Annons:

Kommentar: Stockholm i mitt hjärta, låt mig beskjuta dig nu

Ökade otryggheten

Som överlevare från en tid många glömt bort och andra inte ens vet existerat, kan jag på stadig mark och fast grund intyga att Sverige en gång i tiden faktiskt var riktigt anständigt. Allt var måhända inte bättre förr, men det mesta är faktiskt sämre nu.

Uppdaterad juli 4, 2024, Publicerad oktober 28, 2023 – av Jan Sundstedt
Sverige dåtid nutid
Familjebild från den Stockholmska skärgårdsön Möja cirka 1940-talet. Dagens Sverige kärnfullt illustrerat till höger i bild.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 4 825,00 SEK 6% Mål: 75 000,00 SEK

Jag har till dags dato fötts, växt upp, levt, verkat och bott i Stockholm, Sverige, i över 50 år. Med andra ord ett halvt sekel. Av egen erfarenhet har en således viss koll på hur saker och ting genom åren drastiskt förändrats. Och inte alltid till nuets fördel utan snarare tvärtom.

Kommentarer likt denna kan ha en tendens att iklädas skrud av grinig gubbe/tant. Det må så vara, för sanningen (min sanning) behöver uttalas oavsett om det är så den uppfattas.

Vad som gör mig mest bedrövad är samhällskollapsen i alla dess former. Som god tvåa kommer de förnekare och smilfinkar som likt en repad lp-skiva tävlar om att upprepa lögner, floskler och politisk propaganda om hur gudagod samtiden är.

Mina tidigaste minnen av en förgången tid utan söndersprängda bostadshus och dräpta kriminella 13-åringar i diken är från mitten av 70-talet. Jag minns första gången jag hörde de magiska tonerna ur musikhistoriens bästa liveskiva "KISS Alive" och efterföljande klassiska vax "Destroyer". Förvisso ur svart mono-kassettbandspelare och sedermera primitiv skivspelaranläggning men för mig var det den bästa ljudbilden i mannaminne. Jag behövde inget mer utan livet var med detta nästintill perfekt. Det var ju m-i-n-a egna pryttlar.

Annons:

Min mor hade hösten 1977 den goda smaken att ledsaga mig till bio att beskåda Stjärnornas Krig - originalfilmen - på Rigoletto vid Kungsgatan i Stockholm. Det föregicks absolut inte av fusktittande på hypnotiserande algoritmskärmar utan man fick vackert masa sig iväg till den aktuella biografen om man önskade få svar på sina frågor. Det som fanns att tillgå var filmaffischer och lobbyfoton och det räckte gott för fantasin. Likaledes magiskt för en pojkspoling som undertecknad.

Man följde Burken, Stenis och andra genuint svenska idrottsikoner och sportlegendarer med stolt blågult hjärta och nationell själ via groteskt otympliga teve-tingestar. Det var vi - Sverige - mot resten av byket. Sammanhållning en masse och gruppkänsla deluxe. Sverige var helt enkelt det bästa landet i världen. Jag blev tonåring samma år som Björn Borg nöp sin femte raka Wimbledonpuckla i världshistoriens kanske mest dramatiska tennismatch. Bara att ha upplevt en sådan händelse gör mig knäsvag. Var hittar vi något liknande nuförtiden? Idag räknas inte Wimbledontitlar på rad utan snarare dödsskjutningar. Utveckling, någon?

Stjärnornas krig, Björn Borg och U137. (Montage. Foto: Jan Sundstedt, Norberto Mosteirin/Public domain, Marinmuseum/CC BY 4.0)

Roger Moore var James Bond och allt var således som sig bör. Till skillnad från lejonparten av dagens sojamjölksdrickande mähän till män som ber om ursäkt för sitt kön, hade min 007 stil, klass, utsökt garderob, nyp i nävarna, vass trut och inte fasiken var han politiskt korrekt.

Man kunde med något undantag åka kollektivtrafik, vistas på gator och torg samt gå på bio inne i ”stan” utan vare sig överfallslarm, mobiltelefon eller att se sig över axeln efter fähundar som vill sno din jacka eller bara slå dig på käften för att de tycker det är kul. Det kanske låter som science-fiction i dessa tider men så var det - undantaget enstaka fotbollsderbyn.

I såväl grundskolan som gymnasiet skedde såklart något enstaka gurgel och slemmiga mobbare har såklart alltid visat sina tarvliga trynen, men överlag var skolgången hanterbar. Enstaka invandrare började göra sin närvaro hörd men det var antingen barn till chilenare som lämnat efter att Augusto tagit makten eller hårt arbetande Volvo- och Atlas Copco-juggar. Polarna hette Snutten, Drutten, Ägget, Bulten och Mini. Vi läste varandras serietidningar till tonerna av KISS, Thin Lizzy och Deep Purple och diskuterade om Darth Vader verkligen var Lukes farsa och varför Obi-Wan i sådana fall hållit inne med denna inte helt obetydliga information.

Man kunde med något undantag åka kollektivtrafik, vistas på gator och torg samt gå på bio inne i ”stan” utan vare sig överfallslarm, mobiltelefon eller att se sig över axeln efter fähundar som vill sno din jacka eller bara slå dig på käften för att de tycker det är kul.

På biblioteken kunde man läsa "Tintin i Kongo" och "Pippi i Söderhavet" utan att ordningsamma Margareta och bastanta Birgitta fick frispel över det. Inte heller loopade vänsterkollektivet i plugget hbtq-maffians lovsång eller hjärntvättade tjejerna och killarna att vi minsann var födda i fel kön och borde gå i terapi alternativt boka tid hos den lokala kirurgen. Sanning eller konsekvens var helt okej så länge man var med på noterna och ingen blev heller polisanmäld för en flirt. Skilda toaletter hade vi dessutom och ingen tycktes för den sakens skull kränkt utan det sågs som självklart.

Kalla kriget rasade enligt vuxenvärlden som värst och hemma i Sverige snedseglade U137 in i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård men enligt dess капитан hade man bara kört vilse. Hur det nu var med den saken så tickade livet på, ända tills den dagen Olof Palme inte längre fanns med oss. Där någonstans försvann "mitt" Sverige och någonting annat började sakta men säkert ta form. Det gick inte lika fort på den tiden, vilket gjorde att en chimär av status quo trots allt klamrade sig fast. I retrospektiv har jag insett att det var kring denna period som förfallet började ta form. Psykopater massakrerade kroggäster vid Stureplan och utanför den lilla orten Malexander fick ett par familjer se sina liv och framtidsdrömmar för all framtid krossade.

Hur otäcka dessa nidingsdåd och ett antal andra händelser än var så var de trots allt vedervärdiga anomalier från en tidsepok som likväl var rätt okej för den enskilde individen. Man kunde fortfarande åka på hockey-vm utan någon större risk för bombdåd, skjutglada islamister, injektionstvång eller krav på munblöjor plus att man fick mer öl per enskild krona. Överlag hade gemene man (trots finanskris) råd att åka på road trip, sällskapsresor samt häradståg. Något som för arbetarklassen snart är ett minne blott om diverse kollektivavtalshatare, globalister, krigshetsare, klimatsekterister och andra suspekta figurer får sin vilja igenom.

Hockey-VM Ulf Dahlén
Svenska hockeysupportrar flankerar Ulf Dahlén efter finalen i München-VM 1993. Foto: privat

Så, nej, det stämmer inte att "Sverige aldrig har varit tryggare". Vem försöker man lura med den rappakaljan? Lajvande kriminologer och livsstilsvänster med 70 papp i månaden och boendes i inkapslade THX 1138-enklaver kan sluta ljuga. Ständiga skjutningar, bomber och granater, kniv- och förnedringsrån, misshandelsfall, våldtäkter och skitungar som tar taxi till den lokala bensinmacken för att sedan tända eld på hela kvarter är för allt smör i Småland inte "trygghet".

Allt var måhända inte bättre förr, men det mesta är faktiskt sämre nu. Jag vill ha tillbaka min monobandare...

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tingsrätten friar mannen som tände eld på Egons hår – brottet preskriberat

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 09:48 – av Jan Sundstedt
Egon Malmgren i närbild, bredvid en ruta från bussen där en tändare hålls mot en mans huvud.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.

Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.

Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.

Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.

— Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.

Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.

Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.

— Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.

Februari 2020

Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.

Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.

Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.

Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.

Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.

Dömd för mordförsök

I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.

Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.

— Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.

Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.

I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.

Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.

— Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.

Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.

Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.

— Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.

Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.

Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vansinnesfärd på E20 mot Partille – två döda efter frontalkrock

Ökade otryggheten

Publicerad september 20, 2026 – av Jan Sundstedt
Motorväg E20 öster om Göteborg med skylt mot Alingsås, Vårgårda och Stockholm och bilar i höger körfält.
E20 öster om Göteborg, i riktning mot Partille, där en bil under lördagskvällen körde mot trafiken i flera kilometer innan frontalkrocken vid Allum (genrebild).

En vansinnesfärd mot trafiken på E20 på väg mot Partille slutade med två döda vid Allum under lördagskvällen. Polisen uppger att en person dog i varje bil.

Polisen i Göteborg fick larm klockan 21.14 om en bil i fel färdriktning. Samtalen om vansinnesfärden inkom redan vid Falutorget och Gullbergsvass.

Bilarna krockade några minuter senare på E20 mellan Partillemotet och Skulltorpsmotet vid Allum. Föraren i den skenande bilen hade då kört omkring sex till sju kilometer mot mötande trafik.

Adam Samara, presstalesman vid Polisen Väst, säger att en person satt i varje bil. Inga fler ska ha varit med i krocken.

— En av de inblandade bilarna har genomfört vad man måste kalla en vansinnesfärd, säger Samara.

Polisen stängde E20 mot Göteborg i samband med räddningsarbetet och inledde redan vid midnatt förundersökning om bland annat grov vårdslöshet i trafik.

Vansinnestrafik inte ovanligt

Vansinnestrafik på landets vägar, inklusive stadstrafik, är inte så ovanligt som man kanske tror.

Ett tragiskt exempel inträffade den 12 september i år, då en 20-årig syrier med svenskt medborgarskap efter en vansinnesfärd på Östermalm i Stockholm körde in i en parkerad bil, vilket slutade med att en 57-årig svensk kvinna hemmahörande på Lidingö i Stockholm dog.

Den 20-årige syriern har häktats på sannolika skäl misstänkt för bland annat vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik, grovt vållande till kroppsskada och smitning från trafikolycka. Han misstänks ha varit rattfull och det finns även misstankar om narkotikabruk.

Lördagskvällens vansinnesfärd i Partille slutade med två döda. Ingen av de omkomna är hemmahörande i Sverige och polisen söker anhöriga utomlands.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Ökade otryggheten

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
En lärare sitter på en bänk i en skolkorridor med klädkrokar och skolväskor.
Arbeidstilsynet har efter mer än 1 000 inspektioner i norska skolor funnit att nio av tio granskade skolor brast i skyddet mot våld och hot.

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden.

I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning.

Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025.

Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse.

— Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning.

Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen.

— Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun.

Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol

Ökade otryggheten

Publicerad september 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
Den röda huvudbyggnaden vid Kristianstadsanstalten med parkerade bilar på gården.
Kristianstadsanstalten. Brå redovisar att beläggningen på anstalternas ordinarie platser nådde 141 procent under 2025.

Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser.

Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995.

Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.

Brå pekar på straffskärpningarna

Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar.

— Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.

Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse.

Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.

141 procents beläggning

Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket.

Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan.

Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år.

Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet rapportera om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.