Annons:

Digitala pass testas i Finland

Uppdaterad september 20, 2023, Publicerad september 15, 2023 – av Sofie Persson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK

Finland testar världens första digitala pass på direktflyg mellan Helsingfors och Storbritannien. Systemet, som bygger på ansiktsigenkänning, är en del av ett större EU-initiativ och testas till den 24 februari.

Det är den finska gränskontrollen som tillsammans med Finnair, finska polisen samt flygoperatören Finavia påbörjat initiativet gällande digitala pass.  Finländare som reser mellan Helsingfors och Storbritannien kan nu använda Digital Travel Credentials (DTC)-systemet som alternativ till fysiska pass, rapporterar Helsinki Times. Det är den första verkliga implementeringen av digitala pass i en gränskontrollmiljö i världen.

Systemet fungerar med hjälp av en app där man använder sig av ansiktsigenkänning. Innan appen aktiveras måste man ha en låsskärm på telefonen, som kan vara en PIN-kod, fingeravtryck eller ansiktsigenkänning. Efter att appen installerats går resenären till polisstationen i Vantaa för att ta ett foto som ska användas för att känna igen ansiktet i framtiden. För att använda sig av det digitala passet måste man skicka in information till den finska gränsbevakningen mellan 36 och 4 timmar innan man ska flyga. Identiteten kontrolleras genom att jämföra fotot i appen med det foto som togs när man registrerade sig hos polisen, och detta bekräftas med teknik för ansiktsigenkänning. I nuläget finns särskilda köer för användning av de digitala passen.

Finlands försök är inte ett isolerat initiativ, utan en del av ett bredare EU-initiativ för att förbättra resetekniken där man i nuläget utvärderar vilka medlemsländer som är intresserade av att testa digitala pass. Bland andra har även Kroatien visat intresse.

Annons:

De digitala passen kommer att testas i Finland fram till 24 februari 2024.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Stortinget grillar Støre om kopplingarna till Epstein

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Idag 10:49 – av Emil Fjellstedt
Norges statsminister Jonas Gahr Støre
Jonas Gahr Støre vid invigningen av det nya regeringskvarteret i Oslo i april. Bilden är inte från förhöret i Stortinget.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre måste under onsdagen svara Stortinget om hur utrikesförvaltningen hanterade sina band till Epsteinärendet. I centrum står tankesmedjan IPI, vars statliga stöd ökade kraftigt när Støre själv var utrikesminister.

Stortingets kontroll- och konstitutionsutskott inleder under onsdagen ett två dagar långt förhör med det formella namnet "Kontroll och kultur i utrikesförvaltningen". Ett tiotal före detta och sittande utrikes- och biståndsministrar ska höras. En av dem är Jonas Gahr Støre, utrikesminister 2005–2012, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT.

Enligt Sveriges Radios Ekot ska förhöret klarlägga varför varningssignaler inte fångades upp inom norska UD. Parallellt granskas affären av en särskild kommission och av ekobrottsmyndigheten Økokrim.

130 miljoner till Rød-Larsens tankesmedja

Utfrågningen gäller främst utrikesförvaltningens förhållande till International Peace Institute, IPI. Tankesmedjan låg alldeles intill FN:s högkvarter i New York, var en mötesplats för diplomater och politiker och leddes av den norske toppdiplomaten Terje Rød-Larsen.

Enligt UD:s egen översikt betalade norska staten mer än 130 miljoner kronor till IPI mellan 1997 och 2018. Stödet ökade kraftigt under Støres år som utrikesminister.

Staten var inte ensam om att ge pengar. Bland bidragsgivarna fanns också den dömde sexförbrytaren Jeffrey Epstein. När Epsteinfilerna offentliggjordes i vintras framkom att Rød-Larsen och IPI haft nära band till honom. Epstein ska dessutom ha agerat dörröppnare för andra förmögna personer som kunde bidra ekonomiskt till tankesmedjan.

Avgång och intern granskning

Rød-Larsens hustru, toppdiplomaten Mona Juul, avgick i februari efter att ha omnämnts i Epsteindokumenten. UD utredde då om umgänget bröt mot reglerna för statsanställda och granskade samtidigt stödet till tankesmedjan där Rød-Larsen tidigare var chef. Rød-Larsen själv utreds av Økokrim.

Hans kontaktnät nådde även andra norska utrikesministrar. Børge Brende, som lämnade chefsposten på World Economic Forum efter Epsteindokumenten, har uppgett att det var Rød-Larsen som introducerade honom för Epstein 2018.

Under det två dagar långa förhöret ska den minister som ledde UD när pengarna till IPI ökade kraftigt förklara för Stortinget hur kontrollen fungerade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnfetman ökar på Island

Publicerad Igår 06:38 – av Markus Andersson
Barnhänder tar pommes frites, bredvid den isländska flaggan.
På den isländska landsbygden har vart tionde barn i grundskoleåldern fetma.

Allt fler barn på Island har fetma, och ökningen är större på landsbygden än i huvudstadsområdet.

Andelen har stigit från 6,5 procent 2014 till drygt 10 procent i dag, enligt den senaste årsrapporten om skolbarns hälsovård, 2025. Globalt räknas nu 8 procent av barnen som feta. På den isländska landsbygden, däribland på Södra Island, är andelen 10 procent bland barn i grundskoleåldern. Det motsvarar omkring 400 barn bara på Södra Island.

Hälsovårdsinrättningen på Södra Island driver projektet Kraftmiklir krakkar, Starka barn, för att möta utvecklingen. Barn och familjer erbjuds behandling och stöd i primärvården. Sjuksköterskan Bjarnheiður Böðvarsdóttir, som samordnar projektet, säger till RÚV att de startade det för att fetman ökade så tydligt i regionen.

— Det kan leda till komplikationer som ämnesomsättningsstörningar, fettlever, sömnapné och högt blodtryck. Barn med fetma löper också större risk att ha fetma som vuxna, och kan då börja utveckla hjärt-kärlsjukdom.

En studie av barn som fått hjälp via primärvården visar enligt henne att viktökningen har bromsats, att vanorna har förändrats och att blodproven har förbättrats. Hälsoministern har särskilt berömt projektet. Böðvarsdóttir hoppas att andra vårdcentraler tar efter.

— Vi hoppas bara att andra vårdcentraler inför ett liknande arbetssätt, för vi anser att det här är mycket viktigt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler danskar vill se färre grisar

Danmark

Publicerad september 28, 2026 – av Jan Sundstedt
Två grisar i ett industristall.

En växande andel danskar vill att grisproduktionen i landets jordbruk ska minska. Motståndet har tagit fart sedan folketingsvalet i våras.

I en mätning som Epinion har gjort för DR Nyheder svarar 49 procent att Danmark bör producera mycket färre eller lite färre grisar. Inför valet den 23 mars var motsvarande andel 37 procent.

Lantbrukshistorikern Peder Dam ser en tydlig acceleration i danskarnas motvilja.

— Jag tror att diskussionen om natur och miljö och djurvälfärd tar allt större plats. Det har skett ett skred de senaste månaderna, eftersom debatten har varit så häftig, säger Peder Dam, lantbrukshistoriker vid Museum Odense, till DR.

Han är ändå förvånad över att andelen som vill se färre grisar inte är högre.

Debatten har rasat samtidigt som Folketinget den 3 september antog en ny gödsellag. Den skärper reglerna för jordbrukets kväveutsläpp och har mötts av protester från jordbruket.

Inte heller branschen själv är överraskad. Jeppe Bloch Nielsen, ordförande för Danske Svineproducenter, säger att grisarna har fyllt medierna sedan valet.

— I regeringsunderlaget står det en mängd saker specifikt om grisar, så det vore enligt min mening onormalt om det inte flyttade folks fokus, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sällsynt Muminmugg såldes för rekordsumma

Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Muminmuggen Simhopp med snäckskal, med dykande Mumin och snäckmönster
Testupplagan Simhopp med snäckskal tillverkades i tio exemplar och delades ut till personalen på Arabia.

En sällsynt Muminmugg har sålts för 46 023 euro. Nätbutiken Muumimukit rahaksi uppger att det är den högsta kända summan som betalats för en Muminmugg.

Butiken meddelade under onsdagen att auktionen inleddes i slutet av förra året och att fem budgivare lade bud på över 40 000 euro. Köparen är enligt butiken en mångårig samlare från Norden. Affären gjordes i april.

Muggen heter Simhopp med snäckskal. Den vanliga versionen Simhopp var seriens första sommarmugg och kom 2006. Snäckvarianten var en testupplaga från Arabia som aldrig såldes i butik, utan delades ut till personalen på fabriken. Butiken uppskattar att ett tiotal exemplar finns kvar.

Rekordet är butikens, inte ett oberoende register

Rasmus Rantanen, vd för Muumimukit rahaksi, säger till Svenska Yle att han räknade med ett rekord eftersom en likadan mugg senast såldes offentligt för fem år sedan, då för motsvarande omkring 23 000 euro på en svensk auktion.

Han medger samtidigt att en ännu högre summa kan ha betalats privat. Kretsarna är små, säger han, och en sådan affär hade antagligen blivit känd.

Butiken pekar också på Fazermuggen från 2004, tillverkad i 400 numrerade exemplar, som en annan högt värderad upplaga. Den värderas enligt butiken till 15 000 euro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.