Ett hantverksrosteri i Helsingfors har utvecklat en blandning av kaffe med hjälp av AI. Man hoppas att försöket på sikt ska leda till en lättare arbetsbörda inom kaffesektorn.
Kaffa Roastery lanserade i veckan sin nya kaffeblandning "AI-conic", ett gemensamt projekt med rosteriet och det lokala AI-konsultföretaget Elev. Kaffeblandningen visades upp på Helsinki Coffee Festival, som gick av stapeln under april.
Rosteriet skickade över data om de bästsäljande kaffeblandningar AI-företaget sedan använde för att skapa blandningen och rosteriets "kaffeexperter" fick sedan till uppgift att testa kaffet som innehåller fyra olika bönor från Brasilien, Colombia, Etiopien och Guatemala, AI skapade även förpackningsetiketten till kaffet.
– Med hjälp av modeller som liknar ChatGPT och Copilot fick AI:n i uppgift att skapa en blandning som skulle passa kaffeentusiasternas smak perfekt och tänja på gränserna för konventionella smakkombinationer, säger Antti vid konsultföretaget, enligt AP.
Annons:
I Finland konsumeras omkring 12 kilo kaffe per capita årligen, vilket innebär att man i Finland dricker mest kaffe i världen. I Norge konsumeras omkring 9,9 kilo, i Danmark 8,7 kilo och i Sverige cirka 8,2 kilo, enligt Beans in Cup.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Isländarna har röstat nej till att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Nej-sidan fick 52,5 procent av de giltiga rösterna, mot 47,5 procent för ja-sidan.
Enligt den isländska public service-kanalen RÚV röstade 99 037 personer nej och 89 459 ja. Därtill registrerades 1 200 blanka eller ogiltiga röster.
Omröstningen var rådgivande och gällde inte ett omedelbart inträde i unionen, utan om de anslutningssamtal som lades på is för drygt ett decennium sedan skulle återupptas. Enligt Omni växlade ledningen under rösträkningen innan nej-sidan drog ifrån.
Island deltar redan i EES och Schengensamarbetet, men ett fullt medlemskap i EU har länge varit omstritt. Frågan har bland annat handlat om nationellt självbestämmande och kontrollen över landets fiskevatten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: David Stanley, Robin Marty/CC BY 2.0
Tusentals grönländska flickor och kvinnor fick spiral eller andra preventivmedel utan vetskap eller samtycke under den period då Danmark ansvarade för sjukvården.
Danmarks parlament har beslutat att ge ekonomisk ersättning till grönländska kvinnor som fick preventivmedel utan vetskap eller samtycke. Upp till 4 500 kvinnor kan omfattas av den så kallade spiralskandalen.
Varje godkänd sökande får 300 000 danska kronor skattefritt. Ersättningen är lika stor oavsett vilken preventivmetod som användes eller om kvinnan utsattes vid flera tillfällen.
Ordningen gäller kvinnor som bodde på Grönland eller gick på internatskola i Danmark under perioden 1960–1991, då Danmark ansvarade för det grönländska sjukvårdssystemet. Ansökningar har kunnat lämnas in sedan den 1 juli, men beslut kan fattas först när lagen träder i kraft den 1 september.
Den sökande ska lämna en försäkran om att ingreppet skedde utan hennes vetskap eller samtycke och göra händelsen sannolik genom en trovärdig berättelse eller annat relevant underlag. Journalhandlingar är inte ett krav, eftersom många fall ligger flera årtionden tillbaka och dokumentation kan saknas.
Annons:
Tusentals fick spiral på några år
En oberoende dansk-grönländsk utredning visar att minst 4 070 kvinnor och flickor hade fått spiral insatt vid utgången av 1970. Det motsvarade omkring hälften av de grönlandsfödda kvinnorna i fertil ålder.
Utredningen bygger bland annat på berättelser från 354 kvinnor om 488 händelser. Av 410 fall som gällde spiralinsättning saknades samtycke eller tydligt samtycke i 300 fall. I ytterligare 63 fall var uppgifterna otillräckliga, medan samtycke hade lämnats i 47 fall.
Totalt 185 av flickorna var under 18 år när ingreppen genomfördes. De yngsta var tolv år. Flera berättade att de skickades till läkare från skolor, elevhem eller internat utan att själva ha valt eller ens förstått varför de skulle få en spiral.
Danska myndigheter drev under 1960- och 1970-talen en omfattande familjeplanering på Grönland. Bakom politiken låg oro över den snabba befolkningstillväxten och kostnaderna för bostäder, skolor och annan offentlig service. Utredningen beskriver även hur danska ideal om små kärnfamiljer fördes över på ett grönländskt samhälle där större släktnätverk hade en central roll.
”Kvinnorna har väntat länge nog”
Lagen röstades igenom med bred majoritet i Folketinget. Flera av kvinnorna följde omröstningen på plats och mötte beslutet med tårar och lättnad, rapporterar grönländska KNR.
Danmarks hälsominister Ida Auken sade efter omröstningen att kvinnorna hade väntat länge nog och att tidsplanen måste hållas. Ersättningen är enligt henne ett erkännande av den orätt som begicks.
Statsminister Mette Frederiksen bad 2025 om ursäkt på Danmarks vägnar och beskrev behandlingen av kvinnorna som systematisk diskriminering. Grönlands dåvarande regeringschef Múte B. Egede har gått längre och betecknat ingreppen som folkmord, en beskrivning som den danska regeringen inte har ställt sig bakom.
För kvinnorna är beslutet ingen slutpunkt. Sofie Chemnitz, som själv utsattes, beskrev ersättningen som ett plåster på såret och sade att det de gått igenom alltid kommer att finnas kvar i deras kroppar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.
I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.
En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.
Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.
Annons:
— Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.
Olika effekt för deltagarna
Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.
Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.
— En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.
Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.
Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.
Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Islands president, statsminister och talman är kvinnor. Detsamma gäller ledningen för regeringspartierna, universiteten och Reykjavíks två högsta kommunala poster – en maktkoncentration som skulle ha kallats en allvarlig könsobalans om rollerna varit omvända.
Kvinnor dominerar Islands topposter och innehar en anmärkningsvärd del av landets mest symboltyngda offentliga ämbeten.
Halla Tómasdóttir är president, Kristrún Frostadóttir statsminister och Þórunn Sveinbjarnardóttir talman. Guðrún Karls Helgudóttir leder nationalkyrkan, Halla Bergþóra Björnsdóttir är rikspolischef och Sigríður J. Friðjónsdóttir riksåklagare.
Kristrún Frostadóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Inga Sæland leder också varsitt parti i regeringskoalitionen. Efter kommunalvalet 2026 är Hildur Björg Björnsdóttir Reykjavíks borgmästare, medan Björg Magnúsdóttir leder stadsfullmäktige.
Mönstret omfattar även hela universitetssektorn. Sex rektorer leder isländska universitet efter omorganisationen den 1 juli – samtliga är kvinnor. Islands universitet och Hólar bildade då ett konsortium som Silja Bára Ómarsdóttir leder, medan Hólmfríður Sveinsdóttir leder Hólar-enheten.
Island styrs numera av vad som på goda grunder kan beskrivas som ett matriarkat. Foto: Gabrielle Henderson/Unsplash
"Milstolpe för jämställdheten"
Isländska RÚV uppmärksammade samma förhållande i mars 2025. Iceland Review kallade utvecklingen en "milstolpe för jämställdheten".
Kvinnlig dominans på toppen framställs därmed som framsteg, medan jämställdhetsdebatten regelmässigt betecknar motsvarande manlig dominans som ett strukturellt problem.
WEF gav Island förstaplatsen 2025 och bedömde att landet hade överbryggat 92,6 procent av könsgapet. Indexet jämför kvinnors utfall med mäns men kapar värden över full paritet till 1.
Metoden registrerar därför inte kvinnlig överrepresentation som ett omvänt könsgap, utan som uppnådd jämställdhet.
Kvinnor kontrollerar dock inte varje tung isländsk institution fullt ut. Den isländska regeringen består idag av sex kvinnor och fem män, centralbankschefen är en man och män innehar tre av de fyra vice ordförandeposterna i Reykjavíks stadsfullmäktige.
Den dokumenterade koncentrationen i landets främsta politiska, akademiska och offentliga ämbeten är ändå svår att förena med föreställningen att könsdominans bara utgör ett samhällsproblem när män står för den.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
