MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 29 april 2025

tisdag 29 april 2025

Yuval Noah Harari och den robotiserade mänskligheten

publicerad 12 juli 2024
– av Isac Boman
Harari på World Economic Forum.

World Economic Forums grundare Klaus Schwab arbetar för att en så kallad fjärde industriell revolution ska bli verklighet – där han bland annat visionerat om att människa och maskin smälter samman till ett nytt sorts väsen som utdaterar den befintliga mänskligheten. En central inspiratör till den teknokratiske ultraglobalistens livsverk är den israeliske historikern, författaren och filosofen Yuval Noah Harari.


Artikeln publicerades ursprungligen den 16 april 2022.


Harari växte upp i en judisk familj med östeuropeiska och libanesiska rötter. Fadern var vapeningenjör i israeliska statens tjänst. Från det att Harari var åtta år skolades han vid Leo Beck Education Center i Haifa och här sägs det att han ska ha ingått i en klass för särskilt intellektuellt begåvade barn. När Harari senare skulle inställa sig för militärtjänst lyckades han skjuta upp uppbådet på grund av universitetsstudier. Han blev sedan helt befriad från militärtjänsten på grund av vad som sades vara hälsoproblem.

Mellan 1993 och 1998 fördjupade sig Harari i medeltidens historia och militärhistoria vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem. Han avslutade sin doktorsexamen vid Jesus College i Oxford år 2002 och det var här han kom i kontakt med Jared Diamonds skrifter, som Harari senare hävdat att haft ett starkt inflytande på hans egna skrivande.

Harari fick stor uppmärksamhet med boken Sapiens: A Brief History of Humankind, som först publicerades på hebreiska. Boken släpptes på engelska år 2014 och har sedan dess översatts till ytterligare 45 språk. I boken undersöker Harari människans historia och hur den tekniska utvecklingen sett ut från stenåldern till 2000-talet. Uppföljningsboken Homo Deus: A Brief History of Tomorrow publicerades år 2016 och här tar Harari upp sin syn på människans möjliga framtid. Hans utgångspunkt i boken är att människan kommer att lyckas med att nå odödlighet och besitta nästintill gudomliga krafter i tekno-vetenskaplig bemärkelse. Boken lyfter också fram termen ”dataism” som en filosofi, eller ett tankesätt, där man dyrkar ”big data”. Hararis senaste bok 21 Lessons for the 21st Century publicerades år 2018 och fokuserar mer på nutida problem, vilka enligt Harari är kärnvapenkrig, ekologiska katastrofer, terrorism, tekniska störningar och falska nyheter.

Genom historien har människan gått igenom ett flertal ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Rent biologiskt är det dock först under detta århundrade som mänskligheten kan förändras i sin biologiska grund genom gen- och nanoteknik. I och med detta och även genom digital teknik, menar Harari, kommer människan att på olika sätt kunna uppgraderas likt en maskin.

Därför, menar Harari, är Silicon Valley en mer intressant plats än många historiska, religiösa och kulturella platser i exempelvis Mellanöstern. Googles, Apples och Microsofts ingenjörer skapar mer än tekniska produkter och algoritmer – de skapar nya universella religioner, som i sin tur bringar lycka, välstånd och evigt liv. Samtidigt funderar han på vad man i framtiden ska göra med alla de människor som till följd av den tekniska utvecklingen enligt honom kommer att bli ”värdelösa”.

Den stora politiska och ekonomiska frågan i framtiden kommer att vara varför vi behöver människor, eller åtminstone varför vi behöver så många människor. Bästa svaret hittills är att hålla dem glada med hjälp av droger och dataspel, menar han bland annat i ett av sina många framträdanden.

 

 

Bland annat Patrick Wood, chefredaktör på Technocrazy, har bland många andra analytiker pekat på att Harari är den främste filosofiske rådgivaren till den ökände ultraglobalisten Klaus Schwabs tankesmedja och maktnätverk World Economic Forum och även en nyckelfigur inom organisationen.

World Economic Forum har länge förespråkat en global digital valuta som ska ersätta fysiska sedlar och mynt. I anslutning till detta vill man skapa ett globalt digitalt ID-system, något som till exempel vaccinpassen nu lagt grunden för.

Harari menar att man med dessa två system arbetandes tillsammans enkelt kan följa en individs transaktioner och rörelsemönster, både i den fysiska och digitala världen. Men att följa människors transaktioner och rörelser är enligt Harari bara inledningen på det nya övervakningssamhället.

Till följd av covidpandemin så behöver vi ett totalt biometriskt system för övervakning. Vi behöver inte bara övervaka människor, vi behöver få veta vad som sker under deras hud, menar han.

Harari stannar dock inte där utan hävdar att det tjugoförsta århundradet blir slutet på tidevarvet där människan har tillgång till sin fria vilja och även det definitiva slutet för hennes själ – där hennes kropp snarare kommer att bli en tillverkningsprodukt och hennes medvetande laddas upp till ett digitalt moln.

– Hela den här idén med att människor har själ och att de tror att ingen vet vad som sker inom mig. Att själv välja vem man röstar på eller vilken affär man handlar i – den tiden är förbi, menar han.

Harari ser människans förutbestämda öde som att degraderas till en lägre stående art, till förmån för en ny genmanipulerad och robotiserad posthuman varelse – som dock ytterst är underställd en ännu mäktigare herre; den artificiella intelligensen.

– Vad som än ersätter oss kommer att vara mycket mer olikt oss jämfört med hur annorlunda vi är från neanderthalarna, säger han.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

James Bond 26 – senaste fakta och rykten

publicerad 27 april 2025
– av Jan Sundstedt
James Bond Roger Moore
Amazon och "Bond 26": Klassisk 007 likt "Ur Dödlig Synvinkel" (bild) eller woke?

Amazons övertagande av James Bond-franchisen har satt fart på utvecklingen av film nummer 26, med en möjlig premiär redan 2027. Här är de senaste fakta och hetaste ryktena om vad som kan vänta agent 007 i hans nästa äventyr.

Det har snart gått fyra år sedan Daniel Craig hängde av sig axelhölstret och tackade för sig som James Bond i senaste äventyret No Time to Die. Sedan dess har fansen väntat otåligt på nästa kapitel i den ikoniska filmserien.

I mars i år annonserades att Amazon MGM Studios köpt den kreativa kontrollen av franchisen i en affär värd runt 1 miljard dollar, genom ett nytt samarbetsavtal med de tidigare producenterna Michael G. Wilson och Barbara Broccoli.

Redan i april meddelades på CinemaCon i Las Vegas att produktionen har påbörjats, med Amy Pascal och David Heyman som producenter.

Pascal, känd för sitt arbete med Spider-Man-serien, och Heyman, hjärnan bakom Harry Potter-filmerna, har enligt bekräftade uppgifter satt upp ett team i London för att forma ”Bond 26”.

Enligt branschmedier utlovar Amazon en ”frisk och exotisk” inriktning för filmen, men de lovar att samtidigt respektera franchisens arv – en balansgång som redan väckt diskussion bland fans.

James Bond Ian Fleming
Huruvida ”Bond 26” blir politiskt korrekt eller inte återstår att se. Illustration: Jan Sundstedt/privat samling

Premiär 2027?

En möjlig premiär har nämnts för sent 2027, och en budget på 250 miljoner pund har i sammanhanget nämnts. Detta skulle i sådant fall placera ”Bond 26” i samma ekonomiska liga som den senaste filmen, och visa Amazons ambition att inte snåla på produktionsvärdet.

Inspelningen kan komma att ske på Bray Studios, som Amazon köpte 2024, då Pinewood Studios är uthyrda till Disney för de kommande tio åren.

När det gäller vem som ska axla rollen som James Bond är det fortfarande höljt i dunkel. Rykten cirkulerar dock kring namn som Aaron Taylor-Johnson, som enligt vissa källor redan fått ett erbjudande, samt yngre stjärnor som Harris Dickinson och James Norton.

Regissörsrollen är också en öppen fråga, men Amazon verkar vilja ta en ny riktning. Det tisslas och tasslas om att de kan överväga en regissör med en mer experimentell stil.

Namn som är i omlopp är exempelvis fan-favoriten Christopher ”Batman” Nolan, Dune-regissören Denis Villeneuve och till och med Greta Gerwig, som regisserade Barbie.

Sistnämnda skulle kunna ge Bond en fruktad ton av woke, och med stor sannolikhet reta upp purister som föredrar den klassiska 007-formulan.

Förväntan vs. skepsis

Samtidigt som produktionen nu tycks ta fart finns det en känsla av förväntan i luften – men också en dos skepticism. Kommer Amazon att lyckas förena Bonds traditionella charm med moderna påfund och hyss, eller riskerar de att alienera de mest hängivna fansen?

Debatten är redan i gång på sociala medier, där vissa fans drömmer om en återgång till Sean Connerys maskulina tolkning eller Roger Moores mer charmfulla era.

I skrivande stund är mycket fortfarande osäkert, men en sak är klar: ”Bond 26” kommer att bli ett avgörande test för Amazons vision för 007.

Med en premiär som kan vara så nära som 2027, och med nya producenter vid rodret, väntar agent 007:s många supportrar spänt på nästa glimt av världens mest kända spion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från blygsam start till global succé – Mumintrollen firar 80 år

publicerad 18 april 2025
– av Redaktionen
Författaren och illustratören Tove Jansson 1956.

I år har det gått 80 år sedan Tove Janssons första bok om den magiska Mumindalen publicerades, något som föranleder festligheter framförallt i Finland, i synnerhet på Muminmuséet i Tammerfors och i Muminvärlden i Nådendal.

Finlandssvenska Tove Jansson började redan som 15-åring arbeta vid den satiriska tidskriften Garm som tecknare. Under åren tecknade hon åtskilliga omslag och andra illustrationer i tidningen, men det var år 1943 som hon första gången tecknade figuren Snork. Snork hade smal nos, var helsvart och hade röda ögon, men är faktiskt föregångaren till det rundare och mer kärvänliga mumintrollet.

Två år senare, 1945, publicerades Småtrollen och den stora översvämningen, den allra första Muminboken. Den tidigare Snork fick rundare former och blev nu istället vit, och namnet byttes ut till mumintroll. Boken publicerades i Finland på svenska, men fick först inget större genomslag hos finländarna och översattes inte ens till finska. I Sverige överskuggades den helt av Pippi Långstrump, som också kom ut första gången 1945.

Det magiska Mumindalen

I Mumindalen står ett blått cylinderformat flervåningshus. Här bor det nyfikna och äventyrliga Mumintrollet tillsammans med sina föräldrar, Muminpappan och Muminmamman. I dalen bor också den försiktigare figuren Sniff, den lite vresiga Lilla My, frihetsälskaren Snusmumriken, Mumins flickvän Snorkfröken, den träiga Hemulen och den oroliga Filifjonkan.

Tillsammans lever de ett lugnt liv i den idylliska dalen där man odlar i trädgården, går på upptäcktsfärder eller plockar fina stenar. Även om Mumindalen är en trygg plats gränsar den samtidigt till Ensliga bergen, där monstret Mårran bor, som fryser marken till is där hon rör sig. Många andra märkliga figurer, som Hattifnattarna, rör sig i världen. Dessa är små, spökliknande varelser som kan bli elektriska vid åskväder.

Tredje boken nådde framgång

Det var inte förrän den tredje boken, Trollkarlens hatt, som Muminböckerna fick sitt stora genomslag. Denna kom ut 1948 och översattes tidigt till engelska, som även fick en betydande internationell spridning. Bokserien avslutades 1970, men flera bilderböcker har senare tillkommit.

1973 blev berättelsen om Mumintrollen julkalender i SVT och spelades in med mumintrollsdräkter. Senare producerades den kända japansk-finska animerade serien I Mumindalen, som kom att bli en stor succé. Den släpptes 1990 i Japan och visades först året efter i Finland och Sverige.

Här firar mumintrollen

I år firar mumintrollen 80 år och som sig bör firas det förstås i Finland där Muminhuset lyfts fram som det centrala temat för Muminjubileet, som beskrivs representera en känsla av samhörighet och en plats där dörren alltid är öppen.

Vid Muminmuséet i Tammerfors firar man stort hela året med evenemang och festligheter som inte sker enbart på museet, utan även på kulturella platser i staden. För den som vill uppleva mumintrollen på nära håll pågår det förstås också firanden i Muminvärlden, temaparken som ligger i Nådendal i Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

publicerad 12 april 2025
– av Redaktionen

Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gripande påskmusikalen ”Vem är den mannen?” tillbaka i Insjön

publicerad 6 april 2025
– av Redaktionen
Alexander Östberg, i rollen som Jesus, talar inför sina lärjungar.

När ridån åter går upp för den årliga påskmusikalen i Frikyrkan Insjön är det med föreställningen ”Vem är den mannen?” som förra året drog fulla hus. Musikalen, som berättar historien om Jesu liv, död och uppståndelse, är en tradition sedan 2006 och förenar dramatiskt berättande med gripande musik och reflektioner över tidlösa och aktuella frågor.

Den uppstickande teaterskådespelaren Alexander Östberg återkommer i rollen som Jesus, en roll han övertog så sent som ifjol. Östbergs förmåga att väva samman det mänskliga med det gudomliga ger rollen en djupare resonans som både berör och engagerar publiken.

Vid hans sida ser vi återigen Emma Tinnis som Maria Magdalena, vars känsliga och äkta porträtt ger liv åt karaktärens inre kamp och tro. Jakob Ragnegård spelar rollen som Judas med en komplex gestaltning som fångar karaktärens tragiska dilemman och moraliska tvivel.

Regissören, Anders Ragnegård, känd för sina kreativa och moderna grepp, lyckas på ett innovativt sätt i den här pjäsen förena det historiska och det nutida. Med minimalistisk men ytterst suggestiv scenografi, kompletterad av subtila ljuseffekter och projektioner, färdas åskådarna mellan antikens Jerusalem och nutidens samhälle. Denna metod förstärker pjäsens relevans och aktualitet och väcker viktiga frågor kring civilkurage, maktmissbruk och konsekvenserna av tystnad inför orättvisor.

Musikalen förstärks ytterligare av körens och orkesterns dynamiska framföranden under ledning av Niclas Westling.

Korsfästelsen efter Judas förräderi är ett gripande inslag i den över två timmar långa föreställningen. Foto: Nya Dagbladet

I Vem är den mannen? framstår en tydlig parallell mellan Jesu berättelse och vår samtid – en värld där människor fortfarande tvekar att höja sina röster i protest mot auktoritära tendenser och orättvisor. Precis som Jesus lärjungar tystades av rädsla, ser vi än idag hur människor skräms till tystnad när de utmanar etablissemang och rådande normer.

Denna parallell är både slående och tankeväckande, särskilt när vi reflekterar över nyliga historiska händelser såsom hanteringen ”pandemin” likväl som de historiska övergreppen kring häxprocesserna på 1600-talet.

Upplevelsen som föreställningen levererar är tidvis faktiskt rent av i klass med filmer som ”The Passion of the Christ”

Publiken bjuds in till en känslomässig berg- och dalbana, där djup sorg, glädje och hopp avlöser varandra i ett gripande tempo.

Budskapet om kärlek, försoning och hopp, som är centralt i berättelsen, blir en stark och aktuell påminnelse om det mänskliga behovet av medmänsklighet och förståelse.

 

Kulturredaktionen

Fakta om föreställningen

Påskmusikalen ”Vem är den mannen?” spelas under påskhelgen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk med två föreställningar per dag, klockan 13 och 18, på Frikyrkan Insjön, Faluvägen 27.

Föreställningen har fri entré och möjliggörs tack vare ett stort engagemang från frivilliga krafter och lokala aktörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.