https://nyadagbladet.se/miljo/flyget-storre-klimatbov-befarat/
Svenskarnas internationella flygresor påverkar klimatet mycket mer än vad som tidigare varit känt. I det underlag som rapporteras till FN och EU uppskattas det totala utsläppet av växthusgaser uppgå till 2,3 miljoner ton för 2014. Men enligt en färsk rapport från Chalmers svarade svenskarnas internationella flygresor för cirka elva miljoner ton det året, ungefär lika mycket som utsläppen från svensk biltrafik samma år.
Den stora skillnaden i resultaten beror på olika sätt att redovisa. Officiell statistik baseras på den mängd flygbränsle som tankas i Sverige och som används till flyg som lämnar Sverige. Chalmersrapporten tar också hänsyn till exempelvis flygresans längd och tankningar utanför Sverige samt även utsläppen på hög höjd för internationella flygningar
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
https://nyadagbladet.se/miljo/varlokar-inneholl-forbjudna-bekampningsmedel/
Åtskilliga vårlökar som köps i svenska butiker innehåller miljöfarliga bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Tulpanlökarna innehöll mest bekämpningsmedel.
I rapporten ”Miljögifter i vårlökar – en granskning av bekämpningsmedel i bivänliga vårblommor” köpte man in lökar av tulpan, krokus och påskliljor från olika butiker runtom i Sverige för att undersökas. Alla vårlökar som köptes in var ursprungligen från Nederländerna. Totalt köpte man in 21 konventionellt odlade vårlökar och nio ekologiska. Sedan analyserade man vårlökarna med hjälp av det oberoende analysföretaget Eurofins.
Hela 19 av 21 konventionellt odlade vårlökar innehöll minst ett slags bekämpningsmedel, visar rapporten. Samtidigt innehåll åtta av dessa 21 ett medel som är förbjudet inom EU. Vidare innehöll nio av 21 minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 13 av 21innehöll minst ett ämne som kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer, ge genetiska defekter eller skada ofödda barn och även fertilitet i största allmänhet. Allra värst var tulpanlökarna.
– Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter. Växter som ska vara en glädje för våra trädgårdar borde inte innehålla ämnen som skadar naturen och oss människor. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta sitt ansvar och skärpa sina kontrollrutiner, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.
Av de nio ekologiska vårlökarna innehöll endast en tulpanlök ett bekämpningsmedel.
I rapporten granskade man även vårlökar i kruka för att undersöka blommor och blad, och där var mängden bekämpningsmedel betydligt mindre. Endast två av totalt 20 testade blommande vårlökar i kruka hade rester av bekämpningsmedel.
Detta tyder på att växterna inte besprutas när de drivs upp samt att skadliga ämnena inte verkar ”följa med upp” i blomman där bin och andra pollinatörer ska äta.
– Det är glädjande att se att de blommande vårlökarna i kruka inte verkar vara så besprutade. Jag tycker att man med gott samvete kan njuta av sina blommande vårlökar, som gör nytta för bin och andra pollinatörer i våra trädgårdar, säger Lexén.
Naturvårdsverkets tips till trådgårdsintresserade
Prata med personalen i butiken om du handlar växter – fråga hur blommorna de säljer har odlats och om det finns ekologiska alternativ.
Odla gärna växter som kommer år efter år, så behöver du inte handla nya växter. Du kan också ta sticklingar och samla egna frön, eller hitta plantor på plantloppis.
Om du köper nytt: Välj i första hand ekologiskt odlade växter och i andra hand växter märkta med Svenskt Sigill, i tredje hand andra växter odlade i Sverige.
https://nyadagbladet.se/miljo/hackspetten-forsvinner-nar-tradplanteringar-ersatter-naturskog/
Den tretåiga hackspetten har minskat kraftigt i antal i Sverige under de senaste två decennierna. En ny studie visar att arten är starkt beroende av opåverkade naturskogar – något som blir allt ovanligare i takt med att dessa ersätts av trädplanteringar.
Nedanför fjällgränsen har antalet tretåiga hackspettar minskat med hela 52 procent sedan 2002, enligt Svensk fågeltaxerings årliga inventeringar. I en 30-årig studie kring sjön Vällen i Uppland har artens närvaro kartlagts. När studien inleddes 1993 hittades 15 individer, varav tolv i par. Sex år senare hade antalet sjunkit till åtta fåglar och tre par. År 2012 fanns lika många individer kvar – men endast ett par. Vid den senaste inventeringen 2023 hittades inga hackspettar alls.
– Att en art försvinner från en plats är ganska dramatiskt, det blottlägger att det sker stora förändringar som arter inte överlever, Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen, som har lett studien, till Natursidan.
De äldre naturskogarna i området har minskat drastiskt. Mellan 1992 och 2011 försvann hela 67,4 procent av de grandominerade skogarna i undersökningsområdet. Studien pekar på att detta sannolikt är orsaken till artens lokala försvinnande.
Den tretåiga hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva. I fjällnära trakter, där orörda skogar fortfarande finns kvar, klarar sig arten väl. I övriga delar av landet minskar populationerna i takt med att naturskogarna försvinner.
Fakta: Tretåig hackspett (Picoides tridactylus)
Arten är en svartvit hackspett som lever främst i granskogar över hela tajgabältet. Hanen har en gul hjässa och arten har fått sitt namn för att den bara har tre tår. Den livnär sig på insekter som lever i döda eller skadade träd, särskilt barkborrar. Under häckningen lägger honan 3–5 ägg i ett bohål som paret hackat i ett dött träd. Båda föräldrar ruvar och matar ungarna. I Sverige är arten rödlistad som nära hotad.
https://nyadagbladet.se/miljo/lodjuren-trivs-i-finland/
De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.
Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.
Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.
En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.
– Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.
Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.
I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.
https://nyadagbladet.se/miljo/ostersjon-blir-battre-och-samre/
Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.
Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.
Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.
Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.
Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.
Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.
I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.
– Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.
Du läser på Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.
NyD är oberoende humanistisk. Läs mer här.
Ladda ner nyhetsappen på App Store & Google Play:
Kontakta redaktionen, lämna tips, ansök om att bli medarbetare, eller i andra ärenden via e-post eller vår kontaktsida.
Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta
Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Markus Andersson
Nyhetschef:
Isac Boman
Nya Dagbladet är ett registrerat varumärke och ingår i Aeon Media Group som är Nordens ledande mediekoncern för oberoende medier.
Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.
