotboll på en sportbar i Köpenhamn. Gärningsmannen Nkumba Ludovic Tshiembe fick endast ett års fängelse för dådet, och nu kräver danska politiker från regeringen till Dansk Folkeparti hårdare straff.

Köpenhamns tingsrätt dömde på onsdagen 31-årige Nkumba Ludovic Tshiembe till ett års fängelse för misshandel av tvåbarnspappan Christian Zedig.

Nkumba Ludovic Tshiembe får dessutom ett års förbud mot att vistas i nattlivet under vissa tider, rapporterar danska TV2.

Christian Zedig, 32, var ledig polis från Eksjö och var den 30 juni i Köpenhamn för att se VM-matchen i fotboll mellan Norge och Elfenbenskusten på storbildsskärm.

När ett bråk i samband med matchen utbröt försökte han gå emellan och blev då misshandlad av Nkumba Ludovic Tshiembe.

Tshiembe erkände gärningen när rättegången inleddes och sade sig ha accepterat domen men protesterade mot fortsatt häktning.

Historik av våldsbrott

Nkumba Ludovic Tshiembe är tidigare dömd för flera våldsdåd, bland annat mordförsök och våldtäkt. Han kom till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn och är dansk medborgare.

Rätten konstaterar i sin dom att man tagit hänsyn till hans historik av aggressivt och konflikteskalerande beteende, samt den tidigare brottsligheten och att Christian Zedig dog.

Åklagaren Søren Harbo yrkade på minst ett års fängelse, försvaret på högst tio månader. I somras hade åklagarsidan aviserat åtta till tio månader.

Danmark fördubblade i februari straffen för grovt våld, men straffskärpningen gäller inte den bestämmelse som Nkumba Ludovic Tshiembe dömdes enligt.

Ministern vill skärpa straffen

Justitieminister Nicolai Wammen (S) kallar straffet i sådana fall "oacceptabelt lågt".

— Jag har mycket svårt att hitta ord för hur arg det gör mig att en svensk polis och familjefar utsattes för en så meningslös våldshandling att han miste livet, säger han till danska TV2.

Wammen vill lägga fram ett lagförslag om skärpt straff för misshandel enligt den mildare danska våldsbestämmelsen när våldet leder till döden och gärningsmannen tidigare har dömts för personfarlig brottslighet.

Beskedet är inte heller nytt: statsminister Mette Frederiksen aviserade straffskärpningar i augusti i år. Någon ny straffnivå har i dagsläget dock inte presenterats.

I somras pekade Frederiksen också på Nkumba Ludovic Tshiembes bakgrund som en faktor.

— Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade Frederiksen enligt TT.


Dansk Folkepartis rättspolitiske talesman Anders Vistisen säger till TV2 att domen visar en "blødsøden", alltså överdrivet mild lagstiftning.

— Den här mannen har slagit ihjäl en människa, och ändå ska vi hysa honom i all evighet. Det är helt outhärdligt, säger Vistisen. Partiet vill dessutom kunna frånta kriminella deras medborgarskap.

DF:s Morten Messerschmidt uttrycker att han inte har ord för "hur orättvis en dom det här är": "12 månader för att slå ihjäl en familjefar på en fotbollsfest".

Även techmiljardären Elon Musk reagerade på X och kallade straffet "skandalöst".

Familjen Zedigs skadeståndskrav på närmare 1,9 miljoner danska kronor avgörs senare. Christian Zedig efterlämnar hustru och två barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands sparrecept: Längre arbetsliv och mer AI

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 10:47 – av Emil Fjellstedt
Finansministeriets tjänstemän framför en blå bakgrund med talarstolar och mikrofoner, med publikens silhuetter i förgrunden.
Finansministeriets tjänstemän presenterade sina förslag den 7 oktober 2026. En höjning av den lägsta pensionsåldern till 70 år kräver politiska beslut.

Finländarna kan få jobba till 70 och småbarnsfamiljer förlora hemvårdsstödet, om politikerna följer Finansministeriets tjänstemän. Inget är beslutat än – förslagen är tjänstemännens inspel inför nästa regerings sparjakt.

Finansministeriet publicerade den 7 oktober sitt tjänsteinlägg "Lita på framtiden". Ministeriets tjänstemän har lämnat sådana inlägg inför regeringsförhandlingarna sedan valet 1991. Besluten fattas av de folkvalda.

Bakgrunden är ett mål som en parlamentarisk arbetsgrupp satte upp i februari: de offentliga finanserna ska stärkas med 8–11 miljarder euro fram till 2031. Enligt ministeriet får inga utgifter eller skatter lämnas utanför granskningen, och besluten bör komma redan i början av nästa valperiod.

Den finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja skriver att anpassningen är "tyvärr så omfattande att det nödvändigtvis kommer att påverka många finländares vardag".

Pension vid 70 och slopat hemvårdsstöd

Tjänstemännen vill att den lägsta åldersgränsen för ålderspension gradvis höjs till 70 år, med sex månader per årskull. Därefter ska pensionsåldern knytas till den förväntade livslängden. Enligt Svenska Yle beräknas förändringen på sikt ge 50 000–120 000 fler sysselsatta.

Hemvårdsstödet, som betalas till familjer som tar hand om sina småbarn hemma i stället för att använda dagvård, föreslås slopas eller kortas väsentligt. Ministeriet vill på så vis höja "deltagningsgraden för föräldrar till små barn" i arbetslivet. Åtgärden kan ge 10 000 nya jobb.

Även studenter berörs. Finländare som läser en andra examen på samma nivå föreslås betala läsårsavgifter.

AI, färre kommuner och skatt på ved

Antalet kommuner och välfärdsområden ska minskas kraftigt. Går kommunstrukturen inte att förändra kan välfärdsområdena eller staten ta över uppgifter. Sammanslagna ämbetsverk väntas ge cirka 100 miljoner euro i permanenta besparingar i slutet av valperioden 2031–2035.

Den offentliga sektorn ska också ta i bruk artificiell intelligens i stor skala, särskilt i beskattning och handläggning. Lagstiftningen ska ändras för att möjliggöra det.

Ineffektiva företagsstöd ska skäras ned och staten föreslås sälja börsaktier för 2–3 miljarder euro, pengar som i stället ska gå till onoterade tillväxtbolag. Samtidigt vill tjänstemännen höja skatten på fossila bränslen, slopa energiskattestödet för torv och införa skatt på trä och ved för värmeproduktion.

Den 26 oktober publicerar ministeriet mer detaljerade kartläggningar av utgifter, strukturer och skatter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler finska pojkar får adhd-medicin

Publicerad Igår 09:10 – av Markus Andersson

Allt fler småpojkar i Finland börjar medicineras mot adhd. Andelen som påbörjar behandling har mer än fördubblats sedan 2017, visar ny statistik från FPA.

Under 2025 började 3,1 procent av alla pojkar i åldern 6–8 år ta adhd-läkemedel, skriver Folkpensionsanstalten FPA. År 2017 var andelen 1,4 procent.

Totalt fick 4 160 pojkar i åldersgruppen läkemedel under året, eller 5,3 procent. Av dem var 2 352 nya patienter.

— Adhd-medicineringen av småpojkar har lagt sig på en ganska hög nivå, även om den kraftigaste ökningen verkar ha avtagit. Det är viktigt att närmare undersöka orsakerna till utvecklingen och hur medicineringen riktas, säger FPA:s forskningschef Miika Vuori i ett pressmeddelande.

Skillnaderna inom landet är stora. I Norra Karelen fick 12,9 procent av småpojkarna adhd-läkemedel under 2025, i Helsingfors 2,6 procent. Bland dem som började låg Norra Savolax högst med 5,3 procent, medan Helsingfors och Österbotten hade 1,6 procent.

Finland ligger också före grannländerna. Bland pojkar i åldern 5–9 år medicinerades 5,7 procent i Finland och 2,7 procent i Sverige. FPA påpekar att register och mätmetoder skiljer sig åt, men att riktningen är tydlig.

Bland 6–12-åriga pojkar steg andelen i Norge från 2,6 till 3,8 procent mellan 2017 och 2025. I Finland steg den från 3,9 till 9,8 procent. Landet har tidigare pekats ut som det nordiska land där flest barn medicineras.

FPA:s forskningschef Miika Vuori kallar de regionala skillnaderna “obestridliga” men understryker att de inte förklarar orsakerna. Det kräver enligt honom mer kunskap om vårdkedjor, tillgång till personal och läkemedelsfria stödformer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stenringar låg gömda under en norsk åker

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 6, 2026 – av Redaktionen
Stenringar på en gräsplan med skog bakom, på Sydfältet vid Hunn i Østfold
De synliga stenringarna på Sydfältet vid Hunn. De nya spåren ligger under åkern på Vestfältet och syns inte här.

Under en plöjd åker vid Hunnfältet i Østfold i Norge har arkeologer hittat spår av ringar som legat dolda under matjorden. I åtminstone en av dem tycks resta stenar en gång ha stått.

Kulturhistorisk museum undersöker åkern i Borge i Fredrikstad inför dränering. Fyndet gjordes vid Vestfältet, där det finns stora gravhögar men inga synliga stenringar.

Østfold fylke och Norska institutet för kulturminnesforskning hade redan undersökt området med georadar och provschakt. Undersökningarna visade flera strukturer som kan vara gravar och borttagna stensättningar, enligt Riksantikvaren. Institutets karta är från 2025.

När matjorden togs bort framträdde fotdiken, avtryck av ringarnas ytterkant. Några kan ha varit stenringar, andra gravhögar. Närheten till kända gravhögar fick arkeologerna att först tro att alla var högar.

— En av cirklarna har spår efter 15 stenar som är borttagna, säger Anne Lene Melheim, arkeolog och professor vid Kulturhistorisk museum, till forskning.no.

Uppgiften kommer från Lasse Biørnstads reportage den 2 oktober, inte en publicerad utgrävningsrapport.

— Här är vi ganska säkra på att det har stått resta stenar, säger utgrävningsledaren Jakob Jan Edvin Kile-Vesik, arkeolog vid samma museum, om en av ringarna.

Ringarna har tidigare tolkats som tingsplatser för domar och beslut, men Melheim ser dem främst som gravminnen. Många ligger på samma plats, och människolämningar har hittats bland vissa kända ringar, men inte alla. De möjliga gravarna i det nya området är ännu inte analyserade.

På Sydfältet finns synliga stenringar med stenar som väger hundratals kilo och oftast står i udda antal. Dateringen till brons- och järnålder, omkring 3500–1000 år sedan, gäller bara de kända monumenten och gravarna där; spåren under åkern är inte daterade.

Undersökningen har fått 6,3 miljoner norska kronor av beräknade 12,7 miljoner, enligt Riksantikvaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.