Annons:

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad Igår 07:50 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Annons:

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Läsaromröstning

Vad säger detta fynd oss om vikingatidens ekonomi och samhälle?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny karta guidar till Sveriges kulturarv

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kalmar slott omgivet av gräs och träd under en molnig himmel
Kalmar slott är ett av de 206 historiska besöksmålen som samlas på Statens fastighetsverks karta.

Slott, fästningar, fyrplatser, fornminnen och gamla bruk finns nu samlade på en och samma utflyktskarta. Statens fastighetsverk pekar ut 206 historiska besöksmål för den som vill upptäcka mer av Sveriges gemensamma kulturarv.

Den vikbara kartan heter Välkommen till din historia och lanserades inför sommaren. Den finns också digitalt och kan användas som guide för höstens utflykter.

Bakom urvalet står Statens fastighetsverk, SFV, som förvaltar över 2 300 statligt ägda fastigheter. Besöksmålen sträcker sig över hela landet och omfattar allt från palats och kyrkor till fängelser, fyrar, ruiner och parker.

Vår förhoppning är att kartan ska få fler barn och vuxna att upptäcka och utforska de unika historiska miljöer som vi alla äger gemensamt genom staten, säger SFV:s generaldirektör Max Elger.

Från fyröar till gamla fängelser

På kartan finns välkända sevärdheter sida vid sida med platser som sällan syns i vanliga turistguider. Bland miljöerna finns kungsgårdar, försvarsanläggningar, bruksmiljöer och spår efter järnålderns människor. SFV har även fastigheter i sju svenska världsarv.

På 132 av besöksmålen finns bemannad verksamhet för allmänheten, med exempelvis museer eller guidade turer. Andra miljöer går att upptäcka på egen hand. Kartan har tryckts i 100 000 exemplar och har bland annat delats ut vid de bemannade platserna och till historielärare.

Går att ladda ned

Den som inte hittar den tryckta kartan kan ladda ned den som PDF eller beställa ett exemplar till brevlådan. Via QR-koder går det att läsa mer om platsernas aktiviteter och öppettider.

Den digitala versionen kan filtreras efter exempelvis län, världsarv, fornminnen, slott, parker eller fyrplatser.

Det ideella engagemanget är avgörande för att våra historiska miljöer ska kunna leva vidare och bevaras för framtida generationer, säger Claes Brunius, affärsutvecklare vid Statens fastighetsverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tusenårig kyrkogård hittad i Norge

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 25, 2026 – av Markus Andersson
Arkeolog undersöker en tusenårig gemensamgrav vid Valum utanför Hamar
En arkeolog undersöker en av gemensamma gravarna vid Valum utanför Hamar.

En sedan länge försvunnen kyrkogård har lokaliserats vid Hamar i östra Norge. På begravningsplatsen från tidig medeltid har arkeologerna hittat barn och vuxna – och flera av dem låg tillsammans i samma grav.

Det började med ett silvermynt i en åker. År 2019 gick hobbysökaren Øyvind Moe med metalldetektor över marken vid Ridabu utanför Hamar. Där hittade han en halvpenning från hertig Håkon Magnussons tid, präglad omkring 1285. När Moe lämnade in fyndet skämtade han om att han kanske hade funnit den försvunna Valums stavkyrka.

Året därpå hittade en annan metallsökare människoben i samma område. Arkeologer från Innlandet fylkeskommune kallades till åkern och kunde konstatera att benen låg i gravar. Den sedan länge bortglömda kyrkogården hade återfunnits.

Nu undersöks odlingsmarken vid den tidigare gården Valum. Hittills har arkeologerna påträffat kvarlevor efter 15 personer. I en av gravarna låg fyra av dem tätt tillsammans, ett ovanligt fynd enligt projektledaren Aksel Haavik vid NIKU.

Det är så pass unikt att jag aldrig har varit med om något liknande. Att hitta fyra personer i en grav är inte helt vanligt, säger Haavik till NRK.

Fyra personer låg i samma grav

Tre av gravarna innehåller flera individer. I en av dem låg fyra människor tätt intill varandra, däribland ett barn. Det finns även gravar med två och tre personer.

Det är mycket ovanligt att hitta så många gemensamma gravar på en kristen kyrkogård. Här finns dubbelgravar, en trippelgrav och en grav med fyra personer, säger utgrävningens fältledare Kristine Ødeby Haugan.

Varför människorna begravdes tillsammans är ännu okänt. Arkeologerna diskuterar både sjukdom och möjligheten att personer som avled under vintern jordfästes gemensamt när marken tinat. Någon bestämd dödsorsak har inte fastställts.

Skeletten bär också spår av människornas liv. Ett benbrott hade läkt i fel vinkel, vilket gjorde personens ena ben betydligt kortare än det andra. Skadan måste ha gjort att han haltade, men läkningen visar att han levde länge efter olyckan. På ett annat skelett var en tand kraftigt nedsliten.

Kristna gravar från tidig medeltid

Kol-14-dateringar av ben från platsen pekar på att begravningarna skedde någon gång mellan 994 och 1190 efter Kristus. Det placerar kyrkogården i övergången mellan vikingatid och tidig medeltid.

De döda låg på rygg med huvudet mot väster och fötterna mot öster. Inga gravgåvor har hittats och kropparna hade inte kremerats. Arkeologerna bedömer därför gravarna som tydligt kristna.

Fyndet kan även markera platsen för den försvunna Valums stavkyrka, men kyrkobyggnaden har ännu inte påträffats. Kyrkan gick ur bruk 1590, varefter platsen så småningom glömdes bort.

Gravarna var nära att plöjas bort

Gravarna låg strax under markytan och riskerade att förstöras av fortsatt jordbruk. Utgrävningen gör det möjligt att rädda kvarlevorna innan plogen når dem.

De 15 skeletten ska katalogiseras och föras till Kulturhistoriska museet i Oslo. Framtida DNA-analyser kan visa om personerna i gravarna med flera individer var släkt, medan undersökningar av skelett och isotoper kan ge besked om ålder, kön, sjukdomar, kost och var de växte upp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Romerskt skeppsvrak hittat utanför Sicilien

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 12, 2026 – av Jan Sundstedt
Antika amforor på havsbotten vid ett romerskt skeppsvrak utanför Mazara del Vallo på Sicilien
Amforor på havsbotten vid det romerska skeppsvraket utanför Mazara del Vallo.

Italienska dykare har upptäckt ett romerskt skeppsvrak med hundratals välbevarade amforor utanför Mazara del Vallo på Siciliens sydvästra kust.

Fartyget, som enligt Italiens kulturministerium dateras till 100- eller 0-talet före Kristus, ligger på omkring 46 meters djup. Vraket är omkring 21 meter långt och sex meter brett, rapporterar BBC.

Det upptäcktes efter att fiskare uppmärksammat en avvikelse på sin sonar. Fridykaren Giacomo De Mola undersökte platsen och fann ett stort antal amforor – keramikkärl som i antiken bland annat användes för att frakta vin och olivolja.

Italiens kulturminister Alessandro Giuli beskriver fyndet som en av de viktigaste undervattensarkeologiska upptäckterna under de senaste åren. Specialdykare från den italienska polisens kulturarvsenhet Carabinieri har skickats till platsen.

https://www.youtube.com/watch?v=vFqY-2hcaj4

Myndigheterna ska nu skydda vraket medan arkeologer undersöker lasten och försöker fastställa mer om fartygets historia. Medelhavets botten rymmer många antika vrak från den handel som en gång band samman regionens hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.