Annons:

Hur länge ska vi tvingas göda Israels ändlösa krigande?

Eskalationen i Mellanöstern

Iran brinner, Gaza ligger i ruiner. Våra ledare fortsätter samtidigt att stödja Israel med vapen, pengar och diplomatiska frikort medan regionen dras allt djupare in i ett fruktansvärt storkrig.

Uppdaterad juni 16, 2025, Publicerad juni 16, 2025 – av Markus Andersson
Ulf Kristersson är bara en av många västerländska makthavare som har legitimerat Israels bombningar och övergrepp.

Så var det dags igen: Bombmattor. Blod. Ruiner. Nu är det Irans tur att sättas i brand av Israel, alltmedan Gaza fortsätter att jämnas med marken i ett blodbad som Västvärlden inte bara ignorerar - utan möjliggör. Det tycks aldrig ta slut.

Oavsett om offren är palestinier, syrier, libaneser eller som nu iranier, är mönstret detsamma: USA och dess satelliter fortsätter att beväpna och försvara Israels politik oavsett hur aggressivt och omfattande våld man tar till.

Risken för ett storkrig har märkbart höjts efter attackerna mot Iran, som naturligtvis inte handlar om försvar, eller om fred eller demokrati. Det handlar om en stat som från sitt upphov formats genom hyperaggressiv terror, och under många decennier sedan dess har byggt sin existens på militär dominans och återkommande angrepp på sina grannar – alla dess grannar.

Gaza har förvandlats till ruiner inför våra ögon. Hundratusentals människor är döda eller lemlästade, miljoner är fördrivna eller lever under blockad, förtryck och skräck. När Israel ytterligare eskalerar med nya attacker mot Iran är risken att hela regionen, ja, kanske världen, dras in i en konflikt av skrämmande proportioner.

Annons:

De som styr USA och i Europa står samtidigt och applåderar i handling, om än inte alltid i ord. Våra ledare levererar vapen, pengar och teknologi, blockerar fredsresolutioner i FN och täcker upp diplomatiskt för varje nytt övergrepp. De gör våra länder till medbrottslingar i något som inte bara är moraliskt oförsvarbart, utan som också undergräver våra egna samhällen, vår säkerhet och våra faktiska intressen.

Låt oss säga det klart och tydligt: det här är inte vår kamp att föra. Vi har ingenting att vinna på Israels ständiga krig. Tvärtom har vi det mesta att förlora.

Vi får ofta höra att vi stödjer Israel för att det är en demokrati i en farlig region full av totalitära teokratier och diktaturer. Frågan man bör ställa sig är vilken sorts demokrati det är som bygger ett "försvar" på att år efter år bomba civila, ockupera och fördriva andra folk, svälta ut miljoner människor, och bryta mot internationell rätt och humanitära principer?

Israel är och förblir den främsta kraften bakom regionens kaos – och det är en skymf mot Europas folk att låtsas som att vi tjänar på att stå bakom den oförsonliga linje man driver.

Tvärtom är det så att varje nytt krig som Israel startar ytterligare göder hatet mot Väst. Det ökar med varje ny bombmatta som driver människor på flykt, där de konkreta resultaten omfattar fortsatt massmigration till Europa, ökad radikalisering i Mellanöstern och ett förstärkt terrorhot på vår egen kontinent i en situation där oron, splittringen och otryggheten i våra samhällen redan har nått allvarliga nivåer.

Vi tvingas lägga miljarder på att hantera konsekvenserna av konflikter vi aldrig borde ha varit delaktiga i. Ändå fortsätter våra makthavare att stå på Israels sida, gång på gång, oavsett vilka övergrepp som begås.

Hur har det kunnat bli så? Svaret är smärtsamt tydligt: vi har låtit Israellobbyn och liknande mäktiga intressen diktera vår politik under alltför lång tid. Den som ifrågasätter Israels agerande och överhöghet riskerar att smutskastas, stämplas som antisemit eller extremist och frysas ut ur det offentliga samtalet. Politiker, opinionsbildare och journalister håller tyst – inte för att de tror att denna politik är den moraliskt rätta, utan för att det är bekvämare än att utmana de krafter som försvarar den. Ibland kan man närmast undra om våra folkvalda arbetar för den israeliska staten snarare än för sina egna medborgare.

Stödet för det ständiga samhällsomstörtande massmördandet måste få ett slut. Efter Gaza kommer Iran. Efter Iran kommer Libanon. Efter Libanon kommer någon annan. Bombandet, dödandet, och destabiliseringen fortsätter så länge vi fortsätter att möjliggöra det. Så länge drömmen om ett Stor-Israel lever, och så länge Väst täcker upp militärt, ekonomiskt och diplomatiskt, kommer krigandet att fortsätta – på bekostnad av hela det övriga Mellanöstern och ytterst på bekostnad av oss själva.

Det är inte vår plikt att stödja en stat som föraktar diplomati och som inte bara riskerar allas vår säkerhet utan även vår moral. Netanyahus högerextrema regim förtjänar inget understöd i FN eller andra internationella forum utan snarare att mötas av ett vapenembargo. Vår plikt är att bistå diplomatin på alla sätt vi kan och maximera förutsättningarna till att en hållbar fred kan uppnås.

Det första steget till att göra det är att sluta göra oss själva delaktiga i Israels ändlösa krig. Ju längre vi väntar, desto högre blir också priset.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran ändrar militär doktrin – öppnar för föregripande angrepp

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad augusti 27, 2026 – av Jan Sundstedt
Irans armétalesperson Mohammad Akraminia talar och gestikulerar under en intervju i juli 2026.
Irans armétalesman Mohammad Akraminia under en intervju som han publicerade på sitt officiella X-konto den 22 juli 2026.

Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts.

Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en intervju med den iranska nyhetsbyrån Mehr.

Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds.

Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt.

I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt.

Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.

Uppgifterna saknar fullständig insyn

Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system.

Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga.

Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16.

Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa.

Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt.

Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagon höjer USA:s förlusttal i Iran-kriget – 776 döda eller sårade

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad augusti 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Pentagon i Arlington i USA.
Pentagons databas för militära förluster har ändrats upprepade gånger under Iran-kriget, samtidigt som myndigheten hänvisat till tekniska störningar och säkerhetsskäl.

USA:s officiella förlusttal i kriget mot Iran har stigit till 18 döda och 758 sårade militärer. Ytterligare 60 skadade fördes in i den senaste uppdateringen – men dokumenterade bortfall och fördröjningar ger skäl att ifrågasätta om redovisningen är fullständig.

Totalt omfattar Pentagons redovisning nu 776 döda eller sårade sedan USA inledde kriget den 28 februari, rapporterar The Intercept. Av dessa ska 345 ha dödats eller skadats sedan den 7 juli, då en andra vapenvila föll samman.

En anonym amerikansk regeringskälla anklagar Pentagon för att medvetet ha hållit tillbaka delar av skadeutfallet efter iranska angrepp mot amerikanska baser. Försvarsdepartementet svarade inte på tidningens frågor om när eller var de 60 nytillkomna skadorna inträffade.

Siffrorna kommer från Defense Casualty Analysis System, DCAS. Sedan juli delas förlusterna mellan den ursprungliga insatsen Operation Epic Fury och en separat kategori kallad ”Overseas Operations”.

Siffror försvann ur databasen

Redovisningen har ändrats flera gånger. Den 19 augusti räknade CNN samman 18 döda och 757 sårade – en färre än i den senaste uppgiften. Fyra dödsfall och tiotals skador hade tidigare tillfälligt försvunnit ur databasen.

Pentagons talesperson Sean Parnell beskrev förändringarna som tekniska störningar. Departementet har samtidigt hänvisat till säkerhetsskäl för att inte redovisa skador i realtid. Medicinsk bedömning och administrativ granskning kan enligt en försvarstjänsteman fördröja registreringen i dagar eller veckor.

Försvarsdepartementet bekräftade den 22 juli att fyra soldater dödats i Jordanien och Irak i händelser kopplade till iranska angrepp. President Donald Trump och försvarsminister Pete Hegseth närvarade när kvarlevorna fördes hem till Doverflygbasen.

Stöd för döda och skadade

Samtidigt har flygvapnet sökt bårhustjänster vid Robins Air Force Base i Georgia och tagit in uppgifter om lokal beredskap vid Aviano Air Base i Italien. Armén har också sökt administrativt stöd vid Fort Knox för handläggning av döds- och skadefall, ersättningar och återförande av kvarlevor.

Dokumenten är äkta, men de slår inte fast att behoven uppstått på grund av Iran-kriget. Robins-förfrågan är en fortsättning på en befintlig tjänst och Aviano gäller bred beredskapsplanering. Berörda militärbaser besvarade inte The Intercepts frågor om en möjlig koppling till de stigande förlusttalen.

De amerikanska förlusterna är bara en del av krigets mänskliga kostnad. Världshälsoorganisationen rapporterade 3 375 döda och 33 806 skadade i Iran under perioden 28 februari–6 april.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran hotar med motattack när USA skärper sanktionerna

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Pressträff vid Irans utrikesministerium i Teheran
Pressträff vid Irans utrikesministerium i Teheran. Arkivbild.

USA utvidgar hotet om sekundära sanktioner mot länder och företag som fortsätter handla med Iran. Teheran beskriver åtgärderna som ekonomisk terrorism och varnar för att svaret inte enbart kommer att vara defensivt.

USA:s finansdepartement meddelade på måndagen att fem sektorer nu löper större risk att träffas av sanktioner: digitala tillgångar, teknik, guld, flyg och sjöfart. Samtidigt svartlistades närmare 60 personer, företag och fartyg med kopplingar till bland annat iransk oljehandel, cyberverksamhet samt kärn- och robotteknik.

Finansminister Scott Bessent stannade samtidigt före de mest långtgående åtgärderna. Han angav varken vilka länder som först kan drabbas eller när sanktionerna ska börja tillämpas, eftersom Washington vill ge handelspartner tid att bryta sina förbindelser med Iran, rapporterar Reuters.

Iran varnar för angrepp

Irans ekonomiminister Ali Madanizadeh säger att landet är förberett och räknar med att Kina, Ryssland och andra handelspartner motsätter sig den amerikanska presskampanjen.

Fienderna avser naturligtvis att inleda en ekonomisk terrorattack mot oss, men vi har också våra egna verktyg och vet hur spelet ska spelas. Vårt försvar är inte längre så defensivt; fienderna bör vänta sig ett angrepp, sade han i statlig tv.

Revolutionsgardets talesperson Hossein Mohebbi hotade samtidigt med hårda slag mot amerikanska intressen och strategiska energipassager om Irans infrastruktur angrips. Före sanktionsbeskedet hade Teheran även varnat för minskade oljeleveranser från Persiska viken.

Kinas oljehandel i centrum

Kina har under flera år varit den största köparen av iransk olja, men USA:s blockad av iranska hamnar har redan minskat flödena. Trots detta omfattade måndagens sanktionslista inga av de kinesiska finansinstitut som misstänks underlätta oljehandeln.

På frågan varför de hårdaste åtgärderna inte infördes omedelbart svarade Bessent:

Varför skulle jag vilja spränga det globala finanssystemet?

Han betonade samtidigt att ingen står utanför räckvidden för amerikanska sanktioner. Kinas utrikesdepartement svarade att sanktioner och påtryckningar inte löser konflikten och att Peking kommer att skydda landets intressen.

Diplomatin har kört fast

Iran och USA slöt i juni en tillfällig överenskommelse som skulle bidra till att avsluta kriget efter de amerikanska och israeliska angreppen mot Iran, men det så kallade Islamabadmemorandumet föll snabbt samman. Pakistan uppgav på tisdagen att nya samtal i Teheran gjort betydande framsteg kring minskad upptrappning och en återöppning av Hormuzsundet.

Någon varaktig diplomatisk lösning har dock inte nåtts. Nästan sex månader efter krigsutbrottet har tusentals människor dödats, de flesta i Iran och Libanon, samtidigt som konflikten och störningarna i Hormuzsundet har pressat upp energipriserna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.