I kölvattnet av det pågående våldet i Gaza meddelar nu även Nederländernas public service-bolag Avrotros att man kommer att bojkotta Eurovision Song Contest 2026 om Israel tillåts delta. Beskedet följer liknande hot från Irland, som redan tydliggjort att man inte planerar delta nästa år om Israel släpps in.

Avrotros sade i ett uttalande att de “inte längre kan rättfärdiga Israels deltagande med tanke på det pågående och allvarliga mänskliga lidandet i Gaza”.

Irlands public service-bolag RTÉ har tagit samma ståndpunkt, och även Island och Slovenien har uttryckt stark kritik. Beslut från dessa länder väntas när Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) har fattat sitt avgörande. Avdelningen inom EBU har gett bolagen till mitten av december för att bekräfta deltagande för 2026.

Samtidigt som politiska och etiska strider nu skärper debatten kring Eurovision, ökar intresset och omsättningen för spel och odds kring tävlingen kraftigt. Enligt en artikel från ESPN förväntas över £200 miljoner (≈ 2,5 miljarder SEK) satsas på Eurovision 2025 via europeiska spelbolag och vadslagningssajter.

Kampen mellan musikalisk underhållning och betting är tydlig: Eurovision ses som en av de största icke-sportiga event-marknaderna för spelbolag. Bettingpåslag ökar i takt med att tävlingen närmar sig, och många spelare satsar på favoriter, men även på “underdogs” och andra sido-marknader likt topplista-placering eller juryvs publikröster. Sportbetting är dock fortsatt störst i Sverige och står för ca 18 miljarder av totalt 28 miljarder. Spel online har ökat på senare år liksom utbudet av alla svenska casinobonusar här.

Irland först ut – fler länder kan ansluta

Irlands besked om att man inte avser delta i Eurovision Song Contest 2026 om Israel tillåts medverka satte tonen för en bredare protestvåg. RTÉ, Irlands nationella public service-bolag, framhöll att beslutet bygger på både etiska och humanitära överväganden. Landets kulturminister betonade i samband med beskedet att “Irland inte kan legitimera deltagande av ett land som står anklagat för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter”. Uttalandet har fått starkt stöd från flera kulturorganisationer på Irland, och enligt en färsk opinionsmätning står en majoritet av irländska tv-tittare bakom beslutet.

Även Slovenien har uttryckt tydlig kritik mot Israels deltagande och signalerat att man kan komma att avstå tävlingen. Slovenska public service-bolaget RTV Slovenija har i ett gemensamt uttalande med flera kulturprofiler kallat situationen “oacceptabel”, och krävt att EBU ska ta en mer aktiv hållning. I Ljubljana har protester anordnats utanför RTV:s högkvarter där deltagare krävt att Slovenien följer Irlands exempel.

Island har länge haft en tradition av att använda Eurovision som plattform för politiska markeringar. Redan under tidigare tävlingar har isländska artister hållit upp banderoller eller gjort uttalanden om mänskliga rättigheter. I år har RÚV, Islands public service-bolag, öppet sagt att man är redo att dra sig ur tävlingen om EBU inte agerar mot Israel. Islands kulturminister har i en intervju sagt att beslutet inte bara handlar om tävlingen utan om “vilken typ av värderingar Europa vill stå för i en tid av konflikt”.

Tillsammans skapar dessa tre länders uttalanden ett ovanligt starkt politiskt tryck på EBU. Om flera länder faktiskt bojkottar 2026 års tävling kan det leda till ett av de mest splittrande åren i Eurovision-historien. Det riskerar också att öppna för en kedjereaktion där fler länder, under press från opinionen, känner sig tvingade att ta ställning.