Rättstvisten mellan fyra nigerianska jordbrukare och oljekoncernen Shell som kontaminerade böndernas byar i Niderdelta får nu fortsättningsvis förhandlas i Nederländerna. Domstolsförhandlingen efter ett överklagande har kommit fram till detta beslut.
Dessutom är Shell tvungen att bevilja tillgång till koncerninterna dokument. Med ekonomisk och juridisk hjälp från den nederländska miljöorganisationen Milieudefensie har böndernas rättstvist pågått sedan 2008, skriver österrikiska Global 2000 i sitt nyhetsbrev 23 dec.
– Detta kan anses vara en etappseger för den internationella miljövården, menar Doris Rauh, talesperson för Österrikes största miljöorganisation.
Annons:
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Biologer har identifierat ett område i västra Jämtland som uppfyller kriterierna för boreal regnskog. Sällsynta lavar och mossor avslöjar skogstypen, och mer kan finnas i länet.
I granskogen i Frostviken i västra Jämtland växer mossor och lavar som kräver mycket fuktiga miljöer. Fynden av dem gör att skogen kan klassas som boreal regnskog.
Boreal regnskog har lite gemensamt med tropikerna. Det handlar om nordlig granskog i ett fuktigt, oceaniskt mikroklimat, där det är artsamhällena av mossor och lavar som skiljer ut skogstypen.
Bakom identifieringen står svenska och norska biologer, rapporterar Sveriges Radio. Fyndet är ännu inte vetenskapligt publicerat. Om det publiceras blir Sverige ett av få länder i världen med dokumenterad nordlig regnskog.
Annons:
Kan finnas på fler håll
Länsstyrelsen i Jämtlands län har länge känt till den så kallade suboceaniska granskogen, som finns från Åredalen upp mot Västerbotten.
Per Hedberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, säger till P4 Jämtland att skogstypen kan finnas i betydligt större delar av länet.
— Det kan vara liksom tiotusentals hektar. Alltså det är extremt stora arealer faktiskt, säger han.
Siffran är hans uppskattning, och någon färdig kartläggning ligger inte bakom den. Hedberg beskriver artsamhällena som unika i världen.
Miljökonsulten Raul Vicente, som arbetar vid stiftelsen Pro Natura, beskrev inventeringar av liknande miljöer i västra Sverige, nära norska gränsen, i ett seminarium vid forskningscentret CIBIO.
Enligt seminariebeskrivningen tyder inventeringarna på en tidigare okänd undertyp av boreal regnskog. Artsamhällena liknar väldokumenterade norska miljöer, med stora förekomster av specialiserade och globalt sällsynta lavar, lavlevande svampar och mossor. Fynden väcker nya frågor om utbredningsgränser och vilka skogar som bör prioriteras i naturvården.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Besök det trolska naturfenomenet Borrås skåra som är en 100 meter lång klyfta, omgiven av branta klippväggar. Här berättas det om sägner kring den sista människan på jorden och hur man bevisade sitt mod genom att hoppa över klyftan.
Utanför Varberg, i närheten av naturreservatet Åkraberg i Halland, ligger en 10 meter djup och 100 meter lång klyfta i ett berg. Skåran i berget är ungefär en till två meter bred och har troligen bildats av strömmande vatten från inlandsisen.
Bland invånarna i trakten har Borrås skåra länge varit mytomspunnen. I slutet av skåran sitter ett stenblock som sägs vara upphängt i en osynlig silkestråd. När jordens sista människa passerar under stenen, sägs det, kommer bandet att brista och stenblocket falla ner. Om man ändå känner sig osäker på att passera under stenblocket kan man offra ett mynt i skålgropen som finns ungefär i mitten av skåran.
Borrås Skåra Walk | Hidden Gorge near Varberg, Sweden 🌿
I andra sägner sägs att man måste hoppa över skåran uppe på berget för att visa sitt mod – exempelvis ska drängar ha behövt göra detta innan de beviljats anställning. Det finns också historier som säger att brudgummar under 1800-talet efter vigseln måste ta sin fru i famnen för att sedan hoppa över klyftan.
Annons:
Efter att man gått igenom skåran ska man kunna leta sig upp på berget där det finns en utkiksplats. På berget finns även rester av en fornborg.
Platsen beskrivs ofta av besökare som trolsk, märklig och som hämtad från berättelsen om Ronja Rövardotter. Innan man kommer upp till skåran krävs en vandring uppför en brant backe.
För att komma till Borrås skåra kan man från E6:an ta avfart 56 mot Värö. Från Värö kyrka kan man sedan leta efter skyltar som visar vägen till berget.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Dexter gillar att göra sin husse och matte glada genom att plocka skräp. Sedan fem år tillbaka har katten sakta men säkert rensat närområdet på allt från glasspapper till korvförpackningar.
– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, säger Fredrik.
9-åriga katten Dexter i Österskär har sedan fem år tillbaka plockat väsentliga mängder skräp i området för att sedan ta hem det till husse och matte som lägger hans hittegods i soporna. Tidigare tog Dexter liksom så många andra katter hem döda möss och fåglar, vilket inte uppskattades av matte och husse. När han en dag istället kom hem med ett glasspapper reagerade husse Fredrik Weisten med glädje, något som tycks ha inspirerat Dexter att fortsätta plocka skräp.
– Jag suckade för att jag trodde att det var en fågel först. Ytterligare ett dött djur att ta hand om. Men när han kom fram till mig visade det sig vara ett glasspapper. Eftersom jag blev så glad så tänkte väl Dexter att "skräppapper verkar han gå i gång på". Efter det började det dyka upp en massa skräp på tomten som vi inte kände till, berättar Fredrik i reportaget i Nyheter24.
Annons:
Det började med att Dexter kom hem med skräp från den lokala badplatsen. Det kunde handla om glasspapper, plastpåsar eller korvförpackningar. Sedan dess har han efterhand rensat flera områden på skräp. Skräpet lägger Fredrik och hustrun Susanne i en svart sopsäck som rymmer 125 liter. Den säcken blir full på nästan ett år.
– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, konstaterar Fredrik.
Husse och matte har efter kattens speciella hobby satt upp kameror för att filma skräpplockandet. I en video som publicerats på Nyheter24 kan man se Dexter stolt komma jamande upp på farstun med en bit skräp i munnen, som han sedan lägger ifrån sig och jamar efter husse och matte.
Dexter har två kattkompisar som han bor med, men dessa har i nuläget inte visat samma intresse för skräpplockning.
Under 2020 slängdes det omkring 35 miljoner skräpföremål på landets trottoarer, gång- och cykelbanor i veckan. Det motsvarade ungefär 60 ton skräp. Ungefär en tiondel av det skräpet, det vill säga 3,3 miljoner föremål, var plast. Det är olagligt med nedskräpning i Sverige och kan ge böter, i allvarliga fall även fängelse.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rädsla för enskilda djur kan finnas samtidigt som nyfikenhet på naturen, visar studien. Illustrationsbild; barnen på bilden deltog inte i undersökningen.
Barn som är rädda för spindlar, ormar eller skalbaggar kan ändå dras till naturen. I en ny studie från Duke University hängde barnens rädsla inte ihop med deras intresse för den.
I en studie som publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology lät forskare vid Duke University och North Carolina State University 295 barn mellan 3 och 13 år berätta hur rädda de är för tio djur: ödlor, ormar, björnar, vargar, spindlar, fladdermöss, fåglar, katter, myror och skalbaggar.
Barnen fick också välja mellan bilder på trädgårdar, djur nära hemmet och resmål. Av barnen var 124 på North Carolina Zoo i USA och 171 på skolbesök vid Lola ya Bonobo, en fristad för bonobor nära Kinshasa. De kongolesiska barnen bodde i storstaden, inte i regnskogen.
Varken i USA eller Kongo fanns någon statistiskt säkerställd koppling mellan djurrädsla och de tre måtten på naturintresse: trädgårdar, vilda djur nära hemmet och naturresor. Barn som var rädda för skalbaggar valde lika ofta bilden med fjärilar och skalbaggar som andra barn.
Annons:
Forskaren Vanessa Woods vid Dukes avdelning för evolutionär antropologi säger att just det var bland det mest oväntade.
— Vi fann i stället att den här rädslan kan samexistera med en dragning till den naturliga världen i stort, säger Woods.
En flicka i Kinshasa uppgav rädsla för sju av de tio djuren men sa ändå till forskarna:
— Jag gillar att besöka skogen. Där finns träd som skyddar mig, sa flickan.
Studien visar också stora skillnader mellan enskilda barn. Vissa drogs genomgående till artrika miljöer, andra föredrog ordnade. Forskarna tolkar det som att naturintresse kan likna ett temperament, men det är deras hypotes och inte en fastställd medfödd egenskap. Studien gäller bildval och uppgivna preferenser, inte hur barn beter sig ute i skogen.
Nästa steg är att studera barns reaktioner i Duke Gardens, där en vild och en noga planerad trädgård kan jämföras. Woods avslutar med ett budskap till föräldrar:
— Ge inte upp hoppet om barnets naturintresse för att det är livrädd för en enda skogsvarelse. Det finns fortfarande plats för förundran, säger hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
