Ett skelett från vikingatiden har hittats i Norge med begravningsdetaljer som aldrig tidigare har dokumenterats i förkristna gravar i Norden. Fyndet har fått arkeologerna att arbeta i hemlighet, och nu ska DNA-analyser ge svar på gåtan kring kvinnan från 800-talet.

Upptäckten gjordes i Bjugn i Trøndelag efter att Roy Søreng tidigare i år letade med metalldetektor på åkern i Val. När han hittade ett bältespänne, ett typiskt smycke från vikingatiden, kopplade han in myndigheterna.

Arkeologer från NTNU Vitenskapsmuseet och Trøndelag kommun inledde därefter arbetet på platsen där de kunde konstatera att det rörde sig om en grav.

— Vikingatidsgraven innehåller det vi tror är en kvinna, gravlagd med typisk vikingatidsdräkt och smyckesuppsättning från 800-talet. Detta tyder på att hon var en fri och troligen gift kvinna, kanske husmor på gården, sade senioringenjör Raymond Sauvage vid institutionen för arkeologi och kulturhistoria vid Vitenskapsmuseet i ett pressmeddelande.

Anmärkningsvärt fynd

Arbetet har sedan dess pågått i hemlighet eftersom fyndet bedömdes vara så betydelsefullt. Nu avslöjar arkeologerna att man hittat smycken bestående av två ovala skålspännen som fäst remmarna till hängselklänningen, samt ett litet ringspänne som stängt halsöppningen på underkjolen. Det var ett av dessa skålspännen som Søreng ursprungligen upptäckte. Skelettet var också väldigt väl bevarat.

Men det mest uppseendeväckande är det som hittades vid den döda kvinnans mun.

— Det mest anmärkningsvärda är två kammusslor placerade vid den dödes mun. Detta är en praxis som inte tidigare är känd från förkristna graver i Norge. Symboliken vet vi ännu inte vad den betyder, sade Sauvage.

Begravningsseden med musslor blev inte vanligt förrän cirka 300-400 år senare, och man har aldrig tidigare hittat förkristna gravar med musslor i Skandinavien, förklarar Sauvage.

—  Vi måste försöka ta reda på vilken betydelse detta hade, säger han till norska statskanalen NRK.

Andra fyndet på kort tid

Musslorna låg med den böjda sidan utåt och raka kanten uppåt, så att de delvis täckte munnen. Längs graven fann forskarna även små fågelben, troligen från vingar.

Under vikingatiden var begravningar rituella iscensättningar där smycken, kläder och gravgods uttryckte status och identitet. Den döde visades upp med dräkt, sängkläder och symboliska föremål för att skapa ett starkt minne och framhäva släktens sociala position.

Tidigare i år hittades en annan grav på samma åker, som daterats till 700-talet. Nästa steg är att DNA-analysera fyndet för att lära sig mer om kvinnan i graven, bland annat om hon kan vara släkt med personen i den andra graven.

— Vi ska undersöka skelettet, konservera föremålen och ta prover för datering och DNA-analys. Målet är att lära mer om personen och om möjligt släktskap till det tidigare fyndet från samma plats, sade Sauvage.