Orust är troligtvis bland Sveriges bästa kommuner sett till antal kvadratmeter solceller per invånare, rapporterar SVT Nyheter.
För fem år sedan startade Orust kretsloppsakademi. Det är en ideell förening med målet att göra Orust energi- och klimatneutralt fram till 2020. Kretsloppsakademin har samlat in två miljoner kronor för att bygga upp laddare för elfordon.
Nu står det snart fem nya snabbladdningsstationer runt om på ön. Att snabbladda en elbil tar ungefär 20 minuter jämfört med en normalladdning som tar runt åtta timmar. Nu står det snabbladdare i Svanesund, Ellös, Varekil, Henån och, inom kort, även i Mollösund. Pengarna kommer från Naturvårdsverket och lokala sponsorer.
Annons:
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den akut hotade nordkaparen minskade till omkring 382 individer 2025, ned 1,8 procent från den reviderade skattningen på 389 för 2024. Nedgången kommer efter flera års långsam ökning.
Skattningen tas fram av forskare vid New England Aquarium och amerikanska havsmyndigheten NOAA och presenteras av North Atlantic Right Whale Consortium, enligt akvariets pressmeddelande. Felmarginalen är 11 valar. Antalet reproduktiva honor ligger kvar på 73, och beståndet ligger 20 procent under toppen på 483 år 2011.
Kalvningssäsongen 2025–2026 är en annan sak. Då föddes 24 kalvar, flest sedan 2009. Hoten består ändå: hittills i år har två döda valar upptäckts och åtta fall av människoorsakade skador registrerats, sju intrasslingar i fiskeredskap och en fartygskollision. Hanen Division hittades död utanför North Carolina i januari efter en allvarlig intrassling som spårades till kanadensiskt snökrabbsredskap.
I USA har representanthuset samtidigt antagit ett lagförslag som skjuter upp vissa skyddsregler.
Annons:
— Valarna har inte råd att vänta längre på ett tillräckligt skydd, säger Heather Pettis, som leder akvariets forskningsprogram om nordkapare och är ordförande i konsortiet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Svenska uttrar bär fortfarande på höga halter av PFAS, de långlivade miljögifter som bland annat finns i brandskum och textilier. Flera av ämnena har sjunkit, men andra fortsätter att öka, och uttrarnas samlade giftbörda ligger kvar.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har analyserat levrar från 447 uttrar som hittats döda i Sverige mellan 1970 och 2020. Studien, publicerad i Environmental Pollution, speglar alltså utvecklingen fram till 2020, inte dagens nivåer.
Bilden är kluven. PFOS, som fanns i störst mängd, ökade fram till slutet av 1990-talet och har sjunkit sedan dess, liksom flera andra av de 15 ämnen som mättes.
PFOA och PFNA har däremot ökat under hela perioden. Eftersom ämnena är olika farliga vägde forskarna halterna efter giftighet, och räknat så har uttrarnas totala belastning inte gått ned.
Annons:
Varningen är inte ny. Redan i januari 2023 visade en rapport från museet, om miljögifter och läkemedel i 187 uttrar insamlade 1977–2020, att PFAS-halterna inte minskat sedan ökningen avtagit.
Okänd källa i Jämtland
Var uttern har levt avgör vilka gifter den bär. PFOS var uppmätt i högre halter i det tätbefolkade södra Sverige, där tätorter och industri ofta pekas ut som källor. PFNA var i stället förhöjt i glesbygden i nordväst.
— PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa, säger Suzanne Faxneld, huvudförfattare och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att ämnet följer med luften och nederbörden långt från utsläppen och på så vis når även avlägsna vatten.
Övervakningen står utan pengar
Uttern finns i hela landet och samlar som toppredator på sig höga halter av miljögifter. Därför är den enligt Faxneld en utmärkt mätare av hur gifterna sprids, men arbetet kan inte fortsätta som förut.
— Tyvärr saknas just nu fortsatta finansiella medel för övervakning av utter, säger hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Halterna av evighetskemikalierna PFOS och PFOA har fallit tydligt i Englands floder. Lägre halter betyder ändå inte att ämnena har försvunnit ur miljön.
Myndigheten Environment Agency publicerade på torsdagen den 12 november en rapport över PFAS, så kallade evighetskemikalier. Mellan 2016 och 2025 minskade PFOS i engelska floder med cirka 30 procent och PFOA med 29 procent. PFOS-halten i sötvattensfisk föll med cirka 49 procent.
Myndigheten bedömer att restriktioner och riktade åtgärder från regeringen har bidragit till nedgången. PFOS är sedan 2010 i det närmaste förbjudet i Storbritannien, PFOA sedan 2020.
David Megson, forskare i miljökriminalteknik vid Manchester Metropolitan University, kommenterar resultatet i myndighetens pressmeddelande.
Annons:
— Det är fantastiskt att se hur långt vi har kommit de senaste tio åren, och rapporten visar vilka stora framsteg som gjorts, säger han.
Lägre halter betyder dock inte att ämnena har förstörts. Rapporten medger att den sammanlagda mängden i miljön sannolikt är oförändrad, uppger BBC. Eftersom PFAS bryts ned extremt långsamt har ämnena spätts ut och spolats mot havet.
Tusentals ämnen återstår
PFOS och PFOA är bara två av omkring 15 000 PFAS-ämnen. Cirka 200 av dem används ofta. Myndigheten skriver att giftigheten hos många av dem är oklar, och att rapporten stärker argumentet för att reglera hela gruppen i stället för ett ämne i taget.
Kemiindustrin har länge motsatt sig det. Branschen hävdar att det saknas eller finns begränsade belägg för att övriga PFAS är giftiga, och att vissa har livsviktiga användningar, till exempel i medicinsk utrustning.
Environment Agency testar nu regelbundet för ytterligare 60 PFAS för att kartlägga föroreningarna i landet. Regeringen har dessutom meddelat att den ska börja mäta halter i människors kroppar.
Ett av få sätt att förstöra PFAS för gott är förbränning vid mycket hög temperatur, och det finns i dag två lämpliga anläggningar i landet.
— Det finns mycket kvar att göra, och rapporten är en viktig grund för utredningar som ska få förorenarna att betala för de skador de har orsakat, säger Megson.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Biologer har identifierat ett område i västra Jämtland som uppfyller kriterierna för boreal regnskog. Sällsynta lavar och mossor avslöjar skogstypen, och mer kan finnas i länet.
I granskogen i Frostviken i västra Jämtland växer mossor och lavar som kräver mycket fuktiga miljöer. Fynden av dem gör att skogen kan klassas som boreal regnskog.
Boreal regnskog har lite gemensamt med tropikerna. Det handlar om nordlig granskog i ett fuktigt, oceaniskt mikroklimat, där det är artsamhällena av mossor och lavar som skiljer ut skogstypen.
Bakom identifieringen står svenska och norska biologer, rapporterar Sveriges Radio. Fyndet är ännu inte vetenskapligt publicerat. Om det publiceras blir Sverige ett av få länder i världen med dokumenterad nordlig regnskog.
Annons:
Kan finnas på fler håll
Länsstyrelsen i Jämtlands län har länge känt till den så kallade suboceaniska granskogen, som finns från Åredalen upp mot Västerbotten.
Per Hedberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, säger till P4 Jämtland att skogstypen kan finnas i betydligt större delar av länet.
— Det kan vara liksom tiotusentals hektar. Alltså det är extremt stora arealer faktiskt, säger han.
Siffran är hans uppskattning, och någon färdig kartläggning ligger inte bakom den. Hedberg beskriver artsamhällena som unika i världen.
Miljökonsulten Raul Vicente, som arbetar vid stiftelsen Pro Natura, beskrev inventeringar av liknande miljöer i västra Sverige, nära norska gränsen, i ett seminarium vid forskningscentret CIBIO.
Enligt seminariebeskrivningen tyder inventeringarna på en tidigare okänd undertyp av boreal regnskog. Artsamhällena liknar väldokumenterade norska miljöer, med stora förekomster av specialiserade och globalt sällsynta lavar, lavlevande svampar och mossor. Fynden väcker nya frågor om utbredningsgränser och vilka skogar som bör prioriteras i naturvården.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.