Tre forskare har delvis knäckt gåtan med molnens roll i klimatets känslighet, enligt en artikel publicerad i tidskriften Nature.
Klimatets långsiktiga känslighet för en ökad halt växthusgaser i atmosfären är en av de mest debatterade delarna inom klimatvetenskapen. De många osäkerheterna beror enligt forskarna till stor del på skillnader i hur låga moln beter sig. Mekanismer som vi inte vet så mycket om. Det gör att uppskattningar av framtida temperaturökningar fortfarande spänner mellan 1,5 till 5 grader, vid en fördubbling av koldioxidhalten.
Forskarna har visat att skillnader i simuleringar av hur varm luft stiger och blandas med högre luftlager kan förklara ungefär hälften av variationen i klimatkänslighet i 43 olika klimatmodeller. Och utifrån den luftomblandning som har observerats tycker de att det verkar finnas tillräckligt stöd för en klimatkänslighet på mer än 3 grader.
“Det är betydligt mer än den nuvarande lägre accepterade gränsen på 1,5 grader, vilket begränsar modellernas projiceringar till en relativt allvarlig framtida uppvärmning”, skriver de.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.